Tredje dagen

Lilla Turbo har varit hos oss i tre dagar nu och det har gått väldigt bra. Hon gillar våra promenader och är mycket kontaktsökande. Lyssnar när man pratar med henne och har faktiskt börjat prata lite.

En lugn och stabil tös. Pojkarna är fortfarande lite avvaktande och försiktiga mot henne. Men ute i trädgården busar Unkas med henne. Mr J håller på att höja staketet mot gatan och sedan kan vi ha öppet som vanligt. Det blir superbra.

Jag har varit på vc och lämnat prover på keratinin och kalcium. Åt ju tabletter då jag spydde så mycket när viruset härjade. Nu ska läkaren kolla så att värdena är ok igen. Men det tror jag att de är.

Hundarna har en vilostund nu och jag ska skriva.

Tryckande värme 

Himlen är jämngrå, men temperaturen hög och jag kan tänka mig att det blir åska ikväll eller i natt. Hundarna var inte speciellt alerta, utan lunkade fram och nu sover de. Jag har nog druckit en halv liter vatten sedan vi kom hem. 

Nu har jag helgfeeling och kör avkoppling för fullt. Snart ska jag hälla upp lite whisky som aperitif före maten. Pappa var upprymd och ser fram mot besök av oss i morgon eftermiddag. 

Jag fick en fin midsommarbukett igår och den doftar så gott. 

Ta det lugnt i trafiken alla ni som ska ut och resa! 

Trötta fötter

De sista två dagarna har det varit mycket traskande för mig. Jag har gått nästan det dubbla mot det jag har som mål. Nu känns det i mina fötter och denna kväll blir det fötterna högt och bara vila. Hade tänkt plantera rosen som mannen köpt. För några veckor sedan köpte han en ros som jag planterade på framsidan och i helgen såg den helt rutten ut. Tror att den var smittad av någon parasit. Därför drog jag upp den snabbt och den hade just ingen rot att tala om längre. Tråkigt och jag blev ledsen. Nu gör jag ett nytt försök med en annan sorts ros.

Härlig dag med värme och sol fick vi i alla fall. Vi har fått härliga promenader idag och har njutit hela dagen. Pappa var glad som vanligt när jag tittade in till honom. Han hade fem rätt på lotto och vann 165:- vilket fick honom att lysa upp. Men när jag gick hem var mina steg inte speciellt pigga. Snarare lite stapplande. Behöver lite uppiggande pepp nu.

 

 

Blodtrycksmätare 

Var till vårdcentralen och fick den bärbara blodtrycksmätaren. Nu pumpar den var tjugonde minut och det gör ont i armen. På natten blir det tre gånger och jag är beredd på en natt med lite sömn. Tur att det är ett dygn och inte längre. 

Gick med mina nya kängor och de var riktigt sköna. De ger bra stöd och jag tror att när de är riktigt ingångna, så blir de ännu bättre. 

Det blåser ute idag med och himlen är mest grå. Bara det inte regnar så är jag nöjd.  

Glada miner idag 

Solen hittade till Skåne och det var glada hundar som gick ut i morse. Nu sitter jag på bänken och tittar på pälsmoln som virvlar runt i luften. Jag har borstat hundarna och Kuma fäller som bara den. Men nu är han fin. Hörde små pip från fågelholken på hörnet, vilket tyder på att vi fått hyresgäster. De kanske vill ha lite fluffiga pälsmoln i holken?

Det blir nog en kall öl på bänken senare. 

Ännu mer sommar 

Alla dagens måsten är avklarade och jag har även haft lite kvalitetstid med pappa. Det är medelhavsvarmt idag så vår promenad blev riktigt behaglig. Vi shoppade lite och så kollade pappa sina finanser. Han har så han klarar sig och det känns betryggande. 

Vilken dag som helst får han en ny granne och det kommer en hund till boendet. Tills vi vet hur den hunden är, får Unkas och jag gå in till pappa via hans altandörr. Det kommer att fungera fint. Tycker att det är så fint att hyresgästen får ta med sig sin vän. Det gör mig glad. 

