Har precis kommit hem efter besöket hos pappa och är glad. Vissa saker kom fram och nu får han det ännu bättre.
Blommorna till min gudfar är beställda och jag hittade fina band. Men tusan vad de tar hutlöst betalt. Inget som stoppade mig.
Nu ska jag snart gå bort till affären och lämna in pappas lottokuponger och travet på lördag. Sedan är det dags att gå hem till honom och fika.
Helgen var hård för oss och jag känner mig överkörd av en ångvält. Tack, för att det finns Voltaren salva. Därför har jag i princip suttit på en pall i pappas gamla lägenhet och sorterat saker som fanns i byrån. Men när jag kom till vad som troligtvis var mammas pyssellåda, stannade jag upp. Pappa hade inte kastat en enda av de piprensare, gem, lappar och alla andra pysselmanucker som hon hade samlat på sig. Skulle kunna öppna en mindre pysselaffär om jag sparade allt. Får fortsätta rensandet i morgon.
Tittade förbi pappa och hjälpte honom att sätta upp foton på bokhyllan. Vi pratade en stund och sedan skulle han fika med de andra som bor där, så jag gick hem. Det är bättre att han lär känna dem än att han håller mig sällskap. Fy vad kallt det blåser ute idag och just nu är det snökorn i luften. Bara det inte lägger sig, för jag tänker göra några ärenden i morgon.
Hundarna verkar trötta idag och det brukar de vara på måndagarna. Annars är det inte särskilt mycket som händer i byn. Har för mig att man ska vara pigg och utvilad på måndagarna, men det gäller inte för oss nuförtiden. Måste bli en ändring på slitet varje helg snart.
Inte någon hit tyckte hundarna om vädret. Jag tittade ut på garageuppfarten och såg vår översnöade soptunna precis vid slutet. Det skulle bli omöjligt för mannen att köra in där. Så jag bet ihop och tog mig ut. Gå som en pingvin med blicken i marken, var det en professor i fysioterapi som sade. Då skulle man kunna undvika att ramla. Med de råden i huvudet vaggade jag fram och fick tag i soptunnan. Den hade ju inte blåst dit ut, utan det är tömning idag och sopgubbarna bara ställer den där för att djävlas antagligen. Jag fick tag i tunnan och drog den under taket. Allt utan att ramla.
Dags för hundarna att gå ut då. Unkas sprang ut, men Kuma tvärstannade och verkade undra vad som hänt i trädgården. Försiktigt skuttade han ut i blötsnön. Jag började göra rent kring dörren så att jag skulle kunna stänga den igen. Hundarna tyckte inte att det var någon hit med blåsten så de gjorde vad de skulle och sedan ville de in igen.
Troligtvis har en av byns paraboler som ger oss många av kanalerna blåst sönder. Jag zappar runt och det blir svt och skidskytte. Det är ju väldigt roligt eller hur? Jag som är sååå idrottsintresserad. Får titta på något i datorn istället då. Svt 2 då kanske någon säger. Jovisst tycker man om att lyssna på någon som står och pratar om marknadsföring och hur man ska skydda sig från den. Eftersom jag inte tänker sova ännu så undviker jag det programmet.
Vi har det ju inte så illa som Eslövsborna. Först blev de av med elen när kylan kom. Efter det dricksvattnet och nu har de kokat vattnet i en veck. Då blir de av med elen igen. Känns en aning hopplöst.
För övrigt anser jag att licensjakten i Sverige ska förbjudas omedelbart.
Jag kör mina övningar och Unkas tittar på. Han är väl måttligt intresserad, men det är roligt att ha honom här. Det är nog snarare så att han lyssnar på ljuden utifrån.
Mannen gick nyss ut för att greja med husbilen och hundarna lyssnar så att han inte kör iväg med bilen. Så länge de inte hör det är allt som det ska.
Vi har en blåsdag idag och det är väldigt friska vindar. Nyss var det elavbrott också. Det är andra gången på två dygn. För några år sedan var det avbrott var och varannan dag, men sedan de förstärkte elcentralen har det inte varit något.
Jag är glad att få vara inomhus idag och idag är det bara träning som gäller för mig.
Gårdagen slutade med att jag hade fruktansvärt ont i höften på höger sida. När jag suttit en stund kunde jag knappt gå. Idag är det bättre och nu är hela höften insmord med voltaren. Hoppas det ska gå bra att gå ut med hundarna senare. Vet inte varför jag fick så ont, då det inte hände något som kan ha orsakat det. Men idag ska jag inte ha ont, så det så.
Det är blåsdag idag och det betyder att det är torrt på marken. Så skönt om vi slipper bli våta. Men himlen är mörk, fast solen gör att det är ljust. Lite märkligt väder. Igår läste jag i mina almanackor hur det var just v5 för några år sedan. För bara tre år sedan var det snöstorm och hundarna fick vara i trädgården istället för att gå promenader. Det var ishalka och hopplöst att pulsa i snön. Idag är det +6 och hård blåst. Inte ett snökorn så långt ögat når. Skönt tycker jag.
