Höst

Efter en fin söndag, fick hösten grepp om oss igen. Behöver jag säga att det regnar? Tror knappast det. Våta är vi nu inomhus och värmer oss. Förmiddagen började så bra och hundarna var ute i trädgården en stund. Unkas och Turbo satt vid staketet och spanade. Men så började det att duggregna och sedan har det fortsatt i samma stil.

Jag och Mr J närmar oss slutet på vårat aktiva arbetsliv och det känns konstigt. Kanske mer för Mr J som arbetar borta och har gjort det under alla år. Men visst ska det bli skönt att slippa ställa klockan och hela tiden ha ett inrutat liv. Att själva få bestämma över sin tid är något vi verkligen ser fram mot. Vi har båda haft förmånen att arbeta ända sedan skoltiden och med föräldrar som inte var rika så var det ett måste. Då kunde vi köpa våra första jeans och andra saker som en tonåring ville ha på den tiden.

Idag är det säkert svårare att få något jobb när man är femton år. Många ”enkla” arbeten har försvunnit och nu ska man ha gymnasieutbildning för att sälja hamburgare. Tråkig utveckling enligt mitt tycke. Vet att skoltrötta unga pojkar kunde få bli moppebud åt affärerna. Man kunde nämligen gå till matvaruaffären och handla. Betala för varorna och sedan få alla kassar hemkörda på flakmoppe, av någon skoltrött pojke. Samtidigt fick budet betalt och även in en fot i arbetslivet. Som alla vet är arbetslivserfarenhet a och o när man söker ett arbete.

Man känner sig gammal då artister som funnits med under hela ens uppväxt dör. I helgen var det Hasse Alfredsson och i mitt tycke var det för tidigt. Min pappa är snart nittioett år och Hasse var endast åttiosex. Därför känner jag för lite nostalgi nu.

Annonser

Alla dessa lekprogram

Vem är det som tittar på alla dessa lekprogram som visas i tv? Undrar om särskilt många är roade av att se olika artister gissa på låtar, musik och sådant? Jag tycker att det är urtråkigt, även om det i många fall är artister jag tycker om.

Varför kan inte tv göra rena shower där artisterna får sjunga sina egna sånger och utöva sin egen musik. Jag blev glatt överraskad då svt1 visade fyra program där några av våra svenska artister fick sjunga på Apollo Theatre i New York. Man fick följa hela processen när de övade med en kör och även gjorde någon egen grej i staden. Sedan kom själva uppträdandet som var grädden på moset. Så bra dessa avsnitt var.

Jill Johnson har i två säsonger bjudit in olika artister till Nashville, USA och dessa program har blivit omåttligt populära. Program som ”Så mycket bättre” och ”Stjärnorna på slottet” är också populära. Artister får visa sidor av sig själva som vi andra inte visste något om och även sitt artisteri.

Niclas Strömstedt har visat att man på ett lågmält och intimt sätt kan göra bra program, där våra svenska artister får berätta och uppträda på ett naturligt sätt. Så varför håller man på med program där artister bara flamsar runt och sjunger andras låtar, även de som inte kan sjunga ska vara med. Sådant hör väl hemma på privata fester där man i goda vänners lag gör bort sig på olika sätt.

Kanske inte viktiga synpunkter i dagens samhälle, men detta är min blogg och där skriver jag det jag vill. I övrigt vill jag önska alla en fin fredag. Mina tankar går till alla de som lever frivilligt ensamma eller inte. Kram på er.

kram fredag