Vaknade strax efter åtta och det var +21 och riktigt behagligt ute. Solen sken och vi blev på toppenhumör. Pratade en stund med vår granne tysken som tog kort på Kuma. Han ska också åka idag efter att ha varit på ställplatsen i några dagar.

Efter frukost och rastning av hundarna,ställde vi in Lennart på en ställplats vid Mosel. Det visade sig att resan skulle bli rätt lång, men vi ville nedåt och kom överens om att försöka. Om vi inte orkar så får vi ställa oss på någon ställplats i närheten där vi just då befinner oss. Men först måste vi handla lite och körde in i Schneverdingen. Strax hittade vi en Lidel där vi stannade. Mannen kom glad i hågen ut från affären och konstaterade att vi handlat lika mycket som vi brukar, plus öl,vin och whisky, för halva priset mot vad vi betalar hemma. Det bådar gott för semesterkassan.

Vid tvåtiden stannade vi på en rastplats för att äta en bit av smörgåstårta nr 2, som var kvar. Gott med rostbiff och skinka. Hundarna rastades och fick varsitt litet tuggben. Nu fortsatte vi mot Dresden. Inga köer trots att trafikmeddelanden på radion berättade om att det var det vid nästan varenda storstad.

Innan Köln stannade vi och tankade mackan. Det var tur för när vi nådde fram till Köln blev det köer. Som tur var flöt det på sakta framåt och sedan blev det att hålla tungan rätt i munnen och händerna på ratten, på den sexfiliga autobahn runt staden. En lastbil som låg före oss höll på att styra rätt in i vägräcket på höger sida, men lyckades styra upp trailern i sista stund. Mitt hjärta åkte upp i halsgropen och sedan ökade vi på avståndet till den lastbilen, för att släppa en annan lastbil mellan oss och den som nästan orsakat en olycka. Så tog vi oss runt Bonn och vidare mot Koblenz. Tjugo mil kvar och för tusan det skulle vi klara idag. Vidare mot Cochen på A48 och nu var det fina vägar med lite trafik. Vi susade fram mil efter mil. När vi hade sju mil kvar ville Lennart att vi skulle köra av autobahn. Så det gjorde vi och kom ut på mindre vägar mot Moseldalen. Vi mötte två bilar och körde om två cyklister. Nu blev det serpentinvägar ned mot dalen och ställplatsen. Vackra vyer och pittoreska små byar vart man än tittade. Halv åtta på kvällen körde vi över bron och ned till ställplatsen Neef  N. 50.5.43  E.7.8.13 . Vi stod här 2010 då vi reste runt Moseldalen för första gången. Det är en stor ställplats där man står på gräs och har fin utsikt mot floden. Det kostar 6 euro/dygn och vill man ha el kostar det ytterligare 2 euro/dygn. Man kan tömma, fylla vatten och toakassetten.

Vi står exakt på samma plats som då vi var här senast och här blir vi i morgon också. Hundarna fick mat och sedan en längre promenad. Det är bra att rasta hundar här. Jag städade ur Mackan och diskade. En foldbåt från Brecht kom förbi.

Nu ska det smaka gott med en tapastallrik och en dusch efter det. +22 på kvällen och vi njöt av lugnet nedanför vinodlingarna. Dagens etapp blev 51,6 mil och var i längsta laget, men vi ville komma en bit söderut.