Allt förändras och ibland är det svårt att förstå. Allrahelst när någon kär individ försvinner. Det tar ett tag innan man lär sig leva med förändringen som skett. Som ett uppbrott från en tvåsamhet. Plötsligt är inte någon hemma när man kommer utifrån. Sedan kanske man tycker att det är skönt om förhållandet innefattat konflikter. Men första tiden är det fruktansvärt tomt. Precis så är det när man haft en flock av hundar och någon plötsligt är borta. Förnuftet säger att förändringar är något som alltid sker, men känslorna vill inte förstå. En dag ger känslorna med sig och det onda gör inte så ont längre.
Något gör att man känner hur orken att fortsätta kommer tillbaka. För mig var det hägern jag såg igår. Den vackra ståtliga fågeln som spatserade i dammen ute på åkern, gav hopp om att jag skulle känna riktig glädje igen. Vis av erfarenhet visste jag att det skulle komma och när det sker är det så skönt. Nu vet jag att allt kommer att bli bättre. Våren är snart här och med den värmen. Allt börjar om.
Jösses, vad det blåste och småduggade idag. Men något positivt var det med blåsten, för hundarna blev inte så smutsiga.
Jag körde till tobak och affären åt pappa. Massor av dricka och mjölk skulle han ha. Så tungt det blev att bära.
Efteråt har jag hjälpt honom att duscha och byta till rena kläder. De nya strumpor som mannen köpte i veckan, är väldigt bra. Lite högre i skaften gör att han inte sparkar av sig dem när han sover på dagarna.
Hjälpte även med lite pappersjobb och ska betala in en räkning till hörselfrämjandet som han är med i.
Nu är jag hemma hos hundarna och vi vilar min rygg, som värker lite. Sedan blir det mat för dem. Vi människor ska äta kycklingwraps när mannen kommer hem.
Det blåser hårt men vad gör det när solen skiner? Kuma njöt av sin promenad idag. Jag njöt av att kunna ha på mig vandringsskorna igen. Så skönt att slippa traska runt i stövlar.
Så idag tackar jag vädergudarna. I morgon är det fredag!
Pappa har provat sin nya rakapparat och är nöjd med den. Unkas fick sin pepparkaka och är nöjd han med.
Kort sagt en jättefin torsdag.
En stund funderade jag på att gå ut och skotta trappan. Såg grannar som gjorde det och det snöade inte så kraftigt.
Väntade en stund och nu vräker snön ned igen.
Vilken tur att jag inte gick ut, för det hade varit helt i onödan. Som det blåser nu och snöar är det bara att börja om.
Tar med skyffeln när jag hämtar posten senare. Bara så jag tar mig fram till postlådan.
Det blir till att pulsa runt på dagens hundrastningar. För här syns inga plogbilar eller traktorer. Tar SuvEllen bort till pappa sedan. Då tar jag mig garanterat fram till tobak och affären.
Jag är inte så vacker, men mössan är både snygg och praktisk.
Den behövs verkligen idag då det blåser smådjävlar. Jag har ju inte päls som hundarna.
Gick först med Unkas och när jag kom samma väg med Nellie och Kuma hade alla spår försvunnit. Tur att vi inte har så mycket snö för då hade det blivit riktiga problem.
Nu är det skönt att vara inomhus igen.
Vilken konstig vecka detta blev. Först var det vardag som vanligt i måndags och tisdag då mannen slutade tidigare. Rätt skönt att vi kunde gå bägge två med hundarna efter att det snöat på förmiddagen. Det var ju ingen snö på morgonen och på några timmar var världen alldeles vit. Sedan var det plötsligt helg en dag och jag kunde inte bestämma mig för om det var lördag eller söndag. Idag är det vardag igen och hundarna begriper ingenting.
Ingen ordning på någonting alls, verkar de tycka. Mina rutiner med pappa har blivit ruckade och hans inköp och duschning har jag fått göra innan jag kunnat bara vara. Tycker att jag sprungit hos honom varje dag. Så det ska bli skönt att det blir en normal vecka igen. Härligt med helger men jobbigt att inte kunna slappna av helt.
Det bästa av allt är att nu väntar våren, som med all säkerhet kommer. Jag ser fram mot den bästa tiden på hela året då allting börjar spira och bli grönt. Jag tittar med drömmande ögon ut på vägen där snön ligger som ett kallt täcke över allting. Det har börjat blåsa igen och vi får kyliga promenader idag.
Sedan ska jag sätta nya talgbollar i trädet till alla småfåglar. Jag har några rödhakar och blåmesar som brukar hälsa på och de behöver talg nu.