Lite städning i dag efter hundpromenaderna.
Allt julpynt är uppe och ute blåser det hårda vindar. Ögonen tåras av blåsten.
Turbo myser på köksgolvet när vi diskuterar vad vi ska göra härnäst.
Granen står i uterummet och lyser. Mr J har klätt den och jag är mycket nöjd. Nu är det bara golven kvar och de är smutsiga efter att hundarna varit ute i trädgården. Rena leråkern där nu.
Vi har ju som jag skrev i gårdagens inlägg, klarat av alla inköp. Tror vi gjorde det på två och en halv timme. Det kändes på kvällen då vi var rätt så trötta. Turbo fick tokspel och körde racerbana runt köksbordet och lite här och var. Hon blev så glad när vi kom hem att det bara inte gick att hålla igen glädjen. Idag är hon betydligt lugnare och mer sitt vanliga jag. Vi lämnar inte hundarna ensamma mer än då vi kör och handlar. Annars är en av oss alltid hemma med dem. De är mer harmoniska då och kan koppla av.
Lite nostalgi från hösten, innan gräsmattan blev som en våt svamp.
Jag ska till en av våra närbutiker och köpa en ask choklad till pappa. Han ville ha en nu till julhelgen. Som jag skrivit om tidigare blir det en annorlunda jul för oss. För två år sedan satt de hemma i vårat vardagsrum efter att ha ätit julmiddag. Ett år senare tillbringade vi eftermiddagen i farmors rum på äldreboendet. Pappa bodde på korttidsboende då och det var lite bökigt att få honom hit. I år går vi till deras boende en stund på eftermiddagen och önskar God Jul. De har sina rutiner och får julmat där. Åldrandet går snabbt när man fyllt nittio år och åren därefter. Sorgligt men sant.
Vi blir inte heller yngre, utan har kommit fram till då det är dags att börja ett nytt kapitel i livet. Arbetslivet lämnar vi för gott och jag tycker synd om dem som tvingas arbeta längre när pensionsåldern ska höjas. Arg blir jag då riksdagen bestämmer att pensionsåldern ska sänkas för den som suttit i riksdagen i tolv år. De ska minsann få gå i pension vid femtio års ålder. Det känns som att de skor sig själva och att alla andra ska försörja dem. Nu drabbas inte vi av höjningen men det känns ändå fördjävligt rent ut sagt.
Men nu siktar vi in oss på helgerna som kommer och hoppas att det nya året ska innebära mer positiva händelser.
Idag har vi varit på en sista inköpdrunda för i år. Styrde Madame mot Trelleborg och första anhalt blev Valen och systamentet. Jag vaktade bilen och blev därmed befriad från folkträngsel.
Nästa stopp blev Lidel och nu skulle all mat handlas. Mr J hade en lång lista som vi bockade av. Det gick som planerat och vi betade av listan i rask takt. Dags för hundmaten och ny sprutt till vår soda stream.
Rusta har billiga patroner 39 :- och Arken Zoo har det färskfoder vi brukar ge till hundarna. Eftersom McDonalds ligger granne med dessa affärer köpte vi fyra ostburgare a 10 :-/styck. Nu blev det något strul och vi fick vänta på våra burgare 🍔. Som ursäkt fick vi en extra gratis till Mr J :s stora förtjusning.
Mätta och nöjda kom vi hem till hundarna och tog ut dem på en långpromenad.
Madame står på sin plats på garageuppfarten och pustar ut. Lite smutsigare än innan färden. Vi pustar ut i biblioteket och hundarna är trötta och nöjda.
Plusgrader ute idag och dimman sveper in i byn. Vi småpysslar med olika saker denna förmiddag. Mr J har gjort rent ett urverk och ska försöka få igång hans morfars klocka. Den har haft en klar klang som plötsligt tystnade en dag. Vi saknar det. Jag har haft ett par tvättdagar och idag kör jag den sista maskinen. Ute skäller vår grannes russlar och en ensam cyklist syns på gatan. Det är som att alla väntar på julhelgen och går på sparlåga.
Visserligen en gammal bild men det ser likadant ut idag som då jag fotade min utsikt.
Längtar till våren och sommaren när vi kan köra ut med Mackan på vägarna igen.
Idag är det årets kortaste dag och ljuset infinner sig inte alls. Men i morgon vänder det och det inger hopp. Tänk så mörkt det måste ha varit innan gatlyktorna kom. Då satt alla med fotogenlampor och ljusstakar. Undrar om kvinnorna kände sig tryggare då? Man höll sig kanske mer inomhus förr i tiden. Det fanns ju inte lika mycket nöjen på kvällarna. Fritid var det inte många som hade. Jag brukar prata med pappa om hur de hade det när han växte upp. På vintern var de oftast hemma då det var mycket snö och de behövde hjälpa till runt gården. Min pappa är född på landet och det kanske är därför jag också känner mig hemma här. Jag har landet i blodet.
Vi fortsätter att softa hemma idag. Jag ska hem till pappa en sväng efter vår långtur, men sedan tar vi det lugnt igen.
