Nu gör det rejält ont i ankeln och den är väldigt svullen. Men det är bara att bita ihop och tåla det. Det som ska bli starkt ska först härdas.
Men i morgon ska jag ta det lite lugnare och sedan ska jag gå med på långpromenad på lördag. Säger jag nu, men vi får se om vädret tillåter det. Nu snöar det och fryser det på är jag inlåst igen. Men håller det sig på plus så klarar det sig.
Jag har hämtat böcker som kommit till postombudet. Sedan forslat sänglinne,täcke och kuddar till pappas nya boende. Har aldrig gått såhär långt tidigare 3 km och 6319 steg.
Nu känns det i foten som värker en del. Räknade till fyra pauser i vardera riktningen. Fick ont i ryggen.
Ett fint duggregn, stylade om mitt hår som nu är lockigt istället för rakt. Nåväl, hundarna bryr sig inte. Men de kommer inte bli glada när de ska ut nästa gång.
Fick förresten med mig två underlakan, så jag kunde inte bädda sängen klart. Jag lät hela packningen vila på pappas rullator, så nu är den på plats. Lite varje dag blir det.
När började ungdomar tappa respekt för polisen och varför? Jag har stor respekt för dem och vet att de har lagen på sin sida. De upprätthåller lagen.
Men om man är på fel sida lagen struntar man i följderna. Man kör bil utan körkort, stjäl det man vill ha och åker man fast så blir det ändå ingen dom som är kännbar.
För tusan de kastar sten i Mellanöstern och varför kan vi inte göra det här i Sverige? Internet visar hur man gör där och nu kör vi samma grej. Skapa kaos och distrahera polisen så knark och vapenaffärerna kan fortsätta.
Situationen i Sverige börjar bli obehaglig och liknar det som är i USA. Fast där får de straff som känns.
Var regn när jag steg upp, men nu är det bättre. Hundarna sover och jag kör tvättmaskinen och håller på i datorn.
Lustigt att det skulle till ett upplopp i Stockholm, för att medierna och politikerna fattar allvaret i den kriminalitet som ökat. Poliser i Malmö har varnat i flera år för detta och sagt att det måste till hårdare straff och fler poliser. Men istället blir det en omorganisation som försvårar deras arbete.
Vem som helst kan räkna ut att kriminella sprider sig och inte stannar i en stad. Eftersom politikerna inte klarar av att ta hand om alla som kommit till Sverige, så blir de ett lätt byte för de kriminella. Istället för att gå omkring och inte göra någonting, får de chansen att tjäna pengar och bli någon. Unga tycker att det är spännande att köra vapen på moppen till olika ställen, eller sälja knark.
USA har haft detta problem i många år och inte har det blivit bättre. Jag vill inte skylla på invandrarna utan på politikerna som inte vågar göra något. Ett fängelsestraff ska kännas och någon frigång bör inte ges. Utvisa de som inte förtjänar att vistas i Sverige och se till att det verkligen görs.
Tror att många svenskar och då menar jag även de som är inflyttade, vill ha mer ordning och reda i samhället.
Det har varit en blåsdag idag och det är bra för då torkar det upp ute. Hundarna har varit ute och lekt en stund i trädgården. De känner nog på lukten att våren närmar sig.
Ja, det är Kumas päls som ligger i gräset. Fåglarna uppskattar lite byggmaterial till boet.
Jag har varit i pappas lägenhet och kastat gamla tidningar och tagit hem tvätt. Tänker bädda nya sängen i helgen och ta dit mattor och lampor. Mannen får hjälpa mig sätta upp gardiner och pappas tavlor. Pratade med honom idag och nu är han spänd att få komma hem till byn.
Det mesta är ordnat med myndigheter och telefon. Det jag har kvar är att skicka in uppsägning av lägenheten och bestämma dag när Telia kopplar in telefonen. Det är en hel del att tänka på vid en flytt.
Det ska bli så roligt att ha honom här igen.
Februari är snart slut och den första vårmånaden börjar. Jag kände mig helt urblåst i huvudet igår kväll. Det var lite svårt att somna. Jag har mycket att göra nu med pappas flytt. Lägenheten ska sägas upp, telefonen flyttas, adressen ändras och rummet inredas.
Men jag börjar med allt det som jag kan göra från datorn idag. Sedan kommer det praktiska. En sak i taget.
Men först frukost.
Inte så många steg idag, men nyttiga. Vädret är inte det trevligaste och hundarna rusar ut och snabbt in igen. De gillar inte vått uppifrån.
Vilken dag!! Jag började ju denna morgon med att försöka få tag i handläggaren för äldreboenden i vår kommun. Fick inget svar alls från vare sig henne eller hennes chef. Vid halv två var det dags att ta in det tunga artilleriet och mannen åtog sig att ringa. Gissa vad? Han fick tag i människan direkt! Med andra ord har hon slagit bort mitt samtal hela dagen då jag uppgett det i hennes svarare. När hon såg mitt nummer klick och svararen kom in direkt. Mannens nummer kände hon inte till och då gick det bra att svara. Eftersom han varit vd i många år, kan han få till en mycket auktoritär röst och jag vet att folk blir skrämda av den. Han varken höjer rösten eller skäller, utan bestämmer att såhär ska det vara.
På fem minuter har pappa fått rummet här i byn och jag kunde börja planera flytten. Men jag tycker handläggarens sätt är under all kritik. Var borta och tittade på rummet och pratade med föreståndaren som även hon bor i byn. Pappa blev ju glad och väntar ivrigt på att få komma hit. Men vi har ett problem och det är att han tappat bort lappen med mitt telefonnummer och jag har inte numret till själva avdelningen där han är. Försökte få honom att kalla på en personal så att jag fick prata med den. Men han fick svar att de inte hade tid. Då försökte jag få pappa att ta reda på gatuadressen så jag kunde leta på Eniro. Kammade noll även där. Allt låter kanske som att det gick lätt att få pappa göra alla dessa saker, men eftersom han hör så dåligt fick jag förklara en miljon gånger och höll på att bli galen på köpet. Inte lätt med äldre, äldre pensionärer.
Jag är så trött i huvudet nu att jag låter allt vara tills i morgon. Pappa får komma hit, och vi har bestämt att det blir onsdag nästa vecka. Jag ska se till att hans säng blir bäddad och hänga upp gardiner i fönstren. Vi flyttar lite saker i helgen och sedan får vi hyra ett släp och ta dit resten. Han har bott i ett väldigt kalt rum tills nu, så han är glad för det lilla och kommer inte klaga att allt inte är på plats direkt. Med tavlor på väggarna och några mattor på golvet blir det rätt ombonat ändå.
Nu får vi våra föräldrar på samma boende och det var ju så deras tillvaro i byn började. De bodde med sina makar på samma våningsplan i huset vid byns början. Nu kommer de att bo i samma hus men i olika ändar av korridoren.
Två människor åker till pappa för att han ska skriva på ett papper om en flytt, till ett ställe han inte vill bo på.
Jag har ringt hela morgonen och förmiddagen till en boende samordnare och hennes chef. Jag har lämnat mitt telefonnummer och bett om att bli uppringd. Men ingen har hört av sig.
Jag är fruktansvärt besviken och arg på denna nonchalans från kommunen. Det är en service funktion och de ska vara tillgängliga för oss invånare. Vi betalar deras löner genom kommunskatten och bör bli bättre bemötta.
Om man inte klarar av att ta kritik ska man inte arbeta med människor. Men jag är en skrivande människa och det får de finna sig i. Inte första gången åldringsvården i kommunen får publicitet.
”Öga för öga” gör hela världen blind.
Mahatma Gandhi