Gråväder

Det har regnat hela natten och nu under dagen har det småregnat av och till. Men dagarna blir längre och nu har vi dagsljus i hela 9 timmar och 38 minuter. Finfint, när solen visar sig. Det ville den inte idag.

Om man tittar noga kan man se lite skiftningar på himlen. Men då måste man titta noga och kanske klicka på bilden så att den blir större. Knäppte lite kort på en av mina utesvängar med hundarna. Var tvungen att gå ut då jag höll på att skratta på mig ännu en gång då jag tänkte på samtalet Mr J hade häromdagen med Trelleborgs kommun. Den han hade med damen som kunde så dålig svenska. Nu har det hela ordnat sig ändå och hans avslut på farmors sista saker kan vara över.

Det mullrade ovanför oss och jag knäppte ett kort. Men det är klart att när man är en sån skicklig fotograf som jag så syns det ju väldigt tydligt vad det är. Därför kanske det är onödigt att förtydliga vad det är för en prick jag fotat och var pricken är någonstans. Det är ju fin grå färg på himlen i alla fall.

Något annat jag vill förtydliga med tanke på gårdagens inlägg är att allt är skrivet från mina betraktelser. Alla får absolut ha andra tankar och åsikter om hur allt är i Sverige och Frankrike. Jag ska gärna återkomma om ett år och skriva om detta. Kanske har jag en annan uppfattning då? Men då jag bott på många platser under mitt liv har jag också sett en del och det är utifrån det jag funderar.

Det vackra och det fula finns i betraktarens ögon. Min grundsyn är optimistisk och jag deppar sällan ihop över något. Därför ser jag de fina rosorna och Kuma som är så vacker på denna bild. Andra ser säkert något annat utifrån hur de känner sig och betraktar världen. Min uppväxt har format mig och mitt vuxna liv slipat de kanter som fanns. Jag var ytterst principfast som ung och visste absolut vad som var rätt eller fel. Idag har min palett blivit mer nyansartad och jag dömer inte någon rakt av. Men vet att en del dömer mig utan att känna mig. De ser ett skal och tror sig veta dittan och dattan. Precis som med Kuma. Han har ofta blivit dömd av andra utan att de ens vet vem han är. Här blir han inte det och här är vi välkomna.

Usch, jag blev lite väl djup där. Men här har gubbarna blivit väldigt djupa. De har till och med en stege ner i djupet. Det är bra för då kan de ta sig upp ur allt det svarta och komma upp i ljuset.

Där fick Kuma syn på de djupgående gubbarna och det var ju något som inte brukar finnas på våran gata. Därför måste det undersökas och Kuma tala om att vi ser er minsann. Två gruff och sedan ett stirrande på gubbarna så de inte tror att de kan göra precis som de vill med gatan.

Alltid händer det något och vi har örnkoll eftersom vi bor i chalet angel = huset på hörnet.

Rikta åtgärder åt rätt håll

Människor flyr från terrorn i Syrien och även andra länder där det råder liknande situationer. Många av dem har haft tamdjur och boskap, varit boskapsägare. När alla människor tvingas bort från sina hem och gårdar, blir ju djuren kvar. Hur ska de klara sig och vem hjälper dem? För mig som är en av dem som värnar om djuren, blir dessa tankar som knivar i mig. Det finns ju även vilda djur i dessa länder och vad händer med dem?

Om tamdjuren ska klara sig måste människorna som har hand om dem kunna stanna kvar. Därför borde dessa terrorligor bekämpas nu och hårt. Det är enda sättet att få stopp på denna flyktingvåg som sveper över Europa. Vi kan inte bara stoppa flyktingarna eller ta emot dem till liv de egentligen inte valt själva. För naturligtvis är det ett trauma att tvingas från sina hem och sina djur. Alla minnen från livet de haft och ägodelar,djur de inte kunnat ta med sig. Att ständigt vara rädd för att aldrig få det liv man haft.

Läste igår att Putin skickat soldater för att bekämpa is. Det är kanske det vi borde göra istället för att prata? Driva bort de som i sin tur drivit bort människor som är födda och uppväxta i t ex Syrien. Annars kommer dessa människor att känna sig rotlösa under kanske hela sin livstid. Djur gå mot en långsam död.

Just nu känns framtiden väldigt mörk och jag undrar hur allt ska sluta.

 

Ännu mer snö

Det kanske blir en önskejul för alla barn med snö och tomtar. Kommer inte ihåg när det var vitt ute på lucia här i skåne, men eftersom de varnar för snö i morgon så verkar det som att det blir en vit lucia. Jag gillar inte snö men accepterar att det är det nu under december och januari. Det är ju vintermånader och ok om det nu ska finnas snö så kan det vara under dessa två månader. Jag skulle ju kunna flytta ännu längre söderut för att slippa snön och erkänner att tanken har verkligen funnits där flera gånger. Den har ofta kommit då vi haft riktigt snöoväder i februari och knappt tagit sig till affären. Nu har de satt en klass 1 varning för i morgon då det ska blåsa rätt kraftigt. Det blir väl som vanligt att Öresundsbron stängs av för trafik och bilar kör av vägen eftersom folk inte kan låta bli att vara ute och köra.

Jag har dammtorkat hela huset och vattnat blommorna. Nu väntar jag på att få torka golven, efter att mannen dammsugit. Sedan ska hundarna få mat och en rastning innan jag gör klart städningen för idag. Mannen är redigt förkyld och det blir soffpotatiskväll, med en bra film senare. Men ett bubbelbad blir det innan maten för att mjuka upp alla leder och njuta en stund.

Ringde min älskade pappa som fyller 87 år idag. Hurra, hurra, hurra, hurra!!!! Han går lite dåligt och hör lite dåligt, men ser bra och är helt klar i huvudet. Det är jag jätteglad över för jag pumpar honom på hans minnen från sin uppväxt. Jag vill veta så mycket som möjligt och han är glad över att berätta för mig om hur allt var och hur han haft det. Han är i den ålder att han inte vill ha särskilt märkvärdiga presenter om alls någon. Men jag köper alltid en blomma och något han behöver. I år blev det en varm fin pyjamas som är blå och en fin julros till köksfönstret. Igår köpte jag också lussekatter som han kan ha till kaffet. En boktrave från vår bokhylla fick han då han läser väldigt mycket och har stor behållning av det. Det var min pappa som läste sagor för mig när jag var liten och han hittade på en saga som handlade om den lilla flickan som kom bort. Den slutade alltid lyckligt och jag älskade att höra på den. Min mamma kunde inte så bra svenska när jag var liten, men lärde sig hela tiden. Hon slutade sin arbetskarriär som bibliotekarie och läste böcker hela tiden.

I morgon ska vi hålla kalas för pappa och bjuda på mat och tårta. Min svärmor (kallad farmor) får också delta. Jag är så glad att vi ännu ett år får fira nya födelsedagar och julen med dem. Nyårsafton ska vi också tillbringa i deras sällskap. Det är en gåva att ha dem hos oss ännu.