Tyst på gatan

Idag är det tyst och lugnt på gatan. Nu när vinskörden är över är det mycket tyst till och med. Vi hade vant oss vid traktorerna och de skramlande kärrorna som körde till och från vinfälten. Idag är det onsdag och då har alla barn ledigt från skolan, utom de i högstadiet. Åtminstone är det så i vår by.

Igår fick vi en broschyr och lapp om sopsortering. Vi har ju två tunnor som töms en och två gånger varje vecka.

Den gröna är för vanligt avfall och töms två gånger i veckan. Den gula är för brännbart avfall. Plast står det på locket på den. Så vi har ju sopsorterat ungefär som i Sverige. Men aja baja det ska man inte göra. Inte all plast ska i den gula. Mr J hade kastat i plastkrukor efter de växter vi köpte, men det skulle vi inte ha gjort. Nu fick vi en broschyr som berättade precis vad som ska i vilken tunna. Den gula töms en gång i veckan.

En granntant ( hon som kramar om Mr J och pratar en massa med honom) kom och berättade att tunnorna ska rullas till en viss plats för tömning. Så nu rullar Mr J tunnor tre gånger upp för vår lilla gata och tre gånger ned för gatan, varje vecka.

Jag har äntligen nålat upp gardinerna framför fönstret vid soffan. Det får räcka för idag. Eftersom jag är sykunnig så ska jag fålla dem någon annan dag. Kommer ihåg att dessa gardiner nålades upp i gamla huset och om jag inte har helt fel så hängde de så i ett par tre fyra år innan jag fållade upp dem. Som jag skrev så är jag duktig på att sy, eller skrev jag inte så?

Turbo kör racing på framsidan idag och man ser henne rusa förbi i full fart utanför fönstret. Kuma tittar förundrat på henne. Sedan slänger hon sig ner i skuggan och flämtar. Den damen kan roa sig själv och jag är glad att hon gör det utomhus.

Glad onsdag !

Hemma idag

Det är varmt som bara den idag +36 i skuggan. Vi låter R2 D2 jobba för fullt och har en dräglig temperatur inomhus.

Änglatrumpeter blommar för fullt nu. De är verkligen fina.

Mr J har spikat hörnlister och hämtat soptunnan. Jag har fållat gardinen i köket.

Det blev mycket finare med grå gardin än den gröna som hängde där innan.

Nu hör vi faktiskt åskan och molnen är mörka över Murviel, men hit har de inte kommit. Vi får se om det blir något här.

I morgon ska jag fålla draperiet på toaletten. Snart kommer bilder från den. Jag är mycket nöjd med bygget.

Helg och lördag

Kurar skymning som egentligen varat hela dagen. November är en rätt onödig månad i mitt tycke. Bara tråkigt väder och mörkt. När man arbetar så känns det ännu värre, då det inte är en enda långhelg. Ofta har jag kört ned huvudet mellan axlarna och kämpat mig genom denna månad. Försökt vila och ta till vara på dagsljuset under helgerna. Som hundägare lever man verkligen med i årstidernas växlingar och får klä sig därefter.

Idag ser jag fram mot kvalet i F1 från Brasilien. Ett par timmars spänning är alltid trevligt. Hundarna har varit ute i trädgården på förmiddagen då det var lite ljust. Nu blir det bara korta turer för att göra toalett och sedan vill de snabbt in igen. De är hösttrötta de också.

Vi har ställt ut vår lykta där palmen tidigare stod. Nu lyser den så fint i mörkret och palmen står i uterummet under vintern. I vår byter de plats. Vår granne har haft husvisning idag och av någon underlig anledning har han plockat bort alla sina gardiner. Något jag inte tycker är snyggt och så ekar det otroligt mycket. Men i pensionärslängan mitt emot hans hus har de haft en underhållande eftermiddag. De ser rakt in i grannens kök och med ljuset tänt kan de se allt väldigt bra.

Jag är av den uppfattningen att man ska visa upp sitt hus som ett hem och inte som ett kataloghus. Det där med vitt och kalt tilltalar inte mig.

Våra hundar uppskattar mattor och ytor där de kan leka. Det ska vara varmt och ombonat hemma.

Fredagsfunderingar

Helgen står för dörren och kylan har tagit sitt grepp om Sverige. Vi har minusgrader även i södra delen av landet. Endast en grad, men det är kallare än på länge. Ingen sol idag men uppehåll. Igår var det en helt underbar dag med sol och turer ut på landet för oss.

Det första jag gör på morgnarna är att läsa tidningarna, för en uppdatering om allt som hänt när jag sov i min säng. Världen är i fortsatt kaos och jag kan återgå till annat. Har jag blivit immun mot alla händelser? Ibland känns det som så. En bomb i Malmö och rutor splittas. Glad att bo några mil från staden. Ett hus står tomt i byn. En familj med två pojkar bodde där fram till jul förra året. Mamman gick klädd i slöjor, så alla i byn visste att de var muslimer. Lite ovanligt här i byn, men åker man in till någon större ort bor det fler, så det kändes inte så konstigt. De hade kanske flytt från något krigshärjat land och vi var nog många som hoppades att de nu fått lugn och ro.

Efter någon månad står huset tomt och pojkarna syns inte till, eller mamman på väg till affären. Fönstren gapar tomma och ingen bil står på gården. Undrar vart de tagit vägen? Läste i tidningen att det inte bara är unga män som åker ned till Syrien för att kriga, utan många familjer gör det också. Har de som bodde i huset åkt dit? Ingen som vet, men jag undrar mycket. Om de firat ledigheten hos släktingar eller haft semester borde de varit tillbaka nu. Pojkarna gick ju i skolan. Lever de idag?

