Alla vet ju att när man sätter ihop x antal ungdomar i olika sammanhang, så händer det något. Som nu dessa bråk på HVB hem, med död för anställda som följd. Sysslolösa ungdomar är som en krutdurk. De gaddar ihop sig och minsta lilla grej kan bli blosset som tänder gnistan. Vi har kunnat läsa vad som hänt i Malmö Rosengård och Stockholm Husby. Sysslolösa ungdomar vill ha uppmärksamhet och hittar på saker som kan ge förödande konsekvenser.

Dessa ungdomar som nu bor på hem för ensamkommande flyktingar, har fått uppmärksamhet när de kom och sedan blir de placerade i ett slags förvaring. Ingenting händer och de blir mer och mer frustrerade. Tålamod är inget någon ung människa har, de vill att saker ska hända snabbt. Precis som när de skickar meddelanden i mobilen eller är ute på internet. De har flytt från krig, umbäranden och troligtvis haft en strapatsrik resa hit till Sverige. Adrenalinet har kokat och de har varit på helspänn under lång tid. Att sedan hamna i ett lugn som dessa hem innebär, kan bli alltför frustrerande. Flera av dessa ungdomar har kanske burit vapen och kämpat i sina hemländer. De har fått slåss för att klara sig.

Öppna era hjärtan har flera politiker predikat och det har vi gjort i många kommuner. Men någon planering för hur vi ska ta hand om alla de som kommer har aldrig funnits. Alla lärare vet vad jag pratar om. De vet att man måste hålla unga sysselsatta och ha en viss ordning, annars hittar de på saker som i många fall inte är bra.

När svenska barn inte klarar av att ha tråkigt, hur ska dessa nya unga göra det?