Det har regnat hela natten och nu under dagen har det småregnat av och till. Men dagarna blir längre och nu har vi dagsljus i hela 9 timmar och 38 minuter. Finfint, när solen visar sig. Det ville den inte idag.

Om man tittar noga kan man se lite skiftningar på himlen. Men då måste man titta noga och kanske klicka på bilden så att den blir större. Knäppte lite kort på en av mina utesvängar med hundarna. Var tvungen att gå ut då jag höll på att skratta på mig ännu en gång då jag tänkte på samtalet Mr J hade häromdagen med Trelleborgs kommun. Den han hade med damen som kunde så dålig svenska. Nu har det hela ordnat sig ändå och hans avslut på farmors sista saker kan vara över.

Det mullrade ovanför oss och jag knäppte ett kort. Men det är klart att när man är en sån skicklig fotograf som jag så syns det ju väldigt tydligt vad det är. Därför kanske det är onödigt att förtydliga vad det är för en prick jag fotat och var pricken är någonstans. Det är ju fin grå färg på himlen i alla fall.

Något annat jag vill förtydliga med tanke på gårdagens inlägg är att allt är skrivet från mina betraktelser. Alla får absolut ha andra tankar och åsikter om hur allt är i Sverige och Frankrike. Jag ska gärna återkomma om ett år och skriva om detta. Kanske har jag en annan uppfattning då? Men då jag bott på många platser under mitt liv har jag också sett en del och det är utifrån det jag funderar.

Det vackra och det fula finns i betraktarens ögon. Min grundsyn är optimistisk och jag deppar sällan ihop över något. Därför ser jag de fina rosorna och Kuma som är så vacker på denna bild. Andra ser säkert något annat utifrån hur de känner sig och betraktar världen. Min uppväxt har format mig och mitt vuxna liv slipat de kanter som fanns. Jag var ytterst principfast som ung och visste absolut vad som var rätt eller fel. Idag har min palett blivit mer nyansartad och jag dömer inte någon rakt av. Men vet att en del dömer mig utan att känna mig. De ser ett skal och tror sig veta dittan och dattan. Precis som med Kuma. Han har ofta blivit dömd av andra utan att de ens vet vem han är. Här blir han inte det och här är vi välkomna.

Usch, jag blev lite väl djup där. Men här har gubbarna blivit väldigt djupa. De har till och med en stege ner i djupet. Det är bra för då kan de ta sig upp ur allt det svarta och komma upp i ljuset.

Där fick Kuma syn på de djupgående gubbarna och det var ju något som inte brukar finnas på våran gata. Därför måste det undersökas och Kuma tala om att vi ser er minsann. Två gruff och sedan ett stirrande på gubbarna så de inte tror att de kan göra precis som de vill med gatan.

Alltid händer det något och vi har örnkoll eftersom vi bor i chalet angel = huset på hörnet.