It- avdelningen säger upp sig

Hela förbaskade dagen har gått åt till att försöka få kontakt med vår nya skrivare. Jag köpte en laserskrivare innan vi flyttade som skulle fungera trådlöst. Det gjorde den när jag installerade alltihop. Vid ett tidigare tillfälle skulle vi printa ut ett papper och efter många om och men fick vi ut det. Idag skulle vi scanna in ett par dokument som banken ville ha. Men vi fick ingen kontakt med skrivaren.

Jag sade upp mig och Mr J gick bort till receptionen och fick hjälp att scanna in dokumenten där. Halv åtta på kvällen är de mailade och vi är helt slut i huvudet. Varför kan man inte få med en instruktion som säger steg 1 – sista steget. Tryck där och där sedan fungerar det. Nej istället får man en massa konstiga wajfipajfi instruktioner som bara gör en ännu mer virrig.

Hundarna var inte glada över vårat kontorsarbete och nu är de också helt slut. Solen har lyst och det har varit hur fint väder som helst. Där satt vi som två dumhuvuden och fattade nada.

I morgon är det en ny dag och då ska vi inte hålla på med sådant.

Annonser

Ny sväng

Efter en snabb dusch, körde vi och tittade på ett nytt hus idag. Det är nog det bästa hittills och vi lade ett bud. Nu är det bara att vänta och se vad säljarna säger.

Passade på att handla efteråt.

Stannade vid en stor affär på vägen till ställplatsen. Det var en del saker som inte Lidel har och nu har vi fått tag i det.

Det blåser idag och vi har faktiskt känt lite regnstänk, men det har inte regnat.

Nu är vi tillbaka i Vias och hundarna har fått rastning och sover tungt. De tycker inte om när vi stiger upp tidigt på morgonen. Men nu kan de ta igen sin sovtid.

Man kan säga att ordningen är återställd.

Mr J har även hunnit med att gratulera farmor på födelsedagen. Hon blir 94 år idag.

Trattlös idag

Nu är Unkas sår nästan helt läkt och har i princip gått ihop helt. Han ska ta sista tabletten i morgon. Så idag behöver han inte ha på sig tratten och han är så nöjd. Sover djupt och det verkar inte klia i såret heller. Vi får se hur det artar sig under dagen,men kanske sätter vi på salvan under natten och då måste han ha tratten.

Hundarna är överhuvudtaget trötta efter att fått stiga upp tidigt igår. Vi lade oss tidigt igår kväll och är utvilade. Nu tar vi det lugnt och väntar på att få mail från mäklaren om nästa gång vi ska titta på hus.

Hade veckans samtal med våra gamlingar igår och det är lite svårt för dem att förstå det vi säger. Pappa har även börjat få svårt att överhuvudtaget att prata. Han tycker inte att livet är särskilt roligt längre. Jag blir ledsen var gång vi pratar och så har det varit det senaste året. Hans förståelse vid samtal är väldigt dålig. Men jag vill ändå ha kontakt så jag försöker så länge det går.

Fick inte till någon bra bild men det är sidan med såret och det syns inte.

Städdag

Så skönt att stå stilla en dag. Vi har städat i husbilen och nu är det trivsamt igen. Men stackars Unkas är så moloken då han måste ha tratten på sig.

Det är nödvändigt eftersom vi har på salva på såret. Sedan vill han gärna klia sig där och det får han inte. Som tur är blir han trött av antibiotikan. Han sover mest.

De andra två hundarna är också rätt trötta och sover. Resan ner hit har tagit på deras och våra krafter.

Vi har roat oss med att titta på motocross idag med. En del är väldigt våghalsiga. De flyger över backarna.

Blir kvar här till åtminstone fredag för att verkligen koppla av. Det är väldigt bra att gå med hundarna och vi har el. Inte så många ställplatser som har el och är öppna såhär års.

Ändrade planer

Efter gårdagens långa körning, hade vi tänkt att stanna en dag i Objat. Men sedan blev det inte så.

