Inte klaga

Nehej då, vi klagar inte i skåne, men det blir inte mycket gjort på dagarna. Vem orkar stå i solen och klippa buskar när det är +28 i skuggan? Inte jag i alla fall. Det får vänta och jag lägger det på att göra listan tills vidare. Istället blir det att vattna mig, vattna blommor och vattna hundarna. Därför slår det mig att vatten är väldigt viktigt vilken årstid det än är. Utan det inget liv.

Inatt svettades jag nog ut ett par liter då vi hade +20 ute. Fönster öppet och fläktar på, så kunde man sova några timmar i stöten. Tur att jag slipper stiga upp tidigt och gå till något jobb efter en sådan natt. Vi drog oss till nio och hundarna hade absolut inget att invända mot det.

På min att göra lista finns också lite sömnad. Jag har sparat x antal skjortor som Mr J inte vill eller kan använda mer. Planerar att göra sköna skjortor till mig av ett hopplock. Det blir kanske pajaskläder av det, men det kan lika gärna bli lite annorlunda. Houte cuture á la mycketyck. Jag har nämligen sett liknande från en modemässa i Paris. Kan de så kan väl jag, tycker jag.

Men som sagt det får bli sedan, som så mycket annat. Just nu har jag en säck i dressingroom där jag samlar kläder som antingen krympt i garderoben eller vet att jag aldrig kommer att använda mer. Som tidsmiljonär har jag lagt om klädstil till en mer bohemisk stil.

Annars har jag inte så mycket att berätta om idag. Det får inte plats så mycket i huvudet när det är varmt ute. Beror troligtvis på allt vatten man dricker. Jag kan sitta långa stunder och bara titta på ett blad,moln eller en blomma. Något som brukar kallas meditation. Ska ju vara bra för både kropp och huvud så jag tror att jag fortsätter med det resten av dagen.

Annonser

Pollenattack

Det blåser idag och det betyder massor av pollen i luften. Jag dristade mig till att borsta Turbo och nu har jag suttit och nyst hela dagen. Mr J klipper gräsmattan och jag håller mig inomhus ett tag. Ska tydligen komma in regn från väst och vi tänkte passa på att strö mer gräsfrön innan dess. Än så länge är himlen blå och det är nog alla glada för.

Men vi tänker inte göra så mycket mer idag. Läsa en stund kanske och njuta i skuggan. Det sista gör hundarna mest hela tiden. Ok, Turbo tar sina rundor i trädgården men värmen gör att även hon vill sova i skuggan av bigarråträdet. Det har snart blommat ut och vita blomblad seglar i vinden.

Jag kan sitta långa stunder och titta på alla växter, utan en enda tanke i huvudet. Det kallas att meditera och efteråt känner jag mig så harmonisk. Ett lugn byggs upp inom mig och det är så skönt.

Yoga hemma

Min yogaträning har legat nere under jul och nyår. Nu tänker jag börja igen och det blev samtidigt som Turbo och Kuma kör sin gymnastik. De kör vildare övningar än jag.

Jag sträcker ryggen och benen.

Sedan ryggvridning och lite magövning.

Jag är noga med andningen och att göra övningarna långsamt. Inga hopp eller knyckiga rörelser.

Brukar avsluta med en stunds meditation. Sedan är jag redo för dagen.

Äntligen fredag!

image

Förmiddagen innebär lite inomhusövningar.
Nellie kör kombinerad yoga med meditation. Hon är väldigt duktig på det.
Unkas snarkar i sovrummet på sängen. Kuma kör stretching på mattan i biblioteket.
Vi fortsätter ett tag till med detta tills det är dags att gå ut i gråvädret.
Men härlig fredag på er.

Sinnesro och höstmys

Efter några dagar med massor att göra, har lugnet lagt sig och jag har landat. Under hela tiden har jag gjort mina yogaövningar och meditation, som verkligen gjort nytta. Jag har kunnat hålla fokus och inte blivit stressad. Nu ger dessa övningar mig sinnesro och jag slipper höstdepressionen som annars brukar lägga sig över mig som en tung filt. Jag tycker hösten är riktigt mysig och bryr mig inte speciellt om att vädret inte är så trevligt varje dag. Jag är glad inuti och idag har jag tänt ett doftljus som sprider en underbar doft i rummet. Det blir höstmys idag efter hundpromenaderna.

