Snart börjar hösten verkligen på allvar och idag känns den nära. Efter åskvädret som svepte över skåne natten till söndagen, har det inte riktigt tagit sig. Vi har regn och rätt svalt idag, med en vind som gör det ännu svalare. Unkas deppar lite men det är nog inte endast för vädret utan för att mannen är på jobbet. Fick ett samtal från teknikern som ska installera farmors telefon, så nu har hon säkert en linje ut till världen. Hon är glad i att prata i telefon så nu mår hon säkert bra.

Idag är det också början på min fjärde vecka med gipsad fot och lyxhustru. Det känns som en lång tid, men jag vill inte tänka på att det inte ens är halvtid. När nästa vecka har gått, så har jag lika länge kvar. Värken är inte lika intensiv nu och tar jag bara mina Alvedon i rätt tid så fungerar allt bra. På onsdag ska jag ta min sista långtidsverkande tablett och jag hoppas att jag kan sova bra utan dem. Något som är tråkigt med att sitta såhär, är att jag inte kan ta mig ut och fotografera.

Som hundägare lever man väldigt mycket med naturens olika växlingar och det saknar jag nu. Visst är det tråkigt när det regnar och blåser, men har man bara rätt kläder så känns det ändå bra. En annan sak som är tråkig, är att vi inte kan köra ut med husbilen. Jag kommer inte in på toaletten och får svårt att sitta på ett bekvämt sätt när vi kör. Det hade varit roligt att få en eller ett par turer innan pyjamasen ska på. Mannen har köpt en ny pyjamas i år, då den gamla börjar få hål på några ställen. Det blåser en hel del i skåne på hösten och vintern.

Igår började jag använda min ena toffel istället för halksockan. Jag får så ont i foten av att hoppa med socka och gummipluttarna försvinner på en vecka. Det känns mycket mer stadigt med toffeln och jag får varken ont i foten eller knät när jag hoppar. En lite sak som gör min vardag trevligare.