Angående hur vi ska agera i frågan om Libyen

Ska vi delta eller ska ställa oss vid sidan om och låta andra göra jobbet? Detta inlägg är väldigt bra. Jag tycker att det påvisar många aspekter i denna fråga.

http://andersonchris.wordpress.com/2011/03/19/libyen-provar-sveriges-forsvar/

Grannråd

I vinter har man haft många villainbrott i nordvästra skåne, vilket nu föranlett till att man inrett grannråd. Polisen har utbildat frivilliga till detta och de ska hålla utkik efter onormala aktiviteter i villaområden. När de ser något konstigt ska de meddela polisen och de ska också prata med folk. Berätta vad de är till för och kanske medföra så att folk känner sig tryggare. De har fått röda bilar med dekaler på så att alla ska veta vilka de är.

Man kan ju tycka att det är polisens sak att patrullera, och att vi medborgare inte ska behöva göra deras jobb. Men vad göra när de inte hinner? Jag bor i en liten by och det är inte ofta man kan se en polisbil åka omkring här. Inte för att det händer så enormt mycket här, men det sker villainbrott och skadegörelse med jämna mellanrum. Visste man att det finns medmänniskor som åker runt och håller ett öga på byn, skulle det kännas bra. Det blir lite som förr i tiden då grannar hjälpte varandra och sade till då de såg att något konstigt var på gång.

Jag är uppvuxen i ett litet samhälle där grannar höll koll på oss barn, och stod det ett barn och grät kom det alltid någon och tröstade. Det är en trygghet när folk bryr sig och inte bara går förbi. Visserligen tyckte jag i tonåren att det var jobbigt och sökte mig till storstaden, där man fick vara ifred. Ingen lade sig i vad man gjorde. Men med åldern kom saknaden efter den trygghet som blir då andra bryr sig, och jag flyttade till det lilla samhället igen. Jag vill trösta barnet som kanske ramlat och slagit sig, eller hjälpa den äldre med att lyfta en tung kasse.