För att göra historien kort så har Unkas vår stora luns, ett sår på nosen. Orsaken till det är att Kuma låg mellan våra framsäten när vi körde för någon dag sedan. Turbo låg bakom på tvären och sov djupt. Unkas satt med rumpan på sin soffa och då skulle Kuma backa bakåt och trampade på Turbos huvud. Hon flög upp och trodde att det var Unkas som trampat. Hon nafsade mot honom och med hans vanliga otur fick han en rispa på nosen.

Nu hade det börjat läka och kliade. Han tar i ordentligt när han kliar sig och naturligtvis rev han upp det så att det blev värre.

Nu blir det tratt inatt och en antiseptisk salva. Antiinflammatoriska tabletter och sedan ska det hela kunna läka fint.

Vi hade också tänkt stanna i Mantauban denna natt. Men den första ställplatsen fanns inte och den andra hade de grävt upp vägen till. De hänvisade att man skulle ta sig genom villagator som man inte gör med ett åtta meter långt ekipage.

Nya planer. En Ställplats sex mil ut på landet såg bra ut. Vi vill gärna ha el såhär års då nätterna kan bli kyliga. Vår gps Lennart som vi kallar rösten, tog oss ut på småvägar och det var kolmörkt. Tillslut gav vi upp och stannade på en gatuparkering, för hundarna måste få mat för klockan var åtta och vi hade inte heller ätit något på hela dagen.

Ny plan efter det, för vi tänkte inte köra tillbaka på dessa kolmörka smala vägar. Jag knappade in Toulouse och nu jädrar blev det fart. Vi körde sex mil på betalväg och sedan slog jag in Castelnaurdy där det finns en ställplats med el.

Vi anlände hit vid tio och efter lite strul med betalapparaten, då vi inte laddat något kort som skulle sättas in. Det kortet hade vi kastat för flera år sedan och aldrig laddat med euro. Men ett telefonsamtal med en man som hade nattservice, ordnade det hela. Han öppnade bommen och i morgon när vi kör, för det ska vi, ringer vi mannen som släpper ut oss. Snacka om service.

Nu är vi trötta och eftersom vi bara har några mil till Medelhavet och inte behöver köra så långt mer, blir det sovmorgon i morgon.

Vår lille scarface är jättetrött och snarkar tungt.

På rundtur

Igår öste regnet ner och vi passade på att göra flera ärenden. Först så hade vi tid hos veterinären för Unkas och Turbo. Så nu är alla hundarna klara för avfärd.

Inte roligt när syskonen försvinner ut och Kuma inte får följa med. Han är så pappig och får ingen ro förrens alla är tillbaka igen. Piper som en liten mus hela tiden.

Sedan körde vi till Svedala och handlade mat och dryck. Passade på att köpa färdig mat hos Svedala chark, då vi har tillgång till microugn här på campingen.

Jobbigt med att vänta hela tiden tycker Unkas och tar sig en tupplur.

Sista anhalten var byn och våra föräldrar. Nu har vi ordnat allt för dem och fått prata med personalen. Tror inte pappa förstod riktigt vad jag pratade om, men nu börjar han tackla av. Han tycker själv att det är jobbigt att inte förstå allt.

Hela tiden öste regnet ner och hundarna blev trötta av alltihop.

När vi kom till Sibbarp passade vi på att fylla vatten och fick se en vacker solnedgång. Det hade slutat regna och nu var vi rätt trötta allihop. Skönt att ha färdig mat. Kycklingfilé i mangosås med potatisgratäng smakade gott.

Idag har vi uppehåll och fick en fin promenad med hundarna. Nu har vi börjat planera resan ner. Var vi ska stanna över natten och vilken väg som blir bäst. Dags för nästa kapitel.

Näst sista dagen

Idag har städfirman varit i huset, så nu är det riktigt rent och fint. Mr J har varit inne och tittat efteråt. Jag vill inte gå in mer. Jag bor i husbilen och det är mitt hem just nu. Hundarna trivs väldigt bra och försöker inte gå in i garaget när vi varit ute med dem. De vill in i husbilen.

Men jag ska erkänna att det är lite tradigt att fortfarande vara kvar i byn och stå utanför huset. Vi har lämnat det både psykiskt och fysiskt. Fast en dag till ska vi väl klara av. Fredag förmiddag kör vi och lämnar alla nycklar och sedan kommer vi till byn endast då vi ska till våra gamlingar. Då kör vi inte förbi huset utan stannar innan vi kommer fram hit.

