Födelsedag och rabatt

Vi började dagen med att fira Kuma som fyller 12 år idag. Helt ofattbart att vi fått ha denna fina kille hos oss i åtta hela år. Han är en omplacering som verkligen kommit ur sitt skal. Något som vi lagt märke till hos alla våra omplaceringshundar. Denne lille nallebjörn är bara så snäll och timid. Tror inte han kan göra en fluga förnär.

Han älskar denna trädgård och friheten att kunna gå ut när han vill. Precis det liv vi ville ge våra hundar.

Så Grattis älskade Kuma på din 12-årsdag.

Egentligen skulle vi ha tagit oss an golven idag men då vi hade x antal plantor som borde komma i jorden var det det vi prioriterade . En rabatt skulle anläggas och vad vi slet. Lite ont i armen hade jag efter gårdagens svängom men jag har lovat att inte träna med vattenkannan inför någon slags Let’s dance igen. Högra handen är vackert lila vid tummen och det bjuder jag på. Livet är tufft ibland.

Vi jobbade på men hundarna vägrade att vara på baksidan då vi förmanade dem att inte äta av jorden som vi lade på nya rabatten. Jaha, skit på det sade de och lade sig på gräsmattan på framsidan. Vi jobbade på och då solen låg på blev det varmt emellanåt så en b-vitamin satt fint. JR är brun som bara den i nacken nu och solskyddsfaktor är ett måste.

Vi är nöjda med vår nya rabatt och nu ska bara våra red robin växa till sig och bli riktigt täta. Passade på att lägga jord på hela den delen och så gräsfrön. Nu blir det nog jättefint där när vi vattnat ett tag. Citronträdet har fått många nya blad och kommer stort så jag är jätteglad. Vi hade kunnat köpa ett större citronträd men inget är väl som väntans tider eller hur?

Efteråt satte vi oss nöjda på trädäcket med var sin GT. Bra dag och bra arbete tyckte vi. Familjen i bombhuset spelade fransk populärmusik så vi hade underhållning. Inget som störde oss och det varade inte så länge heller.

I morgon ska vi ta oss an golven och jag ska tvätta lakan. Bytte i sängen innan rabatten. Glömde att berätta det.

Grattis Pappa där uppe

Idag skulle pappa ha fyllt 95 år och det ville han inte. För min del är det andra året utan att kunna fira hans födelsedag. Men detta år är jag glad att han slapp vara med om. För det första har de stängt ner boendet i byn och han hade varit tvungen att flytta till Trelleborg. Jag hade inte kunnat titta in var och varannan dag. Något som han var van vid då han flyttade till sin lilla etta. Jag gick alltid förbi hans köksfönster när jag var ute med hundarna och såg honom sitta vid sitt köksbord och läsa i någon bok.

Här en gammal bild från vardagsrummet i sommarstugan de köpte utanför Sala. Där trivdes både mamma och pappa. De hade bekanta som hade sommarstuga längre bort och bakom huset kunde de plocka trattkantareller. Tror de hade flera trevliga kvällar med vänner ute i hammocken. Pappa mådde så bra där och de hade nog stannat där om inte någon tjatat om att de skulle flytta. Det var inte jag.

Pappa var född och uppvuxen i Möklinta eller rättare sagt Hede där farfar byggt ett hus. Vi körde ofta förbi och pappa berättade om alla hus och de som bodde där när han var ung. På äldre dagar pratade jag mycket med honom om hans barndom och jag är glad att jag fått veta massor om var vi kommer från och pappas liv. Hans äldsta syster Ingegerd begick självmord i trädgården och jag har ju alltid undrat över hennes grav. Vi körde ofta till kyrkogården i Möklinta och satte blommor på gravarna där. Jag ömmar särskilt för Ingegerd som pappa tror hade ett förhållande med en man och blev med barn. Så tragiskt. Men pappa var med sin mamma, min farmor och tog ner geväret som var riggat i ett träd.

Tror många familjer har någon gömd hemlighet som kanske kommer i dagern när livet närmar sig någons slut. Pappa visste vart han skulle efter livet och sade att det kommer att bli så bra. Han ville inte berätta allt men försäkrade mig om att jag inte skulle vara orolig. Fasen jag hade ju velat veta……

Men Grattis Pappa!!!!

