
Vi tar det lugnt och efter att ha varit ute en sväng i dimman. Det är fredag och helgen börjar redan nu för oss fritidsforskare.

Vi tar det lugnt och efter att ha varit ute en sväng i dimman. Det är fredag och helgen börjar redan nu för oss fritidsforskare.
Helt otroligt att dra upp rullgardinen och se en blå himmel. Det enda gnisslet idag blev när eon kom och knackade på. De fick inte kontakt med vår elmätare. Inte något vi har problem med faktiskt. Nåväl karln ville titta på den och kom sedan till dörren och knackade igen. Han skulle göra något hål i dörren och sätta dit en extra grej. Jag hörde borren och sedan blev det tyst. Då knackade det på dörren igen och tydligen fick han det inte att fungera, utan måste byta ut mätaren. Strömmen måste brytas i tio minuter.
Jag ringde genast Mr J som troligtvis får ett samtal från vår larmoperatör. Själv satt jag vid köksbordet och försökte läsa i en tidning trots att det var lite skumt. Knack knack på dörren och nu var det klart. Voila strömmen kom tillbaka och ljuset. Men när jag skulle duscha och satte på radion så hade jag radiorösten rakt in i hjärnan. Om det är något som irriterar mig, så är det högt ljud på morgonen. Allt som Mr J gjort var borta och hur jag än försökte så skrek ljudet högt. Inte bra för mig.
När jag sedan skulle köra igång datorn, fick jag återställa vår router. Inte lika irriterande då jag visste precis hur jag skulle göra. Nu kunde jag ladda ner bilderna från kameran. Jag öppnade ut till trädgården och skyndade mig att fota Turbo. Nu väntar jag på besked från Mr J om någon av bilderna blir godkänt till passfoto. Hon var inte särskilt pigg på att modella men jag tror att någon av bilderna blev bra. Det är svårt att fota djur.
Nu hoppas jag på att vi får gå våra rundor utan att bli våta. Det blåser men det är vi vana med och då torkar marken upp.
Hundarna blev glada i alla fall. Nu kan de gå ut och in som de vill. Fredag och den börjar ju bra.
Det kommer alltid en fredag tillslut. Vi fick ordning på vår router tillslut och nu kör vi sladdlöst. Men vi fick ta hjälp av pojkens kompis som turligt nog var i byn igår. Vi hade signal till datorerna, men inget internet som fungerade. Tjiff, tjoff och så hade han fixat det. Idag var det bara att starta upp och vips så är jag ute i cybern. Nu hoppas jag få till det i plattorna också. Ibland är det enklare att sitta med den. Vi har en förstärkt antenn och nu går allt så snabbt.
Inte lika varmt idag som igår, men uppehåll tackar vi för. Ska ju rulla pappa till affären senare idag. Unkas är som vanligt ute i trädgården och sover. Kuma håller sig inomhus hos mig, för det finns så mycket läskigt ute.
Idag är det skolavslutning i byn och jag ser barn gå förbi, uppklädda och prydliga. Nu får de sommarlov och kan sova på morgnarna. Hoppas vädret blir fint så de kan gå till utomhusbadet och bada. Det är andra sommaren som det är öppet och jag är glad att det äntligen blev byggt. För trettio år sedan skänkte en affärsman pengar till ett bad, sedan dess har många försökt att använda dessa pengar till annat. Men det visade sig att de var låsta till ett bad och tillslut gav politikerna med sig och sköt till de pengar som fattades.
Snart ska nästa stora bygge starta i byn. För några år sedan lade man ner den stora möbelaffären i byn och sedan dess har byggnaderna stått tomma. Mannen som äger marken och byggnaderna har hela tiden försökt få dit annan verksamhet som ska gynna byn. Nu har det blivit klart och i själva affären ska förskola, café, bibliotek,apotek, vårdcentral och något slags äldreboende byggas. Man ska behålla de befintliga byggnaderna. Förhoppningsvis ska det gamla lagret rivas och där ska det bli bostadshus. Men det blir senare. Man förväntar sig att befolkningen ska öka med 16% med detta byggandet. Det är väl på både gott och ont som byn växer.
Alla dagens måsten är avklarade och jag har även haft lite kvalitetstid med pappa. Det är medelhavsvarmt idag så vår promenad blev riktigt behaglig. Vi shoppade lite och så kollade pappa sina finanser. Han har så han klarar sig och det känns betryggande.
Vilken dag som helst får han en ny granne och det kommer en hund till boendet. Tills vi vet hur den hunden är, får Unkas och jag gå in till pappa via hans altandörr. Det kommer att fungera fint. Tycker att det är så fint att hyresgästen får ta med sig sin vän. Det gör mig glad.
Solen lyser och Unkas bestämde sig för att sova ute i gräset. Kuma var ut och vände, men tyckte att det var tryggare inne hos matte.
Jag ska dammtorka idag och sedan blir det korta turer med hundarna. När det är +22 i skuggan vill de inte gå särskilt långt. Pappa och jag ska gå till matöppet och lämna in dagens dubbel. Jag ska köpa två gräs som ska stå i uterummet.
Dagen började lite tråkigt med regn, men det ordnade upp sig. Idag var det bra med blåsten, då det torkade upp snabbt.
Vet inte om jag börjar bli stackare i rygg och ben, för idag klarade jag promenaderna utan fruktansvärd värk. Visst gör det ont, men inte så att jag nästan börjar gråta. Med pappas tur till Matöppet har jag gått över 14000 steg idag. Klappar mig på axeln. Känner mig duktig.
Kuma poserade lite motvilligt vid rapsfältet. Men det kan ha varit vinden som fick honom att blunda.
