Visst är det härligt med hjälpsamma arbetskamrater

Framme i Gamleby småbåtshamn

Vi kom fram precis innan det började mörkna och är helt ensamma. Men det är bostadshus nära så vi stannar över natten. Ett litet samhälle är nog ingen fara att stanna i. Hundarna har fått mat och rastats så nu är det dags för oss. Vi hinner inte fixa antennen till The Voice så det får bli play senare som vi tittar på programmet. Går faktiskt lika bra det med.

Nu ska vi festa på andra halvan av smörgåstårtan och ta ett glas rött. tack Mackan för en fin dag.

Back to basic kan man säga

Vi steg upp klockan sju i morse och rastade hundarna. Åt en snabbfrukost och duschade. Sen knappade vi in adressen där mötet skulle ske.
Vi hittade bra och trafiken var inte alltför tät, så prick tio var vi framme. Men att hitta en parkeringsplats var inte det lättaste. Vårat ekipage är ju över sju meter långt. Tillslut gick mannen in på ett bad som var nära och vi fick löfte att stå på deras personalparkering.

Efter en snabb omklädning till snyggare kläder och dags för möte. Tre timmar senare var det dags att vända Mackan söderut igen.
Vi har knappat in en ställplats norr om Västervik som verkar lovande. Resan har gått utan några missöden och jag har inte sett en enda olycka. Så skönt att trafikanterna sköter sig.

Just nu är vi i Norrköping, min forna hemstad för sådär nitton år sedan. Jösses, vad tiden går.
Mackan är nytankad och nu fyller mannen på vatten, sedan är det nio mil kvar tills vi är framme.

Återkommer senare…..

Framme och kaffet urdrucket

Vi var framme tio minuter över tio och hundarna rastades på en  gång naturligtvis. Sedan få igång värmen som nu är väldigt konfortabel. Hundarna sover som grisar och snart ska vi också göra det. Detta var en fin ställplats och lätt att hitta.

En whiskey har åkt ned i halsen och det känns väldigt bra. Nu ska jag bädda sängarna och sedan är det natti för oss.

Såg nyheterna på play och tyckte det var synd att de inte fick den skjutgalne mannen levande i Frankrike. Hade varit intressant att höra vilka motiv han hade. Vad nu små barn kan ha för skuld i vuxna människors krig. Men det skulle man ha frågat sig under andra världskriget också.

Att media fortfarande klumpar ihop miljöpartiet med sossarna måste reta dem. De kanske inte vill regera tillsammans med dem. Men roligt är det.

Ödeshög

Klockan är snart 20.00 och vi har stannat för tankning.
Tidigare stannade vi och åt smörgåstårta som vi fått av svärmor. Den var jättegod.
Hundarna rastade vi för andra gången alldeles nyss vid Gyllene Uttern.
Det är lite segt nu när det är mörkt ute, men vi ska väl vara framme om ca 2 timmar.

Äntligen på väg

Det är en hel del att lasta in i en ny husbil och vi kom iväg vid 15.00.
Men nu ska vi knappa in nattens ställplats och styra vår färd dit upp.
Sex timmar beräknar vi att det ska ta. När vi är framme kommer ett nytt inlägg från mig.

Avresedag idag

Härligt väder att gå långpromenad i +8 i skuggan vid kl.8.00. Mannen har tagit ledigt två dagar och vi behöver inte stressa med inpackningen i Mackan.
Nu är frukosten avklarad och jag ska läsa lite nyheter, samt göra alla datorer klara.

Vi verkar få fint väder hela helgen och det känns kul.
Vad vi ska göra i Stockholm kommer jag att avslöja efteråt, men det har med framtiden att göra. Vi ska inte flytta upp dit. Bäst jag säger det redan nu om någon undrar.

Vi tänker övernatta i Trosa som har två fina ställplatser för husbilar. Där har vi stått tidigare när vi varit i huvudstaden.
Dags att börja pricka av cheqlistan.

Soloterrorister

Är det nya modeordet? Terrorister som ger sig ut på eget bevåg och dödar människor. Låter en hel del som Breivik och bombkillen i Stockhom.
De åker till oroshärdar och hämtar inspiration för att sedan utföra dåd hemma.
En oroväckande utveckling och svårt att få bukt med. Vem som helst kan gå över gränsen till att bli terrorist.

Jag tänker på den man som nu dödat judiska barn i Frankrike. En som antagligen levt ett vanligt liv i många år tills han kom i kontakt med andra terrorister. En sådan människa kan finnas var som helst i vårt samhälle.
Jag tror inte att bombmannen i Stockholm är en företeelse som inte kan hända igen.

Fruktansvärt, javisst men det är vår verklighet idag. Ingen går säker.