Hurra för lilla jag

När lillan kom till jorden det var i maj när göken gol…..

Idag blir jag några år äldre och vet inte om jag är så mycket klokare än jag var igår. Tror inte det men det blir nog bra med det också. Först så tänkte jag att man kan ju vända på siffrorna och då blir jag 46 idag vilket känns rätt hyfsat. Men nästa år blir ju inte så bra tio år äldre med ens och sedan blir det bara värre och värre, så jag lade ner den tanken rätt fort.  Man ska inte trixa med åldern utan acceptera att det är livets gång.

Vädret var som det oftast är på min födelsedag, sol och varmt. De flesta gångerna jag haft födelsedag har vi kunnat sitta i uterummet i gamla huset och ätit smörgåstårta som ”farmor” gjort. Hon var en fena på mat och smörgåstårtor. Nu när det är vi och hundarna så nöjer jag mig med ett glas vin och en rad mörk choklad.

Blomsteraffärerna har ju öppnat så JR passade på att köpa en bukett med vita rosor och lite andra blommor till mig. Det var en glad överraskning. Förra året satt vi i husbilen på en ställplats och kände inte för att fira våra födelsedagar något speciellt. I år var det ju lock down när JR fyllde år och vi sparade allt till sedan. Vi är ju 56-or bägge två och nu är han glad att jag är ikapp.

Vi har nog pratat om det i snart ett år och idag slog vi till på en nespresso. Eftersom vi inte vill ha en massa prylar i onödan och inte är impulsköpare någon av oss så har det fått gro. JR älskar att dricka kaffe och vill gärna ha en kopp då och då. Jag dricker väl mest på morgonen och sedan på kvällen. Därför blir det lika sällan för JR. Så detta är vår födelsedagspresent till varandra. Vi har provsmakat och det blev gott. Men lilla bryggaren får arbeta på morgnarna då jag vill ha kaffesump till blommor och växter.

Igår regnade det ju och först vid 17.00 blev det regn upphör. Jag hörde BollKalles gälla röst från deras sida en stund men reflekterade inte så mycket över det. Senare när jag skulle ta ner jalusierna såg jag att hans förbenade boll låg långt inne på vår gräsmatta. Nu ligger den så bra att man inte ser den när man går ut för vårat träd skymmer. Sketungen hann inte vara ute i deras trädgård mer än tio minuter så ligger bollen hos oss. Nu blir den där resten av veckan och jag har skarpa funderingar på att använda en stoppnål innan den återbördas.

Synd att inte Unkas lever för då hade alla dessa bollar varit före detta bollar. Men jag har bestämt att nästa hund vi tar till oss ska vara väldigt glad i att döda bollar. Är den inte det ska jag träna den till det.

Avslutar dagen med att nynna på When I’m sixtyfour, will you still need me, will you still see me…..

 

Massor med frisk luft på Kumas födelsedag

Vi har nog varit ute i stort sett hela dagen då vädret verkligen inbjudit till det. Fast jag vipplade en stund för annars blir det väldigt dammigt efter en vecka. Klart man går runt och torkar lite här och där hela tiden under veckan men jag brukar gå en riktig runda i huset en gång i veckan. Brukar oftast bli på lördagen då vi sällan har annat på agendan.

Fast idag blev det lite kalas då Kuma fyller 11 år, så GRATTIS LILLEMAN!!

Tror tugget smakade väldigt bra.

Sedan lade han sig och sov en stund i skuggan. Har man kommit i hans ärevördiga ålder så måste man ha små sovpauser. Så tyckte även lillsyrran Turbo.

Jag hade varit inne och hängt upp vipplaren på sin plats och tittade ut genom fönstret som vi haft öppet hela dagen. Bäst att titta lite närmare på tösen.

Hon sov djupt där hon låg. Men jag tror inte att det var meningen att hon skulle somna. Det brukar hon inte göra förrens på kvällen när vi stängt dörren och fönstret. Hon vill ha koll på vad som sker utanför trädgården och patrullerar runt hela dagarna.