Satt och googlade på Kuma och fick upp många bilder på björnar. Namnet betyder ju ”liten björn”, så det är inte så konstigt. Min Kuma sover på mattan här i rummet. Han måste ha sett ut som en liten björn när han var liten. Vi fick ju honom när han var fyra år och då var han en mager och frånvarande hund. Han lystrade inte på sitt namn och det är inte ovanligt när man tar en omplaceringshund. Tror de stänger igen sig då de kommer till en ny familj. Allt välkänt är borta och de vet inte hur de ska förhålla sig till nya människor och djur. Det spelar ingen roll om de inte haft så bra i det gamla hemmet eller inte. Men efter någon vecka började han lyssna på min röst och sitt namn. Nu efter ett år är han både glad och pratar väldigt mycket. Det kommer både brummande och gnällande ljud från honom, beroende på vad han vill. Han svarar alltid på tilltal och älskar att kela. Han pussar de andra två hundarna och stryker sig mot dem. Tror faktiskt att vår lille björn hittat hem.

Augusti 2014 044

Väldigt mycket klar

Med en blek höstsol känns denna dag helt fantastisk. Inte för att något speciellt har hänt eller kommer att hända, vad jag vet nu i alla fall. Efter min yoga och meditation kom lugnet över mig och sedan dess mår jag bara bra. Det är så skönt när man mår såhär bra. Har inga absoluta måsten idag heller och det är ovanligt.

I eftermiddag ska jag ladda ned några foton och skicka till klubben. Den klubb som heter ssck och varje år gör väggalmanackor som säljs till oss medlemmar och andra som vill ha. I år fick ju Kuma vara med på en bild alldeles själv och en annan med sin syster Hera. Gissa om jag är stolt. Nu vet jag inte om någon av mina foton är såpass bra att vara med, men jag ska skicka in några stycken så får vi se. Jag ska ägna mig mer åt att fota nu och det ska bli riktigt roligt. Har skaffat ett redigeringsprogram så jag kan beskära mm.

Boken jag skriver har knoppat av sig till två till utkast som kanske kan bli något i framtiden. Här skrivs det må jag säga. Jag sprudlar av energi helt plötsligt. Har ju känt mig trött och hängig sedan semestern och så började magen göra ont. Ett begynnande magsår sade ifrån och jag stannade upp. Nu är värken borta och lusten och glädjen har börjat komma. Hösten känns inte så jobbig längre.

wpid-IMAG0278.jpg

Ser inte tjusningen

Jag har aldrig tyckt om att svettas i grupp. Detta att stå hoppa till musik i en stor lokal tillsammans med andra människor har aldrig varit min melodi. Visst ska man träna för att må bra, men att göra det i en lokal där svettlukten stinker kan aldrig vara nyttigt. Några gånger har jag försökt då någon vän dragit med mig och jag har verkligen försökt tycka det var roligt. På nittiotalet var det väldigt inne med aerobics och man skulle få så fin kropp av det. Som nyinflyttad i den norrländska staden Luleå började jag på ett gym. Men jag fick bara ont i ryggen och axlarna av alla konstiga rörelser. Inte fick jag några bekanta heller, utan det kändes mest som att alla bara glodde på varandra med kritiska ögon. Det tävlades om snyggaste träningskläder och vem som gjorde rörelserna bäst. Sedan dess vägrar jag att delta i denna gruppsvettning.

Idag är det zumba som gäller och i helgen var det ett reportage från vår lilla by, där byns damer skuttade runt till musik. Tur det inte var rörliga bilder för dem som syntes på bild. Några intervjuades och påstod sig ha gått ned x antal kilo i vikt. Kanske har de det men de jag kände igen på bilderna såg likadana ut som de alltid gjort. Jag tror att de som går med i dessa gympass, mer är ute efter det sociala och få prata med andra människor. De behöver känna att de är med i en gemenskap mer än att svettas ihop. Jag tycker inte att det är något fel i det, men anser att t ex en bokklubb vore ett trevligare sätt att träffas på.

Så jag fortsätter med min ensamma träning. Ett yogapass varje morgon, efter det en stunds meditation och senare på dagen två rejäla promenader med mina hundar. Det första ger mig mjukhet i kroppen och styrka där jag behöver ha det. Det andra har gjort att jag mår väldigt bra psykiskt och har sänkt mitt blodtryck. Så nu har jag blivit av med min blodtrycksmedicin. Det sista ger mig frisk luft, kondition och många fina samtal med andra människor jag möter. Det kostar inget, förutom att jag nöter ned ett par walkingboots per år. Men det är vad som passar mig och det som passar andra får de gärna syssla med. Förresten så brukar jag köra lite danssteg när jag städar. Jag har förresten gått ned i vikt jag också, haha.

Tror det jag gör varje dag ger mer än en timmes skuttande, en kväll i veckan i en svettluktande lokal. För det jag gör är inget nyårslöfte utan ett sätt att leva.