Kväll i byn

Vi startar upp kvällen med att äta korv med bröd. Riktig exklusivt på min ära. Det är bara så att vi var så fruktansvärt sugna på korv. Kokta ska de vara. Någon korvkiosk finns inte i byn så vi kan inte köpa det ute. Men vi drömmer oss tillbaka till barndomen och korvkioskerna. Jag dansade balett i min ungdom och pappa följde med mig på tåget till Västerås där jag dansade. Efteråt fick vi vänta en stund på tåget hem och då fick jag alltid en varm korv med bröd. Så gott det var efter ett träningspass. Sedan glömde man bort det hela när pizzan och kinarestaurangerna dök upp. Men på gamla dagar vill vi åter känna smaken av varmkorv.

Annonser

Duggregn och plikter

Vått,höstlikt och allmänt tråkigt. Var är alla vackra krispiga höstdagar? Det var många år sedan vi fick uppleva något sådant i skåne. När frosten glimmade i gräset och luften var hög och klar. De senaste åren har det mest varit fuktigt som en våt disktrasa och torka tassar hela tiden. Jag kör hundarnas handdukar flera gånger varje månad då de blir så smutsiga. Turbo är väldigt duktig och lyfter tassarna när vi torkar henne. Inte alls som vare sig Unkas eller Kuma var när de kom till oss. Hon gillar verkligen att vi värmer handdukarna som vi torkar hundarna med.

Idag började dagen med duggregn och sedan blev det faktiskt bättre. Med det menas uppehåll. Vilket var väldigt tur då pappa och farmor skulle till församlingshemmet på middag med underhållning. Detta har inneburit att vi har traskat en hel del idag. Det känns i kroppen att jag skjutit rullstol. Men våra föräldrar var glada och upprymda över att ha varit ute. De träffade flera människor som de inte sett på länge.

Efter allt traskande har det varit skönt att sitta i biblioteket och läst i bloggar mm. Hundarna har kelat, sovit och Turbo har lekt en del. Nu ska vi tvåbenta äta varm korv med bröd. Ibland känns det lite som att vi vill uppleva lite nostalgi. När man gick till korvan och köpte en kokt/grillad med bröd. Det var långt innan pizzerior och andra exotiska snabbmatställen kom till Sverige. Så ikväll ska vi till korvan här hemma.

Blåsdag nr 2

Hade tänkt göra lite trädgårdsjobb idag med, men blåsten gjorde att jag avstod från det idag. Sedan hade min handled fortfarande inte lust att hålla i något slags verktyg alls. Kan det bli mindre blåst i morgon ska jag åtminstone plantera lite fröer. Nu talar jag inte om grönsaker eller örter, här är det endast blommor som sås. Inte för att jag inte tycker om grönsaker eller örter, utan endast för att de kräver plats och väldigt stor omsorg.

En gång sådde jag tomatplantor och ställde krukorna på den soligaste platsen på balkongen. Bodde i lägenhet då. Sedan penslade jag pistillerna med jämna mellanrum och det blev riktigt fina och goda tomater. Eftersom jag jobbade hela sommaren var det roligt att ha något att göra. Lite mallig var jag också att ha lyckats.

Därför gick jag de två rundorna med hundarna och Unkas fick träffa pappa. Eftersom det vankas kex är han väldigt glad över att hälsa på där. För mig är det ett utmärkt tillfälle att få sitta ned och vila ryggen. Fasen vad det gjorde ont i ryggen idag. Glömde smörja in den med voltaren, så jag får väl skylla mig själv. Men det kändes så bra innan att jag glömde bort det.

Annars har det bara känts som måndag idag, fast det inte är det. Så blir det med korta veckor.

Såg en glassreklam på tv just nu och blev så sugen. Sommar innehåller åtminstone några glassar. Nu lite nostalgi. Snart kan jag se dem på landsvägen. Alla fina ekipage som kör förbi.

 

Inte mycket som händer här idag

Det har regnat och regnat hela dagen idag. Mörkt ute och vi blir så trötta allihop. Hundarna sover och enda gången det var lite fart på dem var när de fick sin middag. De blir glada efteråt och busar en stund. Men idag var den stunden extra kort. November är en tråkig månad. De pratar om snöoväder i Sverige och våra vattenmagasin blir bara påfyllda. Höjer de elpriserna här nere blir jag förbannad.

Jag har varit duktig idag och våttorkat i köket. Alla skåp och bänkar är rena och fina. Det är samtidigt en test för hur mycket foten orkar. Idag behövde jag endast en paus och även om foten värkte så kände jag att den klarar mer än förra lördagen. Den dagen den inte värker ska jag utöka min torkning till hela sovrummet och sedan bygger jag på ju mer jag klarar. Nu kör jag grovköket, köket och köpmansbänken i sovrummet.

Så förresten att en krögare i vår huvudstad håller på att bygga om sin restaurang och lämnar det koncept han tidigare haft. Han ska bygga i gammal anda, vilket betyder att det blir i en stil från förr. Inget självplock eller vitt. Nu blir det mörka träslag, sammetsdraperier och serveringspersonal i fina uniformer. Nostalgi i stora mått. Själv kör jag också med nostalgi idag.

Nostalgi

Jag har följt serien om 56-orna som var så framgångsrika och alla förundras över att just den årgången lyfte Sverige i olika sportsliga sammanhang. Eftersom jag tillhör samma årgång och har följt allihop under min uppväxt, var det roligt att åter få se hur duktiga de var. Många har spekulerat vad som gjorde dem så duktiga. Mannen och jag är av samma årgång och diskuterade vad allt berodde på. Kanske var det raketosten, kalaspuffarna eller någon annan mat som sedan blev förbjuden?

Kanske var det så att när man endast hade två tv-kanaler och varken mobil eller dator, måste man sysselsätta sig med annat. Jag tänkte bli prinsessa eller balettdansös, när jag var liten och nötte ut mina tofflor med att gå omkring på tårna hela tiden. Med mammas underkjol på huvudet trippade jag omkring hemma och tyckte att jag var så fin. Jag lyckades vricka min vänstra fot när jag sprang ute i träskor och vår doktor påpekade att jag hade svaga anklar. Därför satte min kloka mor mig i balettskola för att jag skulle bli starkare.

Mina tofflor byttes ut till balettskor och när jag inte var i skolan trippade jag omkring hemma i dem. Så gjorde nog alla de som blev duktiga 56-or. De fortsatte att bolla, trixa och brottas när de var hemma, istället för att titta på film eller spela spel som dagens barn gör. Man hittade en hobby som man höll på med varje ledig stund på dagen. Nu blev jag aldrig prinsessa eller balettdansös, då andra intressen kom i vägen, men de som fortsatte kunde vi sedan se vinna medaljer och segra.

Eller berodde allt på raketosten? Jag var ju inte så förtjust i den och det kanske var därför jag inte blev balettdansös.

Måndag

Lite nostalgi igen. Min syster hade denna skiva och jag hörde den ofta från hennes rum.