Tolgfors vår försvarsminister

Ett bra inlägg från vår försvarsminister angående försvarsplaneringen. Väredefull information när Sveriges insats i bl a Libyen är på tapeten.

http://tolgfors.wordpress.com/2011/03/22/forsvarsplanering-enligt-insatschefen/

Skönt att beslut inte tas lättvindigt

Ser i utrikesministerns blogg att det diskuteras mycket angående flygoperationerna i Libyen. Samt att man även bryr sig om de andra konflikterna som finns runt om i världen och inte ensidigt riktar sig in på ett land.

http://carlbildt.wordpress.com/2011/03/21/fortfarande-inte-alldeles-klart/

Att kasta sig in i något utan att se in i hur och vad situationen är, vill ju många tyckare. Men det finns ju olika sätt att delta och flygoperationer är en del i det hela. Behövs Sverige i den processen så ska vi ställa upp men det kan vara så att vi behövs mer i någon annan situation. Så detta inlägg gör mig lugn.

 

Från att ha varit nominerad till ingenting

När man läser om Östros, så verkar det som att tidningarna vill att vi ska tycka synd om Östros. Han offrar sig för partiet, efter att ha varit påtänkt för partiledarposten så blir han bortpetad. Det jag känner är att, en strid har pågått i det tysta mellan olika sidor i partiet. Höger och vänsterfalangen. Men jag tror inte att Östros får gå till arbetsförmedlingen och sedan leva på a-kassa. Nej, han kommer att kunna ta det lugnt tills han får en ny fin tjänts någonstans. Så jag har svårt att tycka synd om honom. Att han sedan inte skött sitt nuvarande arbete särskilt bra, då socialdemokraterna fått sämre siffror i valet än någonsin, kommer inte han att ställas till svars för. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12763617.ab

Jag hade tyckt synd om honom, om han hade fått leva på a-kassa och fått söka arbete själv. Men nu tycker jag bara att sådana artiklar är löjliga. Han ska inte ha kvar sitt arbete om han inte klarar av det, så är det bara. Sen får han vara hur trevlig som helst för det har inte med saken att göra.

 

370000 människor har förlorat sina hem

Så många människor i Japan har förlorat sina hem. En 80-årig kvinna och hennes barnbarn har hittats under husmassorna efter 9 dygn, som de levt på lite yoghurt. 50-60 mil av kusten har blivit helt förstörd och man förstår nog inte riktigt omfattningen av det om man bara ser det på bild och i tv. Det kommer att ta tid att bygga upp allt igen. Vägar är förstörda av jordbävningen och hela infrastrukturen är totalhavererad. Folk har flytt området närmast kärnkraftverket, det är ödsligt och tyst överallt.

Japan som är ett högteknologiskt samhälle, har fått en smäll som kommer att innebära stora förändringar. De kommer att bygga upp allt igen men frågan är hur och vilken väg de går återstår att se. Hela samhället har byggts upp kring kärnkraftsverken och med resultat av vad som nu hänt och sker, frågar man sig om de kommer att fortsätta på den vägen.

Jag tror att när en så stor katastrof sker i ett högteknologiskt samhälle, blir man plågsamt påmind om sin död och hur sårbar man är. Allt kan ryckas från oss på ett litet ögonblick. Jag undrar hur Japan kommer att se ut om sådär tio år.