Tror knappt att det är sant

Pappa och jag har vunnit på v75!!! Inte så mycket men vi får ändå ut ca 4000:- var. Tack, tomten för den julklappen alla pengar är alltid välkomna. Jag som aldrig vinner på lotteri eller tips, har vunnit. Gissa om jag är glad? Ett löjligt leende sitter i mitt ansikte just nu.

Inget regn idag heller och det är ju nästan som att vinna på lotto. Var precis hem till pappa och tittade på hans rullstol. En sprillans ny har han fått och nu står den ihopfälld i hallen. Han har till och med provåkt i den inne. Det tyder på att han är ganska glad att ha den. Som jag har tjatat på honom i snart två år. När jag frågade om vi skulle gå till minneslunden på julafton sken han upp. Han har nog saknat att gå dit. Nu kan vi gå dit precis när han helst vill göra det. Han har nog insett vilken frihet detta ger honom. Att få följa med till affären och handla när han vill och se lite folk. Jag ska ta med en rutig pläd som han kan ha på benen när det är kallt ute.

För mig är det dags att ge mina älskade hundar mat.

Augusti 2014 009

Det blir inte ben idag utan torrfoder och lite grönsaker.

Dagens julpepp

Saknadens svallvågor

Ibland sköljer vågor av saknad över mig. Mamma som så hastigt togs bort från mig, precis när jag skulle ge henne det liv hon längtade efter. Min bästa vän som aldrig svek när det gällde. Så många kvällar vi suttit och pratat när jag kom hem och sedan i telefon när jag bodde långt bort. Fortfarande kan jag tänka att det måste jag berätta för mamma och minns att det inte går. Men jag pratar med henne och hoppas att hon kan höra mig där hon är nu. Man vet ju aldrig eller hur?

Jag saknar min gudmor Britta som hade en så varm och god famn. Jag satt alltid i hennes knä som kändes som min trygghet. Hon som jag bodde hos som lite bäbis. Min extramamma som alltid skulle finns där. När hon låg i Uppsala efter att ha opererat och strålat cancern, var jag hos henne varje kväll. Vi skrattade och pratade om allt.

Alla de hundar jag fått förmånen att ha som vänner. Snuff som av en händelse hamnade hos oss. Han skulle egentligen till någon annan, men jag ville inte släppa iväg honom. Hur skulle jag kunna låta honom försvinna när han kröp upp i mitt knä där jag satt på golvet, och somnade. Adde som var ett energiknippe. Han dansade runt på bakbenen och satt på stolen i hallen när jag kom hem från skolan. Mitt lilla svarta troll. Ragnar som var så klok. Han blev min allra bästa vän när jag blev lämnad. Det var som att han kunde läsa mina tankar. Berrie som blev min tröstehund. Vi var alltid tillsammans och jag var så glad att kunna ge honom en trädgård och landet. Vi gick långa turer utanför byn och han älskade det. Annie som kom in i mitt liv tillsammans med mannen. Hon blev en älskad storasyster till Berrie, som avgudade henne. Hon låg på rygg i gräset och tittade på molnen, när Berrie sprang efter sin frisby. Ronja som mannen bestämde att vi skulle ha utan att ens ha sett en bild av henne. Den kloka systern som fick Annie att vilja leva fyra år till. Som tyst gick in och ut ur rummen. Hennes ögon såg allt och var så talande att man visste direkt vad hon ville.

De släktingar jag knappt lärt känna eller som försvann till andra sidan innan jag föddes, farfar,farmor, mormor och morfar. Jag saknar er alla.

dies