Hoppet dalar

Med -6 nu på kvällen dalar mitt humör och hopp om att kunna gå med på morgonrundan. Det blir väl trädgården som de senaste dagarna. Jag är less på vädret och less på Sverige just nu. Bara död och kyla överallt.

Passar bra ikväll tycker jag.

Annonser

Lite barmark

Jag hörde traktorn som äntligen kom och sandade våra gator i morse. Det var -8 och fy så kallt. Nu har vi hamnat på nollgradigt och jag ser asfalten, vilket är en stor lättnad för mig. Jag kan gå till pappa och även till affären. Fortsätter det såhär är jag med på promenaderna igen och allt är som det ska. Solen lyser även idag och smälter bort snön.

Unkas var riktigt glad i morse och det verkade som att han ville hjälpa till att få bort snön. Han gjorde i alla fall tappra försök. Men Kuma gillar inte kylan och lyfte på tassarna. Han ville bara gå in och hade han kunnat så skulle han hellre kissat i duschen. Mr J frös ordentligt om händerna och börjar också bli less på kylan. Nu sitter han i Madame på väg till eller från Svedala, efter lite inköp.

Men Turbo visade inga sura miner, utan lekte glatt med bollen. Hon är duktig på att kasta den själv så jag behöver inte anstränga mig särskilt mycket. När hon var nöjd gick vi in, så att småfåglarna kunde äta sina frön ifred.

Det snöade faktiskt yttepytte lite igår när vi lade oss, men det kom inga mängder. Livet fortsätter sakta här i byn och det kanske är så att det går saktare på landet. Man hinner andas och tänka efter. Ska man handla så rusar man inte iväg, utan stannar upp. Jag brukar se mig omkring när jag går till affären och reflektera över saker och ting. För ett år sedan var det ett måste för mig då mitt ben inte orkade gå så långa sträckor i taget. Nu har jag inga problem att gå långt.

Nu är ju vinden rensad på saker som vi samlat på oss och så fort det blir lite varmare, är det dags för rensning av garaget.

Mr J kom precis hem och berättade att i Svedala var det helt snöfritt och plusgrader. Han sade att det kändes som att han kom från norrland till skåne. Tydligen har det bara snöat här efter kusten. Lite lustigt är det men det är ofta så att vi kan se regnmoln över Svedala och här nere har solen lyst.

Februari är ju årets kortaste månad, men jag har alltid tyckt att den är så lång. Kanske för att man är less på vinter och längtar till våren? Jag är ju född på våren och har alltid tyckt om just den tiden. Sedan har vi ju drömmar och planer som bara väntar detta år. De ligger som på vänt just nu.