Där kommer tidningarnas nyheter nära inpå mig. Jag blir berörd på ett helt annat sätt. De var ju här och levde bland oss. Eftersom jag går förbi huset varje dag, kunde jag se när pojkarna så på den stora tvn i ett av rummen. De hade så tunna gardiner att ljuset lyste genom dem. Nu är det bara mörkt. Pappan i familjen har bestämt något och familjen måste följa med, vart det än är. Till vilken framtid om det finns en sådan har han tagit sina pojkar?

Jag läser vidare i tidningarna och fortsätter att undra vad som hänt och var de är.

Alla gjorten gjort

Klaaar för idag med alla gjorten. Hundarna rastade i snålblåst och även letat efter en liten vavva som var på rymmen. Den lilla tösen kom tillrätta och jag blir så glad för hur skulle det gått i denna blåst och detta mörker. Vill inte ens tänka på det. Därför kunde jag åka och köpa granris i blomsteraffären, handla åt pappa och sätta upp nya gardiner åt honom. Han fick även dressa om i nya rena kläder och jag satte upp adventsstakar i fönstren. Fyllde tre kassar med tomglas som jag tog med hem. Kastade hans skräppåsar och åkte hem i mörkret.

Hundarna fick mat, rastning i trädgården och till efterrätt varsitt grisöra. Så nu är jag jättepopulär här hemma. De fick dessa då Unkas fyller år idag och jag ville göra deras middag extra god.

Nu är whiskyn upphälld i glaset till mannen när han kommer hem. Men han ska köra pojken in till Malmö, då det vankas julfest för honom. Det gör inget då vi får mat av farmor idag. Låter kanske konstigt, men hon älskar att laga mat och är man ensam är det inte lika roligt. Nu kan hon köpa något gott och laga till sig själv och vi får så att säga resterna. Det brukar bli en hel del, för stor i maten är hon inte.

I helgen ska de första julpynten fram och det är adventsstakar och stjärnor. Tomten med lyktan ska ställas på entrétrappan och allt granris ska placeras i krukor och blomlådorna vid fönstren. Hoppas bara att det håller uppe någon av dagarna.

weekend

Dag 2 som gräsänka

Vaknade i morse med tre hundar i sängen. Jag slapp sova ensam i allafall. Lite snopna blev de när vi inte kunde gå morgonpromenad tillsammans allihop. Unkas fick gå första rundan och han tog tillfället i akt och strosade i sakta mak. Han är väl den av våra hundar som verkligen är trött på morgnarna. De andra två är desto piggare när de väl upptäcker att vi ska gå ut. Nellie hoppade två i garaget så jag höll knappt få på henne kopplet. Kuma var inte direkt hjälpsam då han tyckte att vi kunde busa lite under tiden.

Nåväl alla tre fick sina rundor och vi slapp regnet som redan dragit förbi. Fåglarna verkade sova förutom våra duvor som var ute på sin frukostrunda. De är inte ett dugg rädda för oss när vi kommer utan tittar bara när vi passerar. Andra duvor flyger upp i något träd, men inte vår vän som vi räddade från döden.

Jag brukar gå ut från byn och till nästa lilla by på dagarna, med hundarna. Mest för att Kuma ska slippa ungar och cyklar, som han tycker är riktigt hemska. Men tydligen har idrottsläraren på vår skola flyttat ut sina lektioner, på just den sträckan. Därför har vi nästan varit invaderade av ungar på våra promenader. Ska säga att det blir många stopp med Kuma som vägrar gå, utan ställer sig bakom mig. Hoppas de slutar med sina lektioner på den väg vi vandrar fram.

Har nyss kommit hem efter att ha hängt upp nya gardiner hos pappa, som blev väldigt glad. En av mina veteraner har tvättat hans fönster och nu kan han se ut. Inte för att de var helt nedsmutsade, men det blev en klar skillnad. Jag lyckades till och med att få ned persiennen i vardagsrummet, så han slipper solen i sommar. Hans fönster är åt väster och det kan bli ganska varmt på sommaren.

Detta var en lite rapport från vår blåsiga by en tisdag i maj.

blåst

Städpatrullen rapporterar

Nu är det dammat överallt och avtorkat med våt trasa. Jag använder yes, som rekommenderas av alla städtanter. Mannen går runt med snabeldraken och rensar bort all päls från golven och mattorna. Bara torkning av golven kvar för mig att göra. En tvätt är avklarad och ligger i torktummlaren just nu. Måste även meddela att jag börjar bli rätt trött, då jag försökt publicera detta inlägg två gånger och misslyckats. Vet inte om det är internet explorer eller något annat som sjabblar. Men det är fruktansvärt enerverande.

Vi tog en kort paus för att vila ryggarna och prata om hur vi ska fortsätta att göra om kontoret. Nya paneler har kommit upp på fler väggar och jag ska beställa nya gardiner till fönstren. Jag vill ha mörkt röda och helst i sammet, för de faller så snyggt. Vet inte om jag får tag i det men jag ska göra ett försök att hitta de jag vill ha nu i veckan som kommer. Det viktigaste är att få ett kontor som är ombonat och ger en känsa av trygghet och välkomnande för dem som kommer hit. Inget vitt kalt kontor som får folk att bli nervösa och oroliga. Hemtrevligt ska det vara och något de gärna vill komma tillbaka till. De ska förknippa mitt företag med detta och då tror jag att det kommer bli framgångsrikt. Vi har ett mål att kunna arbeta tillsammans båda två med detta och det är min dröm. Den ska bli verklighet har jag bestämt.

Dags att fortsätta städa nu och torka golven. Men först ska hundarna få sin middag.