Den som sade han var det

Jag kommer ihåg att när man var mindre och någon kallade en för t ex morsgris, så svarade man alltid att den som sade det var det. Med det menas att den som anklagade en för något var det själv. Samma sak har jag upplevt senare i livet.

Jag har tyvärr levt i ett par destruktiva förhållanden där min partner anklagat mig för att t ex vara otrogen. Det har senare framkommit att det var precis det min partner varit. Det jag anklagats för att vara är något de själva varit. Barndomens ord har stämt och jag ser det lite som att den som anklagar någon för att vara något, själva är mycket medvetna om att inte har rent mjöl i påsen.

Under den pågående presidentkampanjen anklagade Trump, demokraterna för att manipulera valet och även att han inte tänkte erkänna sig besegrad om det skulle bli att Hillary Clinton segrade. Nu kom den hemska funderingen om att det var kanske precis det hans egen stab sysslade med. De fuskade på något sätt.

Alla vet att framgångsrika affärsmän inte blir rika på grund av att de har högre studier i bagaget eller är helt ärliga. De är smarta och drar sig inte för att använda inte helt vita metoder för att vinna. Några avslöjas och det blir stort ståhej i media och sedan visar det sig att de har en ryggsäck med väldigt smutsigt byk. Även om den inte själva gjort smutsiga avtal, så har de omgett sig med människor som uträttat dem. För att villa bort media och vanligt folk har de anklagat någon annan för att fuska och manipulera.

Det är två månader tills Trump ska svära eden och vad kommer att hända innan dess? Vad sker om det uppdagas att det förekommit fusk av något slag eller någon slags manipulation? Då blir det en skräll av dess like. Tänk, bara på Nixon och Watergate! Det har ju förekommit både mord och mordförsök på presidenter och presidentkandidater tidigare och kan hända igen. Hela USA verkar vara i uppror och även om man ville ha en förändring, så ville de flesta inte ha Trump som president.

Jag är inte säker på att han kommer att sitta i Vita Huset.

 

 

Planering

Funderade lite idag hur många som planerar sin semester i förväg, vart man ska åka till exempel. De som bokat resor gör ju det naturligtvis och de som bokat stuga eller plats på campingar. Då vet man var semestern ska tillbringas. Det är när man kommer dit jag funderar mer över. Vad man ska göra under tiden man tillbringar där. Fungerar det verkligen att planera vad varje dag ska innehålla för aktiviteter?

Läste om ett par som varit på samma camping i 40 år. Jag känner det som att man bara byter en rutin med en annan då. Inget nytt och spännande på den semestern. Men vi är ju alla olika och tur är väl det. Jag skulle inte vilja veta exakt hur det ser ut på varje plats jag åker till. Vill fylla på hjärnan med nya intryck och minnen, som jag kan tänka tillbaka på när det blir kallt och ruggigt ute. Därför slutade jag att åka på charterresor. Allt är så förutbestämt när man semestrar på så vis. Man åker från punkt a till punkt b, checkar in på ett hotell, sedan vistas man på stranden tills det är dags att gå till rummet, går ut och äter middag på kvällen och så fortsätter det. Vissa dagar kanske man gör en utflykt, men särskilt spännande är det oftast inte. De flesta bolagen har liknande utflykter.

Livet är ofta väldigt planerat under vardagarna, så semestern får gärna vara lite oplanerad för mig. Det är spännande att dra upp gardinen varje morgon och ha en ny utsikt. Gå ut och utforska nya byar och ny natur. Handla i affärer man aldrig varit i. Så borde vi kanske vara mer i vardagen. Inte planera alltför mycket av vår tid. Då skulle man nog inte bli lika irriterad över när allt inte klaffar i planeringen. Ha sina planer mer lösa och låta oförutsedda saker inträffa. Om bussen eller tåget är försenat, blir stressen inte lika märkbar.

Låta saker ske när de sker och njuta av de stunder vi har här på jorden.