Himlen öppnade sig i Södertälje och det vräkte ner.
Vi stannade nära Linköping och då höll det uppe, så hundarna fick en rastning efter att de ätit.
Men sedan har det regnat ta mig tusan och det verkar fortsätta. Men hundarna har fått en kvällsrunda ändå.
Nu ska jag avslöja vad vi gjorde i Stockholm. Tadaaa… Låt mig presentera vår nya lilla tös Turbo.
Ett fruktansvärt dåd har skett i Stockholm och terrorn har skakat om oss alla. Jag sitter här i min lilla by och försöker förstå alltihop. Det verkar som att livet i storstäderna har blivit farligt. Hur säker kan man vara när man ska shoppa eller åka tunnelbana? Idag är jag mest arg och kritisk till hur politikerna ställt sig till det terrorhot som funnits under en lång tid. Det verkar som att de inte tagit hotet på allvar.
Förra sommaren hamnade vi i den franska polisens gevärspipa. Vi körde på en mindre väg och var lite vilse, så därför letade vi efter en plats där vi kunde vända. När vi så hittade en stod det x antal polisbilar och jeepar där. Fasen en poliskontroll. När vi körde runt dem och svängde ut på vägen för att köra tillbaka såg vi att det inte var en vanlig poliskontroll. Jag stirrade mot en kulspruta och en gendarm som virrade på huvudet mot oss. Aj då, vi körde över en heldragen vit linje, men de gjorde ingen ansats att stoppa oss. Andra gendarmer stod med gevär riktade från det håll vi kommit och beredda att skjuta. Det kändes lite i magen och vi visste inte vad vi skulle möta, men körde snabbt därifrån. Efter någon kilometer mötte vi en vit bil som körde i hög hastighet. Vi förstod att det var den de väntade på och var lättade att vara på väg från platsen där gendarmerna stod.
På nyheterna kunde vi den kvällen se att ett terrordåd skett i Nice. Även då stod vi i en liten by långt från någon stor stad.
Igår var tre döda och idag är antalet fyra. Femton skadade och liv har förändrats för många. När det nu avslöjas att polisen hittat något slags sprängämnen eller liknande i lastbilen som förövaren använde, blir jag tacksam att den inte detonerade. Fler oskyldiga människor hade kunnat dött och blivit skadade.
Så även om jag befinner mig i min lilla by, är mina tankar någon annanstans.
Har faktiskt börjat undra om de som håller på att elda upp skolor och andras bilar, kan vara samma människor som förstör fotbollsmatcher? De är arga människor som är i stort behov av hjälp. Min förhoppning är att polisen ska kunna få fast dem, så alla andra blir lämnade ifred. De har ett hat mot polisen sedan länge och har här sett en möjlighet att få med sig andra ungdomar i denna förstörelse. Kanske ett slags rop på hjälp, som vi andra har svårt att förstå.
Jag kommer ihåg hur jag hade det förra våren. I vår lilla by började några ungdomar att kasta sten och snöboll på andras dörrar. Detta skedde vid tio på kvällarna men så började det ringa på dörren om dagarna. Vi gjorde polisanmälan och polisen åkte runt i byn flera kvällar. Vet inte om andra också anmälde, men vet att en granne hittade en brinnande härd vid sin ytterdörr. Det var väldigt jobbigt och man var ständigt orolig för vad som skulle hända härnäst. Eftersom jag bytte rum där jag satt och arbetade fick jag utsikt mot gatan och ytterdörren. Nästa gång det ringde på dörren fick jag fatt i de som höll på. Småbarn som tyckte att detta var roligt och uppviglade av en yngre bror till en av de äldre stenkastarna. Men efter ett samtal med barnen slutade det och ensam tordes han inte fortsätta. Jag konfronterade honom också och hånflinet försvann ur hans ansikte. Jag gjorde samma sak med hans äldre bror och de blev ordentligt rädda. En kväll kom hela gänget och ringde på vår dörr. När vi öppnade stod de kvar och vi pratade med dem. Det tog slut efter det.
Jag tror att det är precis samma sak med det som nu händer i Stockholm. Fick man tag i dem som är hjärnan bakom alltihop, så slutar det inom kort. De törs inte själva utan behöver andra bakom sig. De är egentligen väldigt fega och gömmer sig i massan. Därför tänker inte jag lägga in en enda film från det som sker på min blogg. De ska inte få mer uppmärksamhet. Det är de drabbade som ska ha uppmärksamhet.