Av förståeliga skäl blir det mycket bloggande om hundarna just nu. Våran lille nykomling är betydligt lugnare idag och jag börjar kunna läsa av hans miner bättre. Tyvärr missade mannen att släppa ut honom direkt när han steg upp, vilket resulterade i att jag fick torka skit i morse med. Kuma hade vaknat under tiden mannen var på toaletten och kunde inte hålla sig. Det misstaget kommer han aldrig att göra om. Det går väldigt bra att gå med Kuma och Nellie. De verkar ha samma takt i stegen och det blir inget dragande, vilket jag varit lite orolig för.
Efter frukost brukar alla hundar få en trädgårdsrastning och idag blev den riktigt upplyftande. Unkas och Kuma lekte jaga och det var vår nykomling som bjöd in till den leken. De lekte så fint och båda böt om till att vara den som jagade om vartannat. Unkas var väldigt glad efter det och Kuma verkar ha börjat vänja sig vid de andra två. När jag kom ut ur duschen tuggade lillen på ett ben och när jag satt i kontoret hade jag ena örat mot hans liggplats. När jag hörde att han reste sig gick jag in i det rummet, han gick mot dörren till garaget som för att visa mig att han behövde ut. När jag gjorde det gjorde han allt han behövde och kom sedan springande till mig. Nu sover han vid mina fötter när jag sitter och arbetar.
Det är alltid ett äventyr när man tar till sig en ny hund. Allrahelst en som har ett bagage med sig. I slutänden har det alltid blivit bra, även om vägen dit varit ganska omtumlande med en del av våra hundar. Nu är ju Kuma 4 år och har bara haft en ägare, så han har inte något negativt med sig, som våra andra haft. Detta gör att han endast behöver bo in sig hos oss, vänja sig med hundarna och oss. Nog så omtumlande för en hund. Där har vi stor hjälp av våra andra hundar. De är harmoniska och lugna till sina sätt, vilket underlättar för en hund av denna speciella ras.
Jag hoppas slippa skriva fler skitinlägg och att både Kuma och vi får in rutinerna och kan läsa av varandra.