Förhandstitt på morgondagens bröllop i England.

Ryssland avvisar resolution mot Syrien

Ryssland som är ett av vetoländerna i säkerhetsrådet, avvisar en resolution om sanktioner mot Syrien, om våldet mot landets innevånare inte upphör. Motiveringen var att det inte hotar internationellt och inte är någon fara för andra länder. Kina och Libanon var också mot sanktionerna. Det var EU länderna och USA som lade fram förslaget, som röstades ned.

Att just Ryssland inte tycker att det är någon risk internationellt och att FN inte ska ingripa får mig att inse vilken människosyn de har. FN ska värna om människorna och här dör de för att de vill ha mänskliga rättigheter, vilket borde vara anledning att göra något. Men Ryssland tycker inte att det är nog. De behandlar ju oliktänkande på liknande sätt och var för inte alltför länge sedan en diktatur. Men jag trodde faktiskt att de hade kommit längre i sitt tankesätt.

FN borde kanske ändra vilka som har veto eller inte. Fler länder som går samman kunde slå ut ett veto så att det är majoriteten som bestämmer i frågor som tas upp i säkerhetsrådet. Eftersom Ryssland inte är en stormakt längre kanske de inte ska vara med där utan något annat land? Jag anser att dessa frågor borde tas upp i FN och att fler EU länder skulle vara representerade i säkerhetsrådet.

Folk ska inte behöva dö för att något land har ekonomiska intressen i det aktuella landet. Ryssland har stora intressen i Syrien och skulle antagligen bli av med en hel del av dem om diktaturen faller. Fruktansvärt att vara så kall för att skydda sin ekonomi.

Semester 2008 fortsättning

Vi vaknade upp i det lilla samhället någon mil från Cherbourg. Solen lyste och fåglarna kvittrade. Mannen stegade iväg för att handla lite mat och jag började göra i ordning husbilen. Människorna i husen runt omkring hälsade glatt och vi hade gärna stannat någon dag om vi haft mer tid. Men nu var det dags att vända uppåt igen mot norr, så efter frukost och rastning av hundarna skyndade vi oss att fylla och tömma vatten.

Vi befann oss lite till höger om den gröna pilen på kartan, vilket var ganska långt ner i Frankrike. Eftersom vi inte ville åka genom Paris så styrde vi bilen mot Le Mans som ju är bekant för en del. Det berömda 24 timmars loppet körs ju där en gång om året.

Men vi kände att då vi hade ganska lång väg att köra tvärs över landet, måste vi komma vidare. Ett kort stopp för rastning och sedan vidare mot Orléans. Efter allt vi sett utmed kusten i Normandie, kändes det lite tamt att åka på motorvägen som ju ofta går utanför städerna och byarna. Antagligen var vi lite mätta på utsikter också efter allt intressant vi sett veckan innan.

Vi kom till Orléans och trodde att motorvägen skulle gå utanför staden, men nähä, rakt in i smeten kom vi.

Denna plats såg vi flera gånger. För vi snurrade runt i centrum ett bra tag. Hur vi än åkte hamnade vi på samma ställe tillslut och jag undrade om vi någonsin skulle komma ut ur staden. Vid ett tillfälle började en polisbil tuta precis bredvid oss, så vi hoppade högt. Vår wolfdog kände sig manad och började låta precis likadant som polisbilen. Vi fick oss ett gott skratt.

När vi så hamnade på en avfart som sade att nu var vi på väg mot Paris, stannade vi vid en liten bensinmack. På skolfranska bad vi om hjälp av damen som arbetade där. Hon var jätterar och förklarade att vi skulle svänga av mot Marsielles, jag blev förskräckt för det var ju långt söderut och dit skulle vi ju inte. Men hon berättade att det inte finns några skyltar till de mindre städerna utan man fick åka mot de större för de var skyltade. Antingen till Paris eller Marsielles.

Så vi lydde hennes råd och då kom vi ut ur Orléans. Med hjälp av vägnummren fortsatte vi sedan mot Schweiz dit vi skulle. Men vi måste stanna över natten då landet är enormt stort. Vi var rejält hungriga efter rundturerna i Orléans så vi stannade vid en liten ställplats. Den låg bredvid en järnvägsstation så mer än att äta och rasta hundarna ville vi inte göra där. För när tågen passerade så lät det som att de skulle köra rakt genom husbilen.

Vi fortsatte en bit till och hittade en väldigt fin ställplats vid en damm. Det stod flera husbilar där så vi kände att här kunde vi stanna över natten. Efter att ha dragit i handbromsen, tog vi ut hundarna på en lång promenad runt dammen. Så lugnt och skönt det var. Eftersom vi var trötta allihop lade vi oss tidigt och sov.

Fortsättning följer…..

Utrikesministern i Washington

Carl Bildt kom iväg till Washington med andan i halsen för två dagars samtal med olika instanser. Han inleder denna dag med samtal på försvardepartementet. EU:s biträdande utrikesminister Phil Gordon och  vice försvarsminister Jim Steinberg är de två han ska träffa under dagen. Ikväll blir det middag på svenska ambassaden, då Bill Burns som är tillträdande vice försvarsminister, kommer att deltaga. Nordafrika och situationen i mellanöstern kommer att avhandlas.

I morgon fredag ska Bildt ha samtal med Hillary Clinton.

http://carlbildt.wordpress.com/2011/04/28/framme-for-samtal/

Juholt ropar desperat efter Reinfeldt

Att statsministern inte vill ställa upp i debatt med lille Fridolf förstår han inte. Men i nästa andetag säger han, att ett högt valdeltagande oftast gynnar socialdemokraterna. Det är därför han är i Västra Götaland inför omvalet.

Moderaterna är inte intresserade av att få upp valdeltagandet, eftersom det inte gynnar dem speciellt mycket.

Kan inte Juholt begripa varför moderaterna inte är intresserade? Varför ge draghjälp till sossarna? Kan ju vem som helst begripa.

Att desperat ropa ut i artikel efter artikel, att han vill ha debatt är ju löjligt. Detta är taktik från Reinfeldt. De vill få sossarna att bli desperata. Så ju mer de ropar, ju mer skrattar moderaterna.

Visst Borg har debatterat med Waidelich, ett antal gånger. Men det har också varit taktik. Alliansen har ett mycket starkt medhåll i sin ekonomipolitik och det kan man föra ut, när sossarna inte har någon sådan. Borg har vunnit varje debatt hitills.