Enligt Juholt så är socialdemokraterna ett samarbetsparti, men vänsterpartiets hetaste kandidat Jonas Sjöstedt menar att de kopierar deras politik. Alla har nog märkt att med Juholt i ledningen så har sossarna dragit mer åt vänster än under Monas ledning. Nu anklagar vänsterpartiet dem för att plagiera deras retorik och därför tappar vänstern väljare. Tomas Bodström förlöjligar vänstern i sin bok och anser att det är ett oppositionsparti som inte passar i regeringen. Ohly är med och bestämmer och stoppas sedan av styrelsen som får honom att ändra beslut som tagits. Att sossarna genom alla år lutat sig mot vänstern för att få regeringsmakten verkar inte vara något som de uppskattar, utan anser vara deras plikt.

Idag säger miljöpartiet att man lika gärna kan samarbeta med moderaterna som med socialdemokraterna och det har ju inte varit aktuellt tidigare. Juholt verkar ta det med ro och struntar i om de står helt ensamma tillslut. Han verkar tro att de ska bli så stora att de kan ta makten själva vid nästa val. Enligt Bodström lever de i det förgångna och har inte fattat att de måste förnya sig. Man kan ju undra varför det rödgröna blocket sprack då Juholt påstår att de är ett samarbetsparti. Antagligen för att de vill samarbeta på deras villkor och att andra partier ska dansa efter deras pipa. Själva vill de endast bestämma och när det rödgröna blocket skulle bildas var det inte meningen att vänstern skulle vara med. Men eftersom det finns en vänster och en högerfalang i socialdemokraterna måste bägge blidkas och därför fick vänstern vara med på nåder.

Det tycks vara allmänt vedertaget inom det socialdemokratiska partiet att miljöpartiet är regeringskåta och därför hänger på det starkaste partiet vilket de tror att de är. Det är kanske därför Juholt inte bryr sig om deras uttalanden idag. Han lever i sin bubbla och ingenting kan få hål på den. Kan detta vara början till slutet för socialdemokraterna som ett betydande parti i Sverige? De regerade i 45 år och slår sig för bröstet hur duktiga de var att bygga upp landet. På den tiden var de framåt och nytänkande, men idag lever de kvar och tror att de ska komma till makten på gamla meriter. Sker ingen förnyelse så hamnar de på efterkälken och det blir svårt att komma ikapp.