Nu blir det soffhäng resten av kvällen.
Då var städningen klar för idag och jag har en stund att vila innan hundpromenaderna. Hade öppet en stund till trädgården, men hundarna var inte ute särskilt länge. De verkar vara lite trötta idag och nu får de också vila en stund. Jag ska skriva en text idag och skicka in den. Som sagt i sista stund och med liten marginal, men jag jobbar ju som bäst med press.
Pappa och jag ska till matöppet och shoppa lite senare. Hoppas verkligen att det inte börjar regna. Jag vet att pappa ser fram mot våra promenader och det går bra för mig att gå med honom. Kan ju vila mig mot rullstolen så jag brukar inte få ont i foten.
Sedan hoppas jag på att det inte regnar i helgen, då jag tänkt att klippa rosorna och rensa bort lite ogräs. Mannen måste klippa gräsmattan och Kuma ska borstas. Så vi har en del att göra som kräver åtminstone uppehåll. Hundarna tycker att det är så roligt när vi alla är ute. Kanske en öl på bänken?
Idag har jag en del att göra. Först ska det dammtorkas i hela huset. En del kanske tycker att jag är lite petimeter med att städa, men var och en gör efter sitt huvud. Vi har en liten pälsängel som får röra sig i hela huset och det blir hundhår både högt och lågt. Därför torkar jag av lite här och där varje vecka och i morgon blir det golven. Jag har ju börjat gå med hundarna varje dag och de älskar att vara ute i solen. Vädret medger att jag har öppet till trädgården och hundarna kan gå ut när de vill, men de behöver komma ut och läsa tidningen också.
Apropå tidning, ska jag även gå till affären och köpa en sådan till pappa idag. Vi spelar på v75 varje lördag och är med i ett andelsspel som jag köper på fredagarna. Alltså blir det en hel del steg idag. Igår lyckades jag komma upp till lite mer än de tiotusen steg som är mitt mål för varje dag.
Läste en intressant artikel om en modebloggare, som inte tycker om att tvätta håret. Känner igen mig där. Hon tvättar håret var tionde dag och där är inte jag ännu. Men nu är jag nere i en gång i veckan. Att jag tänjer på hårtvätten beror på att mitt hår ser bättre ut när det inte är nytvättat. För att det inte ska klia, har jag i torrschampo när det börjar göra det. Sedan är det ju bra för miljön. Mindre kemikalier i vattnet. Hoppas jag kan komma till samma som bloggerskan tillslut, för det är så tråkigt att tvätta håret.
Det har blivit lite kyligare, men inte så att man känner att det är vinter. Jag är ju glad så länge det inte kommer snö. Min träning är så viktig för mig och jag tänker förlänga min runda nästa vecka. Så därför tittar jag ut och varnar vädergudarna för att släppa ned någon snö. Men de skiter naturligtvis i mig, haha.
Vi är mitt i ett nytt bilköp och försäljning av en annan. Det är pojken som ska byta bil och mannen hjälper till med råd och dåd. Ibland blir det för mycket bilprat hemma och jag säger stopp. Men idag reste sig håret på mitt huvud. Enligt vår bank får man endast swischa högst femtusen kronor, vilket jag tycker är nog så mycket. Men någon köpare ville swischa ett belopp långt högre än det och banken säger icke, eftersom man måste kunna redovisa varifrån pengarna kommit. Någon annan ville betala kontant. Det gör mig väldigt orolig. Var kommer dessa pengar från undrar både banken och vi. Har man pengar på sitt konto är det brukligt att ta en bankväxel om man ska köpa något dyrt.
Dagens ungdomar verkar ha liten respekt för pengar och att sätta sig på tåg eller flyg med x antal sedlar i fickan verkar oerhört korkat. Därför är jag glad att mannen håller i både köp och försäljning av bilarna. Sedan blir jag ännu gladare när allt är klart.
I en hel vecka har jag sovit hela nätterna, utan värk i foten eller benet. Det ha resulterat i att jag vaknat efter 8-9 timmars sömn, pigg som bara den. På dagarna värker det fortfarande och det gör mig ingenting. Det kan jag ta och intalar mig att det är en del i processen att bli bra.
Idag ska jag försöka vingla ut i trädgården och sätta resten av granriset i de krukor vi har på baksidan. Det ser lite trevligare ut med grönt och så hoppas jag att det skyddar lökarna som sover i dem. För övrigt var det rusning till fågelmataren i morse och det kanske beror på att jag hällde i lite jordnötter i går. Naturligtvis osaltade. Massor av gråsparvar och bofinkar svärmade omkring mataren. Det värmer mitt hjärta att kunna våra små fåglar.
Hundarna sover som vanligt och har verkligen hängt upp skylten ”stör ej” , de knorrar bara om jag går in i sovrummet där de vräker sig i sängen. Nu har mannen lovat mig en mellanstor hund senare och det ska bli en tik. Jag vill ha en av de hundar som ingen vill ha och kanske aldrig haft ett hem. Detta är alltså förutom de två stora hundar vi alltid kommer att ha. Saknaden efter Nellie, min älskade tös är enorm och värker i mitt hjärta. Men löftet jag fick igår gör mig glad och en dag kommer tösen.
Vi försöker pussla ihop jul och nyårs-helgerna, så att våra gamlingar inte ska sitta ensamma. Pappa har ju tyvärr inte fått ett permanent boende i byn ännu och jag kan ju inte gå bort och slå ihjäl någon som bor där nu. Men han står först i kön och en dag får han en plats där. Både han och jag längtar.
Ha en fin fredag!!