Någon riktig vila har vi inte heller fått då det varit flytt och städning i princip varje dag. Trot om ni vill men vi har faktiskt en säck skräp som ska kastas och det ska Mr J göra i morgon. Då köper han hämtmat samtidigt. Vi har verkligen fått lära oss att vänta när det gäller försäljningen av huset. Tålamod är ett måste. Det är väldigt jobbigt att flytta och allrahelst då man har sex veckor på sig att packa och ordna alla administrativa saker. Vi hade ju otur att det var en så kallad löntagarjul med många röda dagar och klämdagar då alla var lediga.

Men snart är det över och vi kan pusta ut ordentligt.

 

Flytten

Steg upp tidigt idag efter första natten i Mackan. Vi höll på till 21.20 igår kväll och då var vi rejält trötta. Vår middag blev smörgås och ett glas vin. Skulle köpt kebabrulle men vi hann inte innan pizzerian stängde.

Men efter allt jobb orkade vi knappt äta. Det regnade hela dagen och natten. Tur man har rutiner sedan tidigare i husbilen.

Idag kom flyttbilen och de verkar kunna ta alltihop på en dag. Alla lådor är lastade och det blev 60 stycken totalt. Nu har de börjat packa in alla möbler i tjock plast.

Allt ivrigt påhejat av hundarna.

Fast Unkas gav upp och överlåter spanadet till de andra två.

De är trötta idag, precis som vi så det blir nog en tidig kväll för oss.

Sista dagen i huset

Denna dag har inneburit packning av det sista och nedmontering av all elektronik. All mat är ute i husbilen och jag lyckades trolla in allt i kylskåp och frysfack. Det enda i matväg vi har här inne nu är hundarnas mat som också ska ut efter att de fått sin middag. Mr J håller ju på härinne så vi bestämde att de får sin middag här.

Det har regnat hela dagen och nu är det bara en sörja på vägen. Jag har funderat hur vi smidigast tar ut hundarna i Mackan. Antingen blir det golvpappret eller så klipper vi sönder svarta sopsäckar. Dimman sveper in i byn nu och det är fruktansvärt fuktigt.

Nu tar vi rum efter rum och det kommer att ta sin lilla tid. Men bättre att ha allt klart innan vi tar plats i husbilen. I morgon ska jeepen in på verkstaden för byte av en mojäng. Mr J har berättat vad det är men det har jag glömt eller så lyssnade jag inte så noga. Men det är något som ska bytas vid x antal mil så det är bra att ha det gjort när vi ändå inte behöver den.

Måndag till fredag ska vi stå utanför huset då det ska vara färdigflyttat och städat. Sedan kör vi till campingen. Som tur är så är det inte så långt dit och vi har valt noga då vi inte vill köra norrut. Vi börjar bli lite slitna nu efter alla dessa veckor med packning och planering. Ska bli så skönt att bli klar med detta. Alla möbler och lådor ska lagras hos flyttfirman tills vi gör avrop att de ska skicka dem.

Sista bilden från vårat fönster i biblioteket.

Ingen utsikt man direkt kommer att sakna.

Trötta och lättade

😉☁️ 5°C #Skåne län #weathershot

Packandet tär på krafterna och jag känner mig konstant trött nu. Vi sover bra men det är så mycket att göra och tänka på så fort vi vaknar.

Men jag blev otroligt lättad då Mr J ringde flyttfirman och pratade med dem. Vi trodde att de räknat med att vi skulle ha 31 lådor och jag har nästan haft panik, för nu är vi uppe i 29 stycken och har en hel del kvar. Det visade sig att vi kan ha minst 50 lådor och då klarar vi det.

Man borde nog flytta var tionde år, så man inte samlar på sig så mycket. Jag har ju flyttat en hel del tidigare i mitt liv. Men nu är det arton år sedan och det känns.

För att inte behöva bo i helt kala rum, kör vi en dag utan packande. Det blir administrativa göromål idag.