Snart är det jul igen

Ännu en gång

Jag och många med mig resonerade som så att det som hände i Paris, skulle hända igen. Igår kväll blev det två oskyldiga människor som fick sätta livet till. Bara för att de deltog i ett möte som diskuterade det som hänt i Paris och olika andra situationer där det fria ordet har blivit hotat. Polisen och andra myndigheter vet att det bor människor i Europa som tänker agera så fort det ens diskuteras om att kritisera islam. Jag som alltid ansett att just muslimer verkligen vill diskutera koranen och den text som finns där.

Denna avart av islam som terrorgrupper utövar är inte i enlighet med koranen. I Irak sänds en serie där man verkligen häcklar is och kanske i syfte att få fler att ta avstånd från terrorgrupper. I ett avsnitt kommer inte självmordsbombare till himlen, utan de får diska tills de avtjänat sin synd. Alltså muslimer är toleranta och tar själva avstånd från terrorgrupper.

Nu undrar jag var nästa mål blir för denna terror. De som inte ens låter barnen vara ifred. Alla är överens om att något måste göras för att stoppa dessa grupper. Men vad? Vi lever i en helt ny situation idag och har aldrig behövt ha med terror att göra i den omfattning som nu sker. Inte sedan andra världskriget har vi haft någon som hotar att döda utanför sitt eget land. Belackarna som säger att muslimerna försöker befolka hela världen, har rätt i ett avseende. Det är inte muslimer som försöker nästla sig in överallt, utan det är terrorgrupperna som gör det. Vi vet inte om vi i just detta ögonblick släpper in en som flyr från terror och krig eller en som planerar att döda de som anser att det fria ordet är den rätta vägen att kämpa på.

En skrämmande tanke, men sann. Så problemet är komplicerat och jag är glad att inte vara politiker.

Rörde om i grytan

För något år sedan skrev jag i bloggen om ungdomar som ringde på dörren om kvällarna. När vi kopplade bort ringklockan, började de att banka och kasta sten istället. Troligtvis hade någon en yngre bror, som triggade småbarn att göra likadant på dagarna. Ibland när jag satt och arbetade på mitt kontor kunde jag se ett litet huvud vid dörren, som snabbt tog till benen efter att ha ringt på. Naturligtvis blev vi arga och försökte få tag i de som höll på. Småbarnen fick jag tag i en dag och pratade med, så det upphörde efter det samtalet. Det tog längre tid att få tag i ungdomarna och vi ringde polisen tillslut. Men en dag fick jag fatt i en av killarna och talade om för honom hur allvarligt polisen såg på detta. En kväll kom allihop och ringde på. De stannade och vi pratade med dem. Efter det samtalet slutade alltihop.

Det var så skönt att slippa sitta på helspänn varje kväll och livet blev normalt igen. Men under valborg hände det igen. Jag satt och arbetade på mitt kontor trots att det var helg. Som egen företagare har man inte ett åtta till fem jobb, med lediga helger. Det gäller att ta tag i mail som kommer och samtal som kan ge nya uppdrag. Två töser i illgröna jackor kom gående utanför fönstret och jag tänkte inte så mycket på det. Plötsligt tar en av dem sats och springer upp på vår trapp och ringer på dörren. Båda börjar springa allt vad de förmår och jag rusar ut efter dem. Men med slippers springer man inte särskilt fort.

Jag sitter och är arg som ett bi, skriver ett inlägg i facebook på vår bysida. Många reagerar och det blir både för och motargument. Jag följer diskussionen och svarar på en del. Naturligtvis kommer det en del konstiga inlägg, men det är väl naturligt. Det roliga är att folk verkligen blev engagerade och att resultatet blev att det är lugnt igen. Jag bryr mig inte om att jag inte fick tag i töserna. Det viktigaste är att min vädjan till de föräldrar det berörde tydligen läst eller fått reda på vad deras barn gjort. Vilket effektivt socialt medie facebook är.

Jag har uppnått mitt mål och är mycket nöjd. Visst kunde jag ha gått hem till dem, då jag har ett visst hum om var de bor, men nu behövde jag inte försöka leta upp dem. Hoppas jag slipper ta upp sådant fler gånger i något socialt medie.

tuffa tider

 

Ojdå, det blev vinter igen

Det snöar hela tiden och har väl kommit ca 5 cm under natten. Känns lite konstigt efter att ha haft nästan vår ett tag. Men tro inte att jag klagar för det gör jag absolut inte trots att jag inte är förtjust i snö. Det är bättre att snön kommer nu än senare när man verkligen längtar efter våren. Men min virusförkylning blir nästan bara värre nu då det har blivit kallare igen.

Har ett möte om ca en halvtimme och har precis förberett allt inför det. Sopade trappen vid entrèn efter hundrastningen i morse, men jag undrar om det syns nu. Vill ju inte att besökare ska behöva pulsa i snö när de kommer hit. Men nu snöar det rikligt och jag misstänker att det ligger någon centimeter på trappan just nu. Får väl sopa senare idag med efter nästa sväng med hundarna, annars blir det skottning när det väl slutat snöa. Tur att jag slipper åka utanför byn idag, för det hade inte varit speciellt roligt i detta väder. En av mina veteraner ringde nyss och vi hade ett trevligt samtal. Det är en av de damer som har lite högre utbildning och som jag vill försöka få ut i arbete så fort som möjligt.

Det är andra veckan jag är med i programmet som skickar olika uppdrag och än så länge ser det väldigt lovande ut. Senare idag ska jag räkna på två olika uppdrag och jag hoppas att få dem. Då är kanske en eller två veteraner ute på uppdrag. Något de två inte varit på tidigare och de är spända på om jag ska ringa och säga till dem att de ska kontakta kunden för start av uppdragen. Håll tummarna att jag får dem.