Då var det de sista tre månaderna på år 2017 som jag tänker summera. Vädret för hela året kan sammanfattas med grått och vått. Det gäller alla månader då solen hållit sig bort en stor del av året. Men då börjar jag med:
Oktober: Mr J började sin bana som friherre. Jag gick med pappa till vårdcentralen i spöregnet och det visade sig att de skickat ut kallelsen helt i onödan då läkaren kommer till boendet. Resultatet blev att pappa fick lunginflammation. Sedan blev Unkas dålig i magen och behöll inte maten. Det rättade till sig efter ett veterinärbesök. Vi passade på att göra trädgården klar inför vintern då det var uppehåll några dagar.
November: Dagarna börjar bli kortare och vi blir trötta av mörkret. Dagarna med sol är lätt räknade. Farmor sämre och börjar bli dement. Kuma tappar en klo under lek med Turbo och det blir en kur med rimadyl för honom. De leker varje morgon nu och har blivit så bra kompisar. Annars flyter dagarna på och vi har kommit in i nya rutiner nu när Mr J är hemma.
December: Sista månaden på året och alla adventsprylar ska sättas upp. Jag är fortfarande svullen runt ankeln där jag bröt benet och riktigt ont ibland. Turbo har boat in sig och visar att hon tycker om oss. Biter inte lika mycket i Mr J:s händer som tidigare. Farmor har ont i sin höft och väntar på tid hos läkaren. Pappa fyller 92 år. Vi planerar att fira jul med H hemma hos oss. Ingenting är som det brukade på julen eller nyåret. För två år sedan såg det ut såhär hemma hos oss.
Förra året gick vi bort till deras boende och firade lite jul.
I år kommer vi att titta in till dem en kort stund innan H kommer för att äta middag.
Var en röst, inte ett eko.
Albert Einstein
Frost ute och -2. Vi gick en lång tur ut på landet under förmiddagen.
Inte många ute på vägarna, varken bilar eller människor. Skönt för oss som har ett yrväder med oss. Men ärligt talat så går hon fint när jag går före med henne. Hon har lärt sig att lyssna och när vi går över gatan så tar hon kontakt med mig. När vi kom hem fick fåglarna mat.
De sitter i trädet och väntar på mig. Sedan var det dags för oss att få frukost /lunch. Mr J har en trogen assistent när han lagar mat och jag passade på att ta en bild igår. Vi åt bakad potatis.
Tycker Turbo har sån härlig stil.
Vår H dök upp sent igår kväll. Han hade åkt taxi från Malmö och ville prata lite. Vi tittade på en film och sedan satt vi uppe med Musikhjälpen. Hundarna blev glada och H var ordentligt omsvärmad. Trevligt med besök av fina H.
Det blev sent och Mr J blev väckt av Unkas tidigt i morse. Han behövde bajja. Sedan steg vi alla upp vid nio. Det såg ut att bli en fin dag.
Jag fyllde på fågelmat innan frukost. Sen var det dags att städa och Mr J körde hem H. Passade på att göra en del inköp på hemvägen.
Lite jobbigt att städa då solen skiner så starkt som idag. Allt damm syns så bra då. Men nu är jag klar och det blir en stund med avkoppling innan golven ska torkas.
Jag behöver väl inte påpeka att vi tänker lägga oss tidigare i kväll.
Jag tänkte fortsätta med mina funderingar om året som gått. Nu har jag kommit till sommaren och ska börja med:
Juli: Kallt och bara +14 de första dagarna. Vi packade in våra saker och hundarna i Mackan. Styrde söderut genom Hamburg. Stannade några nätter i Tyskland och vid Mosel innan vi körde in i Frankrike. Vädret och värmen gjorde oss på bra humör. Vi fick härliga veckor nere vid Medelhavet och hundarna fick doppa tassarna. Sedan kom vi hem till tråkvädret i Sverige.
Augusti: Mr J arbetade igen och jag var ensam med hundarna. Ingen värme men hundarna kunde ändå vara ute i trädgården. Vi var inne i vardagslunken igen. Det blev marknadsdag i byn och jag blev sjuk. Hela världen snurrade runt och det var fruktansvärt. Åkte ambulans till Trelleborg och läkaren konstaterade att jag fått virus på balansnerven. Fyra dagar på sjukhuset och sedan fick jag åka hem. Inget bra avslut på denna månad.
September: Första september körde vi upp till Riala och hämtade hem Turbo. Ett litet yrväder kom hem till oss och nu följde några veckor med anpassning för henne. Mr J arbetade sina sista veckor på företaget för att sedan bli friherre.
Återkommer med de tre sista månaderna senare. Den sista månaden är ännu inte över. Ingen snö har fallit i södra Skåne och troligen blir det en grön jul för oss. Något vi blivit väldigt vana vid nu. Snart vänder dagarna och ljuset återkommer. Men sedan vet vi inte vad som mer kommer att hända när det blir nytt år.