Vilken liten stjärna 🌟 hon är lilltösen. Så lugn hos veterinären och inte ett dugg aggressiv. Upp på vågen utan protester och även undersökningsbordet.
Rabiessprutan i nacken gick bra och även nossprayen mot kennelhosta. Ingen munkorg behövdes alls. Jag är så stolt över hur duktig tösen var.
Nu ska jag bara ta ett fint foto till hennes pass.
Jaha ja, det skulle blåsa mindre och inte regna så mycket idag enligt vädernissan i morse. På Mallorca då kanske? I skåne kör vi en repris på skitvädret från igår och ja, jag har fått byta byxor idag med. Förutseende som jag är tog jag regnjacka och keps, när det var dags för hundarnas rastningar. När jag kommit halvvägs med Unkas formligen vräkte regnet ner. I skåne regnar det inte rakt ned utan oftast från sidan, så vi skyndade iväg till en skyddande vägg. Men där kunde vi ju inte bli stående, så Unkas såg likadan ut idag när vi kom in i garaget, som han gjorde igår.
Han var inte ett dugg glad och ett tag såg det ut som om han tänkte ställa sig inne i torkskåpet. Vi har det stående i garaget så hundarna får varma handdukar när det är skitväder. Perfekt för mig också som kan skala av mig alla våta plagg och hänga in där innan vi går in i huset.
Jag börjar få ont i halsen och är snuvig. Nyser och mår lite kasst. Skitväder, skitväder säger jag bara. Såg en anteckning från förra året att den 14/9 hade vi +22 och strålande sol. Då satt jag med ett gipsat ben och hade inte en chans att gå ut. Det känns surt, för jag hade sett fram mot en härlig höst. För nu kan jag gå ut och det hade varit så roligt att kunna ta lite foton på hundarna och naturen.
Om någon timme kommer Mr J hem och hämtar Turbo. Dags för vaccinering och nu ska hon få sitt pass. Vi vet att hon inte gillar att komma till veterinären, men vår verkar ha väldigt bra hand med hundar. Kuma och Unkas klarar hon av med galans. Ska bli spännande att se hur det går med Turbo. Hon har aldrig åkt i Madame så det blir nog spännande för henne.
Var tog sommaren vägen? Läste ett inlägg på Facebook från förra året, samma datum som idag. Det var sol +20 i skuggan och jag gick runt och vattnade blommorna i trädgården. Inte läge för något sådant i dag + 5 och iskall vind. Solen har rest till något annat land.
På tal om Facebook så har jag problem med att uppdatera den och messenger försökte jag att installera om och nu kan jag inte installera den appen. Har försökt allt och även tagit hjälp av Telenors butik i Trelleborg. Var där idag och det råd jag fick är att återställa mobilen. Så nu blir det säkerhetskopiering och sedan återställning. Pjuhh….
Mannen ska till veterinären och vaccinera Kuma. Därför måste hundarna få sin middag nu.
Inte för att de verkar speciellt hungriga just nu.
Våra promenader idag har gått helt utan incidenter och nu är vi hemma igen. Var förbi pappa med hans lagade glasögon. Han blev glad för nu kan han läsa alla tidningar igen och se på tv. En skruv hade lossnat i skalmen och jag lyckades inte skruva i den, men mannen grejade det i ett nafs. Unkas fick sina pepparkakor och blev väldigt nöjd.
Nellie har inte slickat sig lika mycket som igår så nu kanske cystan har runnit ut och den delen är över. Tor att det var en sådan som sprack igår då det kom blod. Men snart kommer mannen hem och då ska de till veterinären. Jag lade även märke till att hon inte kissade så många gånger som tidigare och det kan bero på att trycket från cystan är borta. Nu sover hon nedanför mig här i biblioteket.
Eftersom det snöat hela dagen har jag sopat trappan till ytterdörren och garageuppfarten. Jag var så duktig och saltade efteråt så det blir säkert att gå där. Temperaturen ligger nära nollan nu så det ska väl smälta. Om det är kallare så är det ingen idé att salta.
Ska borsta Nellie innan mannen kommer, för nu är det dags.
Denna bild av Unkas får representera Januari månad.
Igår kväll lyckades jag få Nellie att somna. Hon låg nedanför sängen och jag strök henne sakta över bröstet tills hon somnade. Så hon fick en hel natts sömn.
Nu på morgonen har hon ätit med god aptit och sovit en stund till. Men så bara måste hon slicka sig ren. Vet inte om det svider till eftersom hon gnyr till ibland, eller om det bara är för att det kommer blod i slidan?
Hon tittar bedjande på mig och jag försöker lugna henne med jämna mellanrum. Då somnar hon igen.
I eftermiddag ska mannen ta henne till vår veterinär och jag hoppas att det är en cysta som spruckit och blöder. Då kan man ge antibiotika och hon blir bra igen.
