Härliga fredag

Pratade just med mannen som varit på pappas boende med lite smått och gott han behöver. Han satt och åt lunch med alla andra och hade varit på gymnasik idag. Det hade varit fullt upp idag sade han och jag nästan grät när jag hörde det. precis som jag hoppades har de sett till att han inte bara sitter på sängkanten och funderar. Med massor att göra hinner han inte få dystra tankar. Jag behöver inte tänka att pappa mår dåligt eller att ingen bryr sig om honom. Han sover i en bra säng,får bra mat och omvårdnad så att han är ren och snygg. Kanske träffar han någon eller några som han kan prata med om dagarna.

Nu känns det som en stor sten lyftes rån mina axlar. Biståndshandläggaren visste precis vad jag menade och jag är så tacksam för det. Pappa kommer att somna trött och nöjd på kvällarna. Kanske får han åka på utflykter och se annat än fyra väggar. Han har känt sig så besvärad av att be om hjälp, men nu ser han att alla behöver det och då är det ok.

Älskade pappa det bästa för dig.

Tulips, Prostějov

Tulips, Prostějov

Hundar i sängen

Våra ursprungliga hundar låg aldrig i sängen. De tyckte att det blev för varmt och trångt. Under åren har vi fått nya flockmedlemmar och idag har vi helt andra sängvanor. Jag tycker att det är rätt mysigt med en hund bredvid mig, men problemet vi har idag är att alla tre gärna sover med oss. Här ska jag också tillägga att vi har stora hundar och inte några små. Det går väl an när någon av dem hoppar upp, men när alla vill det blir det fruktansvärt trångt. Många tycker nog att det är ett otyg att ha hundar i sängen och det får stå för dem. Alla har sin egen sängpolicy.

I vår familj börjar kvällen med lite kel med Nellie som hoppar upp så fort överkastet är av. Men när det är dags för oss att lägga sig, hoppar hon ned och lägger sig i biabädden. Den vanan har hon tagit sedan hon blivit äldre och troligtvis sedan vi skaffade våra hannar. När lampan är släckt släntrar Unkas in och oftast slänger han sig ned på golvet vid min sida av sängen. Det tar inte lång stund innan Kuma tassar in och elegant hoppar upp i vår säng. Allt är frid och fröjd så vi somnar in.

Sedan börjar nattens olika övningar med våra hundar. Kuma ligger gärna nere vid fötterna, vilket gör att vi kan sova ostört. Någon tidpunkt mellan midnatt och tre på natten, sätter sig Unkas vid husses sida och slår med tassen på honom. Detta innebär att husse får resa sig upp så Unkas kan hoppa upp bakom hans rygg, för att sedan klämma sig ned mellan oss. Det går väl an så länge han inte fiser, eftersom baken är i våra ansiktshöjder. Det är inte skönt att vakna av en sur fis kan jag lova. Unkas hoppar inte upp vid fötterna då Kuma har ett dåligt morgonhumör och riktigt fräser åt honom om han blir störd.

Sedan gäller det för oss att inte bli törstiga eller behöva upp på toaletten. Men ibland måste man och när man kommer tillbaka ligger en hund på ens plats. Det är inte lätt att knuffa på 54 kilo och när jag gör det är risken stor att han knuffar ned husse, då benen är utsträckta mot hans rygg. En riktig knuffposition. Det gäller att försiktigt böja hans ben och fösa hunden mot mitten igen. Man lär sig.

Jag kan vakna av en mardröm att något försöker sänka mig och då är det Unkas som ligger och sover tungt över mina ben eller rygg. Varmt blir det också. Vissa nätter är positionerna ombytta och Kuma ligger längre upp. Då placerar sig Unkas tvärs över sängen och jag önskar att jag var kortare. Ibland kör jag fötterna under honom och vaknar av att jag inte har någon känsel i dem. Vänder jag mig om har jag päls i hela ansiktet. Kuma lägger sig gärna på husse så det är inte alltför ofta jag störs av honom.

En del skulle väl säga att det är väl bara att knuffa ned hundarna ur sängen. Visst skulle vi kunna det, men saken är den att vi inte vill. Det har blivit ett sätt att leva och trots allt bök, gillar vi att ha dem där.

wpid-wp-1391862496885.jpg