Inte ett bistick

Vi hade ställt våra väckare på tio idag men jag vaknade en halv timme tidigare av en åsksmäll och Lino låg vid mina ben hoppade till. Sedan slumrade jag bara och kelade med Lino som var en del feberhet. Så bra att vi har tid till veterinären idag. En stund för morgontoalett för hundarna och en liten för frukost till dem. Sedan körde JR och Lino iväg. Vi går inte med hundarna på gatorna under sommarmånaderna. Vill inte att de ska bränna trampdynorna.

Jag bäddade sängen och Turbo låg och väntade på att de skulle komma hem igen. Lino hade fått två sprutor med antiinflammatorisk medicin och var lite trött men åt sin frukost. Sedan ville han mest sova och det var nog det bästa. Han har inte blivit stungen av något bi utan troligtvis har han fått in en träbit som gjort hål vid tungan. Om träbiten är kvar eller inte vet vi inte och det får tiden utvisa. Vi har ny tid till lördag morgon och har inte svullnaden släppt så måste de öppna upp och det är något jag inte hoppas på. Men vi får se hur det är i morgon.

Lino blev betydligt piggare efter att de fått sin middag och förutom att han dregglar ur sin högra mungipa där han är svullen så är han mer lik sitt vanliga jag. Så febern har gått ner och nu håller vi tummarna att svullanden ska bli mindre. Vi har fått medicin som jag ska ge i morgon så nu hoppas vi på att vår lilleman ska må mycket bättre.

Men det var så roligt att se hur Lino sprang runt i trädgården igen. Nu har han inte ont eller har hög feber och det är skönt. Han åt hela sin middag och det är viktigt. Vi har ärligt sagt varit riktigt oroliga. Men nu när vi har medicin och en snar veterinärvård känns det bättre.

Ha en fin Midsommarafton ni som firar det,

Droppat

Idag har jag droppat hundarna, men fasen vad dessa fästingmedel är dyra. Det finns ett medel i tablettform som man kan få på recept och eftersom vi ska vaccinera Både Kuma och Nellie, ska vi höra med vår veterinär angående detta medel. Det ska fungera i tolv veckor och blir inte lika dyrt som om vi ska droppa var fjärde vecka. Tabletterna kom förra året och heter Bravetco.

Rena sommarvädret idag så hundarna har fått vara i trädgården hela dagen. Men de är inte ute hela tiden utan springer ut och in om vart annat. En frihet som gör dem väldigt trötta och de sover så gott på natten. Tyvärr har jag inte kunnat vara med dem så långa stunder då jag haft annat att göra. Men vi hade underbara promenader, även om mina nya skor började skava lite på slutet. De är inte riktigt bekväma ännu och jag får gå in dem i omgångar. Sedan blir de nog underbara.

Idag blir det hamburgare till middag. Lite plock och grillade naturligtvis. Snart kan vi sitta i uterummet och äta middag.

Jag hittade en elefant i pappas soprum. Den är i trä och rätt tung. Inget fel på den så jag tog den under armen och nu pryder den vårat uterum. Kanske någon som tröttnat på den. En liten sprick var det i den men jag ska polera upp den så blir den superfin. Jag har alltså fyndat idag och eftersom elefanten är ett av mina älsklingsdjur, så kunde jag inte lämna den i soprummet. Jag hjälper till att rädda alla elefanter. 🙂

Från Htc one x 2015 395

Vidriga människor

I stort sett varje dag får jag läsa i media, om djur som misshandlas av människor. På byns facebooksida fick jag läsa ett inlägg igår om hur en katt blivit skjuten med luftpistol. Eftersom ägaren älskar sin katt, blev det dyra veterinärkostnader för att få den frisk igen. Men det är säkert inte endast kostnaderna som gör ont för ägaren, utan att någon vidrig människa ens kan komma på att skjuta ett djur. Många med mig blev bestörta och flera inlägg vittnar om att andra kattägare också fått sina djur misshandlade på olika sätt.

Idag kan man se en film på Expressen där panikslagna hundar misshandlas av hundfångare. Det gör så ont i mig att se all den misshandel som dagligen sker. Vidriga, vidriga människor kan jag bara säga. Det enda som ger mig någon tröst är att de människor som utför dessa hemskheter mot andra människor och djur, en dag kommer att själva bli drabbade av liknande saker. Det du sänder ut kommer tillbaka en dag. Men visst mår jag dåligt när jag varje dag får se bilder på misshandlade djur. Jag har fällt många tårar när jag sett hur dessa djur sett ut och hur de ser ut när de mot alla odds räddats. Tyvärr, överlever inte alla och jag hoppas att de återföds till någon som en dag ger igen på den människa som dödat dem.

Men jag tycker det är bra att all denna misshandel avslöjas och visas upp i media. Tittar på mina pälsklingar och tänker att om någon ens vågade att göra någon av dem illa, har de inte förstått vad en rasande hona kan göra.

wpid-IMG_88311056155960.jpeg