Min lilla tös måste bli bra. 😢
Vår Nellie har problem med sitt kön efter sista löpningen. Jag har försökt läsa mig till vad det kan vara men blir bara mer förvirrad. Vi får helt enkelt ringa vår veterinär och konsultera lite. Det behöver ju inte vara något allvarligt, men jag vill ändå kolla upp varför hon slickar sig hela tiden. Hon är ju tio år och då är man känsligt för saker som tidigare inte påverkat henne. Ska erkänna att jag är orolig.
Ser ut genom fönstret i biblioteket och ser en cyklist på vådlig färd på isen. Det har snöat inatt och då var det noll grader, nu är det -3 och allt har frusit till is. Jag får sätta på dubbarna igen. Inga långa turer idag med hundarna utan det får bli de kortare. Trots att solen tittar fram, ser jag inte fram mot våra promenader. Inte många människor ute idag. Känner på bulan på huvudet som ömmar fortfarande. Bra att bli påmind om att gå försiktigt ute. Ingen har sandat i våra kvarter, så jag befarar att det är likadant i hela byn.
Just idag längtar jag till våren så det gör ont i mig.
Idag är Kuma på återbesök hos veterinären. Han är nyborstad och fin. Alla klor sitter där de ska och ingen är loss efter de två som lossnade tidigare. Vi fick ett recept på kortison som vi inte har hämtat ut, då vi vill veta mer varför han skulle ta dem. Hoppas vi får klarhet i det nu. Annars är Kuma som vanligt och rycker inte bort tassen då jag tar på den. Har kollat klorna och ingen är lös. Så vi tror inte att det var kloröta han hade eller har. Kanske lite för långa klor efter semestern och vi hade bokat tid för klippning precis när en klo sprack. Sedan lossnade den tumklo (det som en del kallar sporrar). Jag tror att han fastnade med den i vårat höga gräs. Hoppas vi slipper kortisonet.
Igår kväll började Kuma bli sitt vanliga jag. Hans små pip tystnade och kurrandet kom istället när man pratade med honom. Ja, han är en mycket verbal hund som gärna svarar när man pratar med honom. Idag när vi vaknade var han vår solstråle och log hela morgonpromenaden. Han dricker vatten igen och började i morse med det. Riktigt törstig var han och därför har jag haft öppet till trädgården hela dagen.
Visserligen tror han att nu kan vi gå ut på landet igen, men tycker det är ok när jag svänger in på den lite kortare vägen. Så mycket ork har han ändå inte och jag vill inte riskera att hans tassar blir skadade. Det var roligt att han kände igen sig idag, för igår var han lite osäker. Men idag hade han inte lika bråttom hem och tog sig tid att nosa både här och där.
Mannen ringde veterinären och de kom överens om att Kuma ska komma på återbesök den 1:a oktober istället för på torsdag. Hans antibiotikakur är ju på tolv dagar och innan dess kan man inte ge honom något annat. Så nu får jag hålla koll på hans klor och tassar. Håll tummarna för att allt blir bra.
För övrigt längtar vi redan till nästa vår/sommar. Låt hösten/vintern gå fort och bli mild.
Stackars Kuma är så trött så trött. Eftersom bedövningen inte tog, beslutade veterinären att han skulle sövas. Hon hade kontaktat vargskötarna på Kolmården och Borås djurpark, för att få råd om hur hon skulle göra och vad man inte ska använda för medel på vargar. Sedan hade hon pratat med en narkosläkare på Sahlgrenska sjukhuset. Därför visste vår veterinär vad hon inte skulle använda och hur mycket bedövning hon tordes ge.
Allt fungerade bra och lille Kuma var smått förvirrad när han kom hem. Kragen fick han ha några timmar, för att inte slickandet på tassen skulle bli maniskt. Det lyckades bra och sedan jag tog av kragen igår har han inte slickat alls. Han äter bra och troligtvis är det lite bedövning kvar i honom. Jag håller mig så still jag kan och här sovs det för fullt. Alltid det bästa för att läka sår.
På torsdag ska han tillbaka på koll och vi få svar på de prover som togs igår. För säkerhets skull har jag beställt hundskor till Kuma. Är det så att han har kloröta, måste vi skydda tassarna i vinter. Men det är inte säkert att det är det han har. Vi väntar tills vi vet.
En sak vet vi i alla fall och det är att vi älskar vår lille solstråle.
Snart dags att åka till veterinären för kloklippning och 🐾 tasskoll. Unkas och Kuma ligger pyrt till där.
Nellie fixar vi själva då hon inte har något emot att få klorna klippta.
Än så länge anar de inget. Men snart kämpar Unkas för att komma loss och Kuma fräser som en arg svan.
Tänk, vilka gullungar vi har!