Blåser idag 

Jobbigt att gå i blåsten idag. Men min fot och ben höll bra idag. Inte kalla vindar, men hårdaBilen servad och bromsarna fixade. Nu är det husbilen som ska lagas och besiktas om. 

Hoppas vinden avtar tills i morgon. 

Värk i foten /benet 

När vi gick med i går, var det som en stöt gick från fotsulan upp i benet. Sedan kunde jag inte stödja på foten. Sista biten hem var en plåga för mig. 

Senare på kvällen var det lite bättre och jag kunde stödja lite på den. I morse kändes det rätt bra tills jag skulle ta fram frukost. Samma stöt och tårarna nästan sprutade. Nåväl lite vila skulle väl göra susen. 

Det gjorde det tills jag stod på garageuppfarten med Unkas. Då hände samma sak igen. Men jag bet ihop och stapplade iväg. Det släpper efter en stund och tjong så kommer det igen. När jag sedan gick med Kuma gick det bättre. 

Jag misstänker att en nerv kommer ikläm och när jag skakar på foten blir det bättre. Tog en fjärde del morfin tablett, men blir så illamående av dem. Tycker foten är mer svullen idag än tidigare. Nu har jag inte lika ont, men aktar mig för att gå bakåt för då kommer värken. 

Nya tag i morgon då. 

Varken sol eller regn 

Lite kyligare sommardag idag, men +12 trots allt. Riktigt skönt att gå ute och Unkas strosade i bra takt. Vi var hos pappa och jag gick själv in till farmor som är sängliggande efter att ha brutit ett revben. Hur det gick till vet hon inte, men troligtvis har hon snubblat mot rullatorn. Men hon vill inte in till sjukhuset. Läkaren har tittat på henne och vi hoppas att det snart blir bättre. 

Idag gick jag den vanliga vägen med Kuma och då var han glad. Vår promenad blev riktigt bra och jag kom hem utan ryggvärk eller ont i benet. 

Stark vilja

Vilket härligt sommarväder vi fått nere i skåne. Då blir jag lite djärv och vill gå längre turer med hundarna. Unkas nappade direkt på att gå en annan väg till pappa. Han är alltid nyfiken på nya äventyr och nya lukter. Jag visste ju att en skön vila hos pappa väntade, så vi tog ut svängen lite.

Glada kom vi hem och Kuma skuttade ut i garaget. På med kopplet och jag tänkte göra honom glad med att gå en sväng där vi nästan garanterat inte skulle möta några ungar. För de är riktigt hemska tycker Kuma. Vek av mot samma håll som vi brukar gå när vi ska ut på landet. Kuma skuttade av glädje och några hundra meter av lugn promenad följde. Vi vek av en gata och han tyckte att det var helt ok, men när vi kom till hörnet på gatan som går mot vårat hus, ville han gå åt det hållet. Jag lyckades locka med honom och några hundra meter till. Då tvärstannade han och började se sig omkring. Det var ju inte vägen hem! Lite lockande och pockande till nästa gathörn då. Där började kampen. Två starka viljor kämpade om riktningen. Inte visste jag att vår lilla Kuma var så stark.

Jag drog lilleman femtio meter tills vi kom till nästa gathörn och då slutade han streta emot. Han drog mig fram till parken. Jag försökte bromsa. Där var lilla bänken och tacksamt sjönk jag ned på den. Svetten lackade och jag lovade Kuma att aldrig gå den vägen mer. Jag som bara ville ge honom en lugn promenad. Sedan var han så lugn och strosade hela vägen hem. Den hunden vill inte vara med om nyheter och bara gå samma väg som alltid. Därför blir det så ända tills jag klarar av att gå ut på landet med honom.

När vi kom hem tänkte jag tvätta fönstren i burspråket och började plocka bort allt från fönsterbrädan. Hundarna var ute och precis när jag tog en växt för att ställa den på skrivbordet kom Kuma in. Han blev alldeles stel och stirrade på växten som om den tänkte anfalla honom. Där har vi lilleman i ett nötskal. Allt ska stå på sin vanliga plats och kom inte med några nymodigheter här.

Även om inte mitt ben är ok, så är armarna det och idag är jag glad över det. I morgon blir det som vanligt igen för Kuma.