Etikettarkiv: pojken

Det snickras här hemma

Publicerat av
Svara

Jag skriver och får nya uppslag hela tiden. Men igår fick jag en rejäl kick av att läsa en artikel och se film. Den början jag haft håller inte och nu har jag en helt ny. Så här är det stor aktivitet i hjärnan. Än så länge svettas jag inte, utan tycker att det är roligt. Jag lever med berättelsen i huvudet dygnet runt, även om jag kokar ägg eller håller på med hundarna.

Hundarna som var rejält deppiga igår. Inte populärt med nyordningar alls. Våra hundar vill ha sina rutiner och när de accepterat en ändring, som mitt ben orsakade, har de inrättat sig efter hur vardagen blivit. Mannen går ut på morgonen så de får göra morgontoalett och läsa morgonblaskan. Sedan lite frukost och upp till mig i sängen som stiger upp en timme senare. Under dagen är det trädgården med mig och det är ok för dem. Efter deras middag vid fem väntar de på mannen som tar ut dem på promenad för att de ska kunna läsa kvällsblaskan. Så ska det vara och de vill inte ha några ändringar.

Därför blev det så fel för dem igår. Mannen kom hem och de fick sin tur. Men så åt han bara och körde iväg. Inte vad vi brukar göra på kvällarna. Mannen hämtade pojken och i natt har de kört 120 mil norrut, för att hämta nya SuvEllen. En storasyster till min lilla som nu fått komma till ny ägare. Han hörde av sig i veckan och var helnöjd, vilket gjorde mig glad. Gårdagskvällen blev lite orolig för mig och en film lyckades skingra tankarna på att killarna var ute på vägarna. Hundarna låg länge och lyssnade efter ljudet av Patrioten. Tillslut somnade de i sovrummet. Jag satt själv i vardagsrummet.

När jag gick till sängs, lommade de ut ur sovrummet och där låg jag själv. De brukar sova inne hos oss i vanliga fall. Men när jag vaknade i morse, låg bägge i sängen hos mig och samtalet med mannen gjorde mig lugn. Allt hade gått bra och nu skulle de köra en bit för att äta frukost och tvätta av sig.

Lite nagelbitning blir det innan de är hemma igen, men ju längre söderut de kommer desto torrare vägar. Vi hade +9 i natt och inget regn. Hundarna tyckte att det var konstigt när jag släppte ut dem i trädgården på morgonen, men de fann sig och sover igen. Mitt ben medger inte att jag går någon längre sträcka och jag får inte på mig någon sko, då foten är så svullen.

Nu ska jag ägna mig åt min berättelse ett par timmar.

tva-prinsar

Första helgen

Publicerat av
Svara

image

Unkas och Kuma tyr sig mer till varandra nu när Nellie blivit ännu en av våra änglahundar. De håller koll på var den andra är hela tiden.
Pojken kom hem till oss igår för orkade inte vara ensam hemma med sin sorg. Den sista hunden från hans uppväxt är borta och det gjorde ont i honom.
Tyvärr, behövde han skjuts hem idag och nu deppar hundarna igen då husse är borta.

De är rädda för att någon till ska försvinna från flocken.

Juldagen 2014

Publicerat av
Svara

Ett vitt landskap mötte oss idag när vi öppnade dörren. En extra julklapp till hundarna som blev ystra och glada. Temperaturen låg väl på nollan och det var lite slaskigt. Nu är det glashalt ute och jag ser inte fram mot att halka omkring i morgon. Snön ligger kvar så hundarna får busa i trädgården om ett tag.

Vår julafton blev glädjefylld och pojken var glad över sina klappar. Maten smakade jättebra och idag är vi alla törstiga efter sillen. Men det blir julmat idag också till middag.

wpid-1354451272603.jpg

Slapparsöndag

Publicerat av
Svara

image

Långpromenad och frukost avklarad. Pojken kom lagom till allt detta och vi fick en trevlig stund tillsammans. Men så skulle han hem till sig och mannen skjutsar honom.
Den egna bilen står nämligen hemma då han fick skjuta igår till en fest.
Inte så populärt hos hundarna att båda försvann. Men jag har lovat att husse snart kommer hem, så de lyssnar och väntar.
Nu återstår en dag i vilans tecken.

Å regniga söndag

Publicerat av
Svara

Gårdagen gick i en hejdundrande fart. Efter promenad i hård vind, var det dags att göra en lätt städning.
Hann precis klart och duschade snabbt. Pappa och svärmor hämtades hem till oss. Hundarna blev glada över besökarna och ännu gladare när pojken kom.
Vi åt en jättegod smörgåstårta, som svärmor gjort. Kvällen gick fort och plötsligt kom taxin de skulle åka hem med.
Det blir ju mycket prat om gamla tider när äldre människor är med, men det är bara roligt tycker jag.
Pojken stannade kvar och sover fortfarande i sitt fd pojkrum, som idag är mitt kontor.

Vi har gått runt byn i regnet och ätit en god brunch efter det.
Nu ska det bli skönt med en dusch i varmt vatten.

image

Ibland begriper jag ingenting

Publicerat av
2

Först får man läsa om en tös på 2 år som ska skickas till Frankrike helt ensam. Hennes mamma lämnade henne i Sverige och försvann. Nu har hon vuxit upp hos en fosterfamilj och plötsligt börjar man leta efter tösens biologiska mamma. Sedan berättar nyheterna om en mamma som bor i Sverige med sin svenskfödde son ska utvisas. De bor här ensamma utan en enda släkting oc nu ska pojken tvingas bo i fosterhem och mamman skickas ut ur landet. Släktbanden är inte tillräckligt starka säger myndigheterna. Allt detta känns som en skräckfilm och helt galet. Hur tänker man egentligen när man agerar på detta sätt. Det kan inte vara på barnens bästa i alla fall.

Vad är det som säger att en biologisk mor är mer lämlig att uppfostra ett barn än en kvinna som tagit detta barn till sig? Vem ska bestämma lämpligheten när barnet en gång blivit lämnad och inte ens känner sin biologiska mamma. Jag anser att man inte ska rycka upp ett barn från en trygghet i en familj som älskar henne och verkligen vill hennes bästa. Om hon vill söka upp sin mor senare eller börjar fråga efter henne kan man istället på ett försiktigt sätt låta dem få lära känna varandra. Mamman kanske inte har möjlighet att ta hand om henne.

Varför ska man skicka iväg en mamma bara för att hon är medborgare i ett annat land just nu? Vill hon stanna hos sin son och se honom växa upp i Sverige borde hon få det. Sonen är svensk medborgare och borde verkligen få ha sin mamma hos sig. Ge henne svenskt medborgarskap och låt dem få leva ifred.

Jag blir så arg över den stelbenthet myndigheterna visar i dessa fall. Har barn inga rättigheter alls? Tänk efter vad som är rätt för barnen istället för att vara paragrafryttare. Man skäms över hur idiotiska en del är.