Tur är det ställe där förberedelse och möjlighet möts.
John Locke
Veckans Visdomsord
Svara
månadsarkiv: augusti 2018
Marknadsdag i byn
Vi gick en sväng med hundarna i utkanten av byn och redan på morgonen var det mycket folk i rörelse. Då Kuma inte är förtjust i vare sig folk eller bilar skyndade vi oss hemåt. Det fick bli Mr J som cyklade till torget och botaniserade bland stånden. Jag är evigt tacksam att slippa folkträngsel. Istället tog jag kardan och borstade Kuma som fäller en del sedan igår. Kan vara uppståndelsen med veterinären som orsakar fällningen.
Solen sken och jag passade på att plantera två nya växter i krukorna i uterummet. De gamla har tagit slut under sommaren. De klarade inte värmen. Nöjd blev jag med mitt jobb och ännu nöjdare blev jag när Mr J kom hem med två par fina fritidsbyxor åt mig. Jag älskar att sjava omkring i byxor som har massor av fickor för allehanda saker. Mr J var också nöjd och konstaterade att nu fick ett kontor i varje ben. Förra året blev det inga nya byxor då jag på marknadsdagen drabbades av infektion på balansnerven. Det blev ambulans till sjukhuset och efter tre dagars karusell började världen stanna.
Därför har jag gått i mina slitna byxor och lappat och lagat i ett helt år. Idag får ett par av mina trotjänare hamna i säcken för gamla kläder. Nu slipper jag laga hålet i baken.
Kuma är sitt vanliga jag idag och pratar som bara den. Turbo har mycket att titta på vid staketet då det är mer liv och rörelse just idag. I kväll bjuds det på dans och middag i ridhuset. Inget vi tänker delta i men det är jättekul att det händer något för de som vill vara sociala. För oss vankas det dopp i bubbelbadet och sedan räkfrossa. En bra film på det skulle inte vara helt fel.
I morgon är det söndag och då vilar hela byn.
Denna fredag alltså….
Vaknade av att någon pratade och Mr J slängde sig upp ur sängen. Det var klockan som larmade att vi skulle gå upp. Idag hade Kuma en dejt hos veterinären för kloklippning. Efter att under några år haft problem med klor som gått av och krasat sönder, har de börjat växa och blivit normala. Något som vi är väldigt glada över.
Men då kommer problemet med att klippa klorna. Vår lilleman är väldigt ömfotad och fräser ilsket om man försöker hålla fast hans tass. Vi kan klia mellan tårna och hålla i tassarna om vi bara inte har någon konstig manick i handen. Därför måste han sövas och det väldigt försiktigt då hans ras Sarloos wolfhound är känsliga för nedsövning och kan dö om man är oförsiktig.
Vid sövning ska magen vara tom och då brukar vi boka en tid på morgonen när de öppnar på kliniken. Därav väckarklocka och tidig uppstigning. Mr J öppnade dörren för att släppa ut hundarna för morgonrastning och jag gick för att rasta mig i badrummet. Jag hör hur han vrålar till och tänker neeej inte igelkotten. Så hör jag hur hundarna kommer inramlande och Mr J ropar att det är en katt i trädgården. Jag är klar med mina bestyr och går ut i trädgården, då rasslar det till i bigarråträdet och något försvinner över häcken till grannen.
Jag har för mig att det heter att man får ha en katt lös under uppsikt. Där fallerade det ordentligt och jag är bara glad att slippa ösa upp slamsor av ett djur. Turbo var endast en meter från katten och hade den missat att komma upp trädet så hade det kunnat gå riktigt illa. Tyvärr är det en del i denna by som släpper ut katterna på morgonen och sedan åker på jobbet. De har ingen aning om var eller hur katten har det under dagen. Jag skulle aldrig behandla mitt djur så.
När så Mr J kom hem med Kuma så var han helt borta. Han kände inte igen vare sig mig eller de andra två hundarna. Saliven rann ur munnen och jag blev helt förskräckt. Fick veta att de gett nedsövningen i en dos, vilket man absolut inte får göra. