Nedräkning pågår

Fler lådor travas ute i garaget och det blir allt mer tomt i huset. Mr J har köpt några städlampor så det inte ska bli helt svart när städfirman kommer nästa vecka. Det är glödlampor hängande på en sladd och det ser lite lustigt ut när de hänger där. Idag packade jag två lådor med bordslampor och små tavlor. Nu  när det endast de stora tavlorna kvar och dem packar flyttfirman.

Det ska bli skönt när vi är klara här.

Inatt var det just den skitungen som smällde smällare kl.01.00 på natten. Den första smällde av vid häcken tvärs över gatan. Vi trodde att det lugnat sig och Mr J tog ut hundarna i trädgården då de blir så nervösa av smällare och behövde gå ut. Jag stod i fönstret i biblioteket och Mr J lyste med ficklampan en bit bort. Då kom det först en häxpipa tror jag att det heter. En som tjuter när den tänds. Sedan kastade skitungen en riktig smällare mot Mr J. Men den hamnade bakom grannens bil, vars billarm satte igång. Tycker synd om grannen som kom ut i morgonrock och troligtvis var orolig för att smällaren hamnat på hans bil. Hoppas han kunde somna om då han börjar tidigt om morgnarna.

Vi vet ju vem skitungen är och var han bor, men med så få dagar kvar i denna by orkar vi inte bry oss mer om saken. Nu får andra ta tag i det om de blir störda. som de säkert kommer att bli för jag misstänker att denne skitunge har någon bokstavskombination och ju äldre han blir så blir han bara värre. Tror han är mellan fjorton och femton år gammal, fast han är stor som ett hus och ser ut att vara minst sjutton år.

Snön ligger kvar och nu har det blivit så där halt som det brukar när det är plusgrader på dagen och minus på natten. Det börjar bli dags för oss att dra iväg.

 

Torsdag innan nyår

Ännu en dag som jag ägnat åt att packa lådor. Otroligt vilken tid det tar och ännu värre är det ju när vet att det ska magasineras ett tag. Det gäller att emballera alla glas och porslin ordentligt. Vi fick lite tips av flyttkillen som var här och beräknade skrymmet. Det var värdefulla tips.

Mr J har kört sopsäckar till avfallshanteringen i Svedala. Den som vi har i byn är stängd mellan jul och nyår. En full släpkärra blev det och nu kan vi röra oss i garaget igen. Hundarna blev glada över att det fanns plats igen. Jag har ont i händerna av allt packande och nu ska jag vila resten av kvällen. Alla skåp med finporslin är tömda och packade. Nu återstår köket och jag tror att det blir skräp som ska kastas där också.

Men nu känner jag att vi är bra på det och någon stress behöver det inte bli. Mr J har bokat camping från första februari då vi lämnar huset till de nya ägarna. Han var och tittade på campingen idag efter att han lämnat tillbaka släpkärran. Pratade med någon som stod där med husbil och det kändes bra. Det blir inte alltför långt från byn och våra gamlingar, samt är väldigt bra att gå med hundarna. Längtar tills vi kör dit och allt jobb är klart. Då tar jag semester ett par veckor. Med 19 kvm blir det inte så mycket att städa.

Nu är vi trötta och ska koppla av resten av kvällen. Stackars hundarna som inte förstår alls vad vi håller på med. Men som tur är så älskar de att vara i husbilen så när vi flyttar in där blir de gladare igen.

Mellandagsrensning

Dagen efter en röd dag och vi tittar på varandra i samförstånd. Idag ska det rensas igen. Inte i trädgården, utan i garaget. Det är nästan tomt nu, men jag hade x antal skor/stövlar som måste ses över. Tjoff, dessa kommer jag aldrig att använda, tjoff, min fot kommer inte i de här. Det blev en hel sopsäck med endast mina skor. Jag har aldrig varit någon skogalen person, men med åren har jag tydligen samlat på mig några par. Med ett liv i förändring är det dags att göra sig av med skor som aldrig kommer att användas mer.

När jag ändå var i farten gick jag loss i garderoben och det blev en till sopsäck. Kläder som krympt med åren och kläder jag aldrig använder. Bort ska de och till återvinningen. Det blev riktigt luftigt i garderoben. Vi har haft en stor soffa stående i dressingroom och nu är den nedmonterad och ska kastas. Plötsligt blev rummet riktigt stort. Soffan sparades om ifall att H skulle behöva den när han flyttade. Det gjorde han inte och sedan blev den bara kvar, belamrad med allehanda kläder och tyg.

Mr J har åkt för att hyra ett släp, då vi har x antal säckar med trädgårdsavfall efter all klippning vi gjort. På tal om klippning så klippte jag pappa igår. Så från att ha sett ut som Einstein i huvudet, blev han riktigt proper. Jag brukar ju klippa Mr J och han är nöjd med sin frisyr, så jag tordes gå loss på pappa också. Det var bara mitt hår kvar, som jag klippte i morse. Jag blev också nöjd, vilket jag sällan blir då jag går till någon salong. De klipper alltid för kort och inte som jag vill. Spelar ingen roll hur jag än förklarar. Därför blev jag så glad när jag såg en film på youtube, där kvinnan helt resolut drog allt hår till en hästsvans i pannan och klippte rakt av. Slutresultatet blev riktigt bra. Efter det gör jag precis likadant och det fungerar väldigt bra.

Där kom Mr J med släpet, så nu ska det lastas säckar.

 

Morgonpromenad igen

Så skönt att kunna gå ut på morgonen utan att riskera isfläckar. Jag mår ju så mycket bättre när jag fått promenaden innan frukost. Såg en klass förskolebarn åka kälke i vår lilla backe. Bäst att passa på när det finns lite snö kvar och innan det blir för blött. Snart är allt borta och då får de hitta på andra uteaktiviteter. Kuma var inte så förtjust i att barn rörde sig i närheten där vi brukar gå. Men vi smyger i buskarna vid sidan av backen så det fungerade bra ändå.

Mr J har åkt på det som han kallar antikrundan. Ett besök hos farmor för att byta batterier i hörapparaten och titta på en del papper som hon fått. Jag ska iväg på min runda senare idag, för att titta till pappa. Behöver gå till apoteket och införskaffa lite ansiktsvatten mm.

Vi och många husbilsägare drömmer om att få köra ut och ställa bilen på ett fint ställe. Bara njuta av lugnet och naturen. Denna bild är från Mosel, där vi varit många gånger nu och oftast stannat på våra resor ner till Frankrike. I år kör vi nog inte så långt söderut under sommaren, då vi inte behöver tänka på semester längre. Nu kan vi bestämma själva när vi ska åka. Detta är ju första sommaren som vi är sk pensionärer. Därför har vi tänkt måla om garaget och ta hand om trädgården.

Men naturligtvis ska vi köra ut och en tur till Tyskland blir det säkert. Vi har ju som sagt planer och drömmar som ska bli verklighet under detta år. Tiden går fort och det gäller att ta tillvara på den. Hoppas verkligen denna sommar blir varm och fin.

Lite barmark

Jag hörde traktorn som äntligen kom och sandade våra gator i morse. Det var -8 och fy så kallt. Nu har vi hamnat på nollgradigt och jag ser asfalten, vilket är en stor lättnad för mig. Jag kan gå till pappa och även till affären. Fortsätter det såhär är jag med på promenaderna igen och allt är som det ska. Solen lyser även idag och smälter bort snön.

Unkas var riktigt glad i morse och det verkade som att han ville hjälpa till att få bort snön. Han gjorde i alla fall tappra försök. Men Kuma gillar inte kylan och lyfte på tassarna. Han ville bara gå in och hade han kunnat så skulle han hellre kissat i duschen. Mr J frös ordentligt om händerna och börjar också bli less på kylan. Nu sitter han i Madame på väg till eller från Svedala, efter lite inköp.

Men Turbo visade inga sura miner, utan lekte glatt med bollen. Hon är duktig på att kasta den själv så jag behöver inte anstränga mig särskilt mycket. När hon var nöjd gick vi in, så att småfåglarna kunde äta sina frön ifred.

Det snöade faktiskt yttepytte lite igår när vi lade oss, men det kom inga mängder. Livet fortsätter sakta här i byn och det kanske är så att det går saktare på landet. Man hinner andas och tänka efter. Ska man handla så rusar man inte iväg, utan stannar upp. Jag brukar se mig omkring när jag går till affären och reflektera över saker och ting. För ett år sedan var det ett måste för mig då mitt ben inte orkade gå så långa sträckor i taget. Nu har jag inga problem att gå långt.

Nu är ju vinden rensad på saker som vi samlat på oss och så fort det blir lite varmare, är det dags för rensning av garaget.

Mr J kom precis hem och berättade att i Svedala var det helt snöfritt och plusgrader. Han sade att det kändes som att han kom från norrland till skåne. Tydligen har det bara snöat här efter kusten. Lite lustigt är det men det är ofta så att vi kan se regnmoln över Svedala och här nere har solen lyst.

Februari är ju årets kortaste månad, men jag har alltid tyckt att den är så lång. Kanske för att man är less på vinter och längtar till våren? Jag är ju född på våren och har alltid tyckt om just den tiden. Sedan har vi ju drömmar och planer som bara väntar detta år. De ligger som på vänt just nu.

Trodde aldrig att det skulle gå

Mannen hade köpt hem granris, då jag alltid brukar ha det i blomlådorna på vintern. Brukar vara jag som pyntar och han antog att jag skulle göra det i år med. Det är ingen barnlek just nu när mitt ben och fot inte fungerar som de ska. Jag har berättat att det är stört omöjligt att få på mig vanliga skor på vänster fot, då ankeln är svullen. Därför går jag med en gympadojja på höger fot och en birken på den vänstra. Har klippt av en tjock socka som jag trär över tårna så det inte ska bli för kallt.

Men de kan jag inte gå ute med då risken är stor att sockorna blir våta. Får på mig mannens träskor och vinglar ut i trädgården. I ena handen bär jag bunten med granris och i den andra ett par trädgårdshandskar och trädgårdssaxen. Vi kan inte skryta med att ha en plan gräsmatta, med stora hundar som gräver här och där. När vi fyller i hålen blir det små gupp. Inget som besvärar oss i vanliga fall. Men att gå med ett par träskor storlek 43, när jag har 37 i vanliga fall, med en vänster fot som inte tycker om bucklig mark, var en kraftansträngning.

Fick klart de två blomsterlådorna vid biblioteket och sedan var det dags att vingla tillbaka runt huset. Granriset slängde jag över staketet så det behövde jag inte kånka på. Blomsterlådorna vid dressingroom och sovrummet var klara och jag hade mycket granris över, så de två krukorna vid dörren skulle också få lite grönt. Men det gick inte att få ned en enda kvist då jorden hade frusit. Bara att halta, ja vid det läget haltade jag ordentligt då foten och benet gjorde ont när jag gick. Bet ihop och tog mig in i garaget för att återvända med en skruvmejsel. Med den lyckades jag borra hål och få ned kvistar.

Jag har fortfarande kvistar kvar och med dem i famnen och alla verktyg haltade jag in i garaget och ut i trädgården. De får faktiskt vänta tills i morgon för det var dags för vila. Men jag är nöjd trots allt. Granriset är på plats i år med. När jag satt i biblioteket hörde jag tassar på taket. En mus på vinden och den får mannen ta itu med när han kommer hem.

Gissa vad? Det är fredag i morgon !

dsc_0348.jpg

Sista oktober

Vintern verkar närma sig med stora kliv. Det varnas för snö och halka, på med vinterdäcken. Då är jag glad att trappan ut till garaget är besegrad. Igår klarade jag att ta mig ner och upp för den. Vi behöver inte ha dörren öppen till uterummet mer och slipper få in kylan i huset. Jag har känt en stor skräck för denna trappa i flera veckor. Nästan drömt mardrömmar om den.

Som jag har kravlat mig upp och ner för den i minst tio veckor. I början kände jag mig som en fånge hemma, då jag inte ens kunde ta mig ut i trädgården. Nu kan jag sätta mig i en stol på trädäcket och titta på hundarna. Jag kan lukta på vintern som kommer, för hösten är nog över nu. I morgon börjar den första vintermånaden och min förhoppning är att den vintern blir snöfattig och kort.

En till som kommit till Sverige är påven och mannen meddelar att det är polisbilar överallt. Gator är avstängda och jag gissar att pojken inte är glad. Han kör runt hela dagarna och levererar gods.

Mitt träd utanför fönstret har tappat alla sina löv och står naken i blåsten. En regnskur kom och nu är det vått på marken. Hundarna ska få en rastning strax och det är så skönt att kunna ta in dem i garaget innan de kommer in i huset.

wp-1453890306530.jpg

Snart kommer det att se ut såhär. Hundarna blir glada men jag kommer inte bli det. Med halka kommer min träning att gå utomhus att stanna upp. Jag tänker inte riskera att ramla i detta läget. Gissa om jag längtar till våren?

Kämpar på

Sjukgymnasten sade att jag skulle kunna gå normalt till Jul. Men jag ska baske mig visa henne att jag kommer göra det tidigare. Så här tränas det som aldrig förr och gissa om Kuma tittade förvånat på mig när jag gick förbi honom med kryckorna som stöd. Gamla Bettan ska snart få gå till pension och jag ska ta mig fram smidigare. Mina händer kommer att bli så glada. Jag har som delmål att kunna ta mig nedför trappan i garaget på lördag. Därför måste min vänstra vad få tillbaka mer muskler.

Nu hoppas jag att vi får en isfri vinter så jag kan träna utomhus. Blir det mycket snö och is funderar jag på om man kan hyra ett löpband att ha i garaget. Men vi får se hur vädret förhåller sig.

Som sagt nu är det först trappan som gäller och det är väldigt viktigt, för då kan jag släppa ut hundarna den vägen. Vi slipper ha öppet in till uterummet och det gör att vi sparar energi. Sedan mannen byggde det har vår energiförbrukning sjunkit till en väldigt låg nivå. Vi sparar pengar på det varje år och därför bör vi kunna ha stängt dörren där denna årstid.

Jag behöver få ned svullnaden på foten också, för att få på mig skon. Nu går det inte alls och jag letar efter en sko som har kardborre stängning för jag har sett att det finns, men vet inte var jag kan köpa sådana. Det ska vara en sådan som man kan öppna helt och sätta ned foten. Man sveper om foten bara, som en sjal. Alla tips mottages här.

wp-image-1732349881jpg.jpgTack för allt stöd Bettan, men snart är du historia och denna bild ska jag spara som minne av vår tid tillsammans.