Här i skåne firar vi lucia med ett fuktigt gråväder. Mörkret passar kanske när ljus ska tändas och alla barn går omkring med glitter i håret. För övrigt anser jag att alla kan vara Lucia och därmed repriserar jag min bild från förra året.
Om jag får några hatiska kommentarer på grund av att min lucia bär päls, är tjock och hårig, kan jag meddela att jag inte bryr mig i det. Hade tänkt försöka få någon av mina hundar att ställa upp på bild, men de orkade inte. Däremot vill jag visa en annan lucia som jag också älskar.
I dagarna hade en helt suverän film premiär, ”En man som heter Ove”. Jag ska se den för boken är kanon. Men det finns faktiskt en kvinnlig motsvarighet och jag kallar henne Ulla. Tror alla människor har en Ove eller Ulla i sig vid vissa tillfällen.
Jag har det i alla fall, som när jag ser unga mammor med mobiltelefoner i örat och ett barn i handen, eller i barnvagnen. Då är jag väldigt nära att ryta till och ta deras mobil, stampa på den och läsa lusen av dem. Men än så länge har jag endast glott ilsket och suckat. Eller när jag passerar ett av dagisarna i byn och ungarna skriker vad heter du och vad heter dina hundar? Ett tag drog jag till med fantasinamn eftersom de egentligen inte bryr sig om vad jag svarar. Sedan svarade jag skit i det du, men kom på att det inte är speciellt pedagogiskt. Nu låtsas jag inte höra och läs och häpna, hörde en unge säga att den tanten aldrig svarar. Nu har skrikandet slutat. De har alltså skrikit på djävulskap, men kloka Ulla har satt stopp för det.
Vid just detta dagis finns en icke parkering med skylt som säger att man inte ens får stanna. Där parkerar föräldrarna sina bilar när de hämtar/lämnar barnen. Då vaknar Ulla i mig och jag är nära att ta fram mobilen, knäppa ett kort och skicka till polisen. Gissa om jag får kämpa med min inneboende Ulla då. Någon gång har jag yttrat något om att någon måste fått körkortet på posten eller om de inte lär ut trafikmärken nuförtiden på körskolorna.
Sedan är det hemma och mannen som glömmer ditten och datten. Ulla har dykt upp en del där ja. Men hon har fått ge sig därför att mannen lider av ånk och det kan man inte göra något åt. Så Ulla är portförbjuden hemma, men gissa om hon försöker ta sig in ibland.
Om alla rannsakar sig så ska ni se att det finns en Ulla/Ove någonstans därinne som kommer fram vid vissa tillfällen.
Jag tillhör en av dem som anser att det var ren idioti att avskaffa värnplikten. Precis då kvinnor även fick chansen att göra den blev den inte obligatorisk. Istället skulle den blivit det för alla kön. Tror militären hade tjänat på att ha en varierad människoskara. Idag är det de som vi förr kallade stridspittar som söker sig till en militärutbildning och kanske de som ser det som ett sätt att få en bra utbildning.
Om vi fick fler att gå en militär utbildning skulle säkert en bra utveckling ske från ett machodominerande yrke till ett mer humant sådant. Dessutom skulle många få ett visst andrum i sitt sökande efter det de vill syssla med senare. Många killar bli mer vuxna och kvinnor våga mer i livet. Det är en konst att lära sig leva med människor man inte valt själv. Vi skulle kanske få en mer tolerant befolkning.
En annan sida är att vi skulle kunna försvara vårt land mot eventuella hot. Idag finns det ju fler områden man kan göra militärtjänst på. Signalspaning efter ubåtar, flyg, och att lära sig förhandla med människor från andra länder. För att inte tala om internet och vad det betyder för militären idag.
Arbetslösheten skulle gå ned för vissa åldersgrupper och många skulle ha någon slags utbildning eller veta vilken de ville gå när militärtjänsten var över.
Jag vill att Sverige inför allmän värnplikt och det i en modernare tappning. De som inte har arbete skulle absolut kallas in, såvida den inte hade något handikapp som gör det omöjligt. En del med funktionshinder skulle kunna göra militärtjänst inom data eller liknande, då de inte är dumma i huvudet för att de inte kan springa eller gå. Alla skulle kallas in, men sedan borde gallringen ta hänsyn till om man studerar,har arbete man inte vill eller kan avstå från mm.
Ibland är det bra med flera datorer när man behöver göra underhåll på en så håller man på i någon annan. Just nu kör jag en riktig rensning i min gamla data och skriver i min nya. Känns lite ovant men ganska spännande att köra med windows 8 istället för sjuan. Jag har ju min platta också om jag skulle vilja göra något lättare.
Ska även göra en uppdatering i sjuans windowsprogram så det kommer att ta en stund.
Hundarna har fått sin middag och ligger inne i sovrummet. De lyssnar efter husses bil eftersom de vet att han kommer när de ätit. Sedan har de väldigt mycket att berätta för honom och pratar för fullt. Det är riktigt roligt att lyssna på.
Tyvärr har jag inte så många foton i denna data ännu så det får bli något gammalt som redan finns i wordpress. Måste ju testa att det också fungerar, så jag hoppas ni ursäktar.
Det fungerade ju bra. Liten stilstudie på vad hundarna gör nu. De har sina bestämda platser i sängen och de ligger precis likadant nu.
Ibland sköljer vågor av saknad över mig. Mamma som så hastigt togs bort från mig, precis när jag skulle ge henne det liv hon längtade efter. Min bästa vän som aldrig svek när det gällde. Så många kvällar vi suttit och pratat när jag kom hem och sedan i telefon när jag bodde långt bort. Fortfarande kan jag tänka att det måste jag berätta för mamma och minns att det inte går. Men jag pratar med henne och hoppas att hon kan höra mig där hon är nu. Man vet ju aldrig eller hur?
Jag saknar min gudmor Britta som hade en så varm och god famn. Jag satt alltid i hennes knä som kändes som min trygghet. Hon som jag bodde hos som lite bäbis. Min extramamma som alltid skulle finns där. När hon låg i Uppsala efter att ha opererat och strålat cancern, var jag hos henne varje kväll. Vi skrattade och pratade om allt.
Alla de hundar jag fått förmånen att ha som vänner. Snuff som av en händelse hamnade hos oss. Han skulle egentligen till någon annan, men jag ville inte släppa iväg honom. Hur skulle jag kunna låta honom försvinna när han kröp upp i mitt knä där jag satt på golvet, och somnade. Adde som var ett energiknippe. Han dansade runt på bakbenen och satt på stolen i hallen när jag kom hem från skolan. Mitt lilla svarta troll. Ragnar som var så klok. Han blev min allra bästa vän när jag blev lämnad. Det var som att han kunde läsa mina tankar. Berrie som blev min tröstehund. Vi var alltid tillsammans och jag var så glad att kunna ge honom en trädgård och landet. Vi gick långa turer utanför byn och han älskade det. Annie som kom in i mitt liv tillsammans med mannen. Hon blev en älskad storasyster till Berrie, som avgudade henne. Hon låg på rygg i gräset och tittade på molnen, när Berrie sprang efter sin frisby. Ronja som mannen bestämde att vi skulle ha utan att ens ha sett en bild av henne. Den kloka systern som fick Annie att vilja leva fyra år till. Som tyst gick in och ut ur rummen. Hennes ögon såg allt och var så talande att man visste direkt vad hon ville.
De släktingar jag knappt lärt känna eller som försvann till andra sidan innan jag föddes, farfar,farmor, mormor och morfar. Jag saknar er alla.
Jag har på musikhjälpen denna vecka då det pågår en insamling för att stoppa spridningen av HIV. Tänk dig,att just nu dör någon människa i denna fruktansvärda sjukdom som heter Aids. Jag kan inte föreställa mig hur det känns att vara så sjuk. Men jag blir glad över att så många bidrar med olika saker för att samla in pengar. Jag bidrar med det lilla och det kan alla göra. Skicka 50,100 eller 200 följt av en artist till 72999.
Jag håller på att försöka få tag i en rullstol åt pappa. Då han har så svårt att gå och att ta sig in i dessa höga färdtjänstbilar, får vi använda apostlahästarna. Jag kan rulla honom till vårdcentralen,banken och affären. Än så länge har jag bara pratat med en telefonsvarare och hoppas någon ringer upp mig.
Så nu bjuder jag på lite musik som uppmuntran till alla att skicka lite pengar.
Men det kan jag inte bry mig om särskilt mycket. Så är det väl för alla. Men att bry sig om de som inte verkar gilla en, är att ödsla energi i onödan. Bättre att bry sig om de du tycker om och som tycker om dig. Bara lite tankar en söndag, utan någon som helst orsak till det.
Med lite klurighet kom jag på varför jag inte trodde att jag fått skatteåterbäringen förra året. När man har flera banker och konton blir det en aning förvirrat. Så idag när jag inte såg pengarna på mitt privata konto, gick jag in på en annan bank. Voila, där var pengarna och summan glänste så vackert. Detta är en glädjens dag och nu vet jag var de kommer in. Det betyder att jag inte behöver röra en enda krona av mina inkomster från företaget denna månad. Äntligen kan jag börja spara igen.
Men pjuh, vilken varm dag detta blev då! Om tungorna hängde som slipsar igår på hundarna, vet jag inte vad jag ska kalla det idag. Att en hunds tunga kan vara sååå lång, hade jag ingen aning om eller så hade jag glömt det. Det är ju bara sommar en gång om året. De varnar för åska och regn, men just nu är det väldigt fjuttig vin och en klarblå himmel, så vi får väl se hur det blir med åskan.
Som företaget rullar på nu känns det som att denna vinter kommer att bli avsevärt bättre än den förra. Med ens känns livet rätt mycket roligare. Om bara människan kunde vara mer aktsam om alla levande varelser och vår jord, så skulle jag kunna le inombords lite oftare. Jag har bestämt mig för att arbeta mer aktivt för alla våra djur i världen och det är två arter jag ömmar mest för. Hundar och vargar, oj, nu blev jag lite vankelmodig. Vi har ju elefanterna, björnarna, delfinerna,orangutangerna, katterna, ja alla kattdjur också. Jag kan inte bara bry mig om en art utan min oro gäller alla djur.
Min kärlek till allt levande. Människor också. På något sätt har allt utkristalliserat sig och jag vet hur jag ska göra för att dra mitt strå till stacken, som man säger. Livet måste bli bättre för alla levande varelser, så är det bara.
Kuma och Unkas ser på medan vi packar allt. Dags att ta adjö av alla wolfdogsvänner. Vi har haft en fin påsk och är mycket nöjda.
Tack, Ninni och Kim för allt ni ordnat för oss.
Nu ska vi nedåt för en övernattning innan vi är hemma.