Efter vipplandet och duschen gav jag mig i kast med rabatten igen. Trodde jag skulle klara av det som var kvar från igår, men nu lyssnar jag på kroppen och främst handen. Så därför har jag en bit kvar tills i morgon också. Men vem tusan har bråttom. Jag har fått bromsa JR som burit sten efter att ha rensat en buske från ogräs som var på väg att strypa den. Så två pauser för vätskepaus har det blivit. Men det blev riktigt snyggt vid uppfarten nu. Lite jord och sedan får allt vara bra där. Bild kommer i morgon tror jag.

Vi har två träd på gräsmattan och ett av dem bär någon slags frukt/bär? De svarta är från förra året och de bara hänger där. De gröna är nya från i år. Har ingen aning om vad det är för ett träd eller om de små sakerna går att äta eller bara är prydnad. Just idag tittar jag snett in i Elis trädgård då han har några rader med sallad och vår köpta är slut. Men jag ska varken försöka att klättra över staketet och palla sallad eller skicka JR att köpa någon. Vi har tomater och gurka det får räcka till nästa inköpstur.

Visst känns livet lättare när det är varmt och soligt? Allrahelst just nu. Vår fina H har klarat sig än så länge och han är ju mest utomhus så det känns väldigt bra. Han umgås med sina vänner via internet och det hjälper ju en hel del i dessa tider.

Jag tänker på alla de som har sommarhus här nere och inte kan ta sig ner hit. Många brukar säkert tillbringa påsken här då vädret är betydligt varmare än i Sverige. Sitta ute och äta både frukost och middag. Kanske umgås med vänner man inte träffat på länge och utbyta erfarenheter. Kanske åka ner till medelhavet och doppa tårna i det blå. Planera för sommarsemestern här nere och nu inte veta om det överhuvudtaget kan bli någon. Kan inte vara så roligt. Jag är glad att vi tog steget och bor här nu.

 

 

 

Födelsedagsdags

Det blir inte så mycket firande idag när JR fyller år. Vi har fått nya direktiv att bara en och en får gå ut en gång om dagen och inte längre än 1 km från hemmet. Så jag kan inte köpa någon present heller, men en god whisky ska han få senare idag. Vi har ju tur att ha en stor trädgård som vi kan traska i. Fast idag bjuder inte vädret till någon uteaktivitet och sydfranskan har hållit sig inomhus.

Vi känner oss rätt pigga nu och gjorde trots allt ett försök att vara ute en stund idag. Det enda vi märker nu är att vi sover väldigt länge om morgnarna till Kumas stora glädje. Men vid elva vill faktiskt Turbo ut på toalett. Det var ju förståeligt. Så vi klädde oss och tog en vända runt huset. Gamlingarna hade fått en låda med mat levererade utanför dörren så mat får de, vilket känns bra tycker jag.

När man har födelsedag och mår bättre så måste man få göra som man vill. Därför fick JR tillåtelse att rensa bort lite vilda ruccola som spridit sig in till oss från vinfältet. Då tyckte Kuma att det var dags att gå in.

JR hade ändå god hjälp av vår grönsaksätande Turbo som hjälpte till allt vad hon kunde men problemet var att hon bara åt upp det hon rev upp. Därmed lämnade jag och Kuma trädgården för idag. +11 är för kyligt för oss.

Men denna är till dig min finaste JR och bästa livskamrat.

Födelsedagen som inte blev av

Min pappa skulle ha fyllt 94 år idag och jag trodde att han absolut skulle vara i livet då. Men det ville inte han. Så därför firar vi inte någon på denna dag mer. Men en eller ett par tankar får han och jag hoppas att det blev som han trodde. Han var helt på det klara med vad som händer efter jordelivet och sade att han längtade dit. Mr J trodde inte på pappa men det gör jag för pappa han visste han.

Jag ska inte tjata om vädret heller då det inte är någon ändring alls utan som igår. Så hundarna har haft öppen dörr och jag satt en stund på kistan och blev riktigt svettig. Men nu börjar det bli svalt då klockan rör sig mot 17.30.

Golven har fått sig en duvning och nu doftar det lavendel inomhus. Nya lakan i sängen och det ska bli skönt att sova inatt. Det har varit väldigt tyst på gatorna idag och det enda vi hört är grannen Ali:s barnbarn som tydligen varit på besök. Han har en sån däringa hoppgrej som de brukar leka i.

Mr J har köpt en blodtrycksmätare och den är betydligt skönare än denna variant som jag fick ha på mig förut. Det är en sådan som ska sitta under ett helt dygn och sköter sig själv tyvärr. Helskotta vad ont det gjorde ibland när den körde igång. Jag höll på att svimma en gång då den klämde armen så fruktansvärt hårt. Den höll igång mitt i natten också och jag behöver väl inte berätta att jag inte sov så bra.

Den mätare vi har nu är mycket snällare och mäter en gång för att sedan släppa ut luften. Vi ville ha en extra koll eftersom Mr J sovit dåligt ett tag och fryst som en galning när jag varit varm. Nu visade det sig att vi båda har normalt blodtryck och Mr J mot det lägre hållet. Bättre än för högt i alla fall.

Idag plockade jag nog de sista bladen från mitt kungsträd för igår räknade jag till elva blad och nu sitter det ett ynka kvar på en gren. Ser med förväntan på när det kommer lite knoppar och nya blad.

Idag är det andra advent och snart Lucia.

 

Grattis Turbo!

Idag blir vår tös 4 år och det ska väl vara första som vuxen. Fast det känns inte som så än så länge. Hon skrämde en katt i morse och är nog väldigt nöjd med dagen.

Nu sover hon på min säng och drömmer om hur hon fångar katten.

Vinden är nordlig idag så det känns lite kyligt. Men solen värmer.

Ännu ett år

Då kan jag lägga till ännu ett år i mitt livs cv. Jag firar inte mina födelsedagar längre utan konstaterar bara att livet går vidare. Fast det blir både pizza och pastis senare idag.

Blåsten håller i sig och vi får hålla dörren stängd ännu en dag. Tråkigt att mistralen ska drabba oss ännu en gång. Men nu står vi havsnära så kanske ska vi skylla oss själva. Tror inte det blåser lika friskt längre inåt land. Fast vi kör lite nedräkning nu då det är mitten av maj. Tålamod är något vi fått lära oss. Har vi orkat såhär länge så orkar vi de veckor som är kvar.

Om bara blåsten kunde avta igen så vore det skönt. Mr J tycker inte att det är mysigt när husbilen gungar till i vindarna. Jag försöker avleda honom med att prata om huset och vad vi behöver köpa när vi väl fått nycklarna. Det viktigaste är nog sängar. Eftersom vi hade platsbyggda sängar i vårat gamla hus lämnade vi kvar alltihop. Även nattygsborden var platsbyggda så nu har vi planerat för nya. Vi har två skåp som kommer att bli fina där.

Men det allra viktigaste är att hundsäkra tomten. Så gissa om vi är sugna på att få komma till huset nu. Kan det vara sex veckor kvar? Vi hoppas ju på det i alla fall.

 

Ja må han leva, ja må han leva

Idag fyller min älskade livskamrat och bästa vän år. Mr J är väl kanske måttligt förtjust att ha blivit ett år äldre men vi firar ändå lite smått. +25 och sol med knallblå himmel är ju ett perfekt födelsedagsväder. Vi hade hoppats hinna till Lidel i Bezieres innan det stängde idag, men där hade vi ingen tur. De flesta mataffärerna stänger kl.13.00 på söndagar men inte Lidel de stängde 12.15. En märklig tid enligt mig, men det var inget att göra åt det. En åktur fick vi och vi skulle ju ändå fylla och tömma tankarna.

När vi kom tillbaka såg vi att en del affärer hade öppnat på huvudgatan, så Mr J lyfte ner Gamla Bettan och trampade iväg. Han hittade ingen affär som sålde bröd, men en som sålde hamburgare och fyllda bröd. De förstnämnda var jättegoda och hundarna fick pommes vilket de var glada över. Nu har vi bröd till i morgon och då kör vi till Intermarche i Vias.

Men nu ska vi fira Mr J som är trött efter att ha cyklat i denna värme.

Lite kallare var det när denna bild togs och jag får använda den eftersom foton på oss tvåbenta är en bristvara.

Men Grattis älskade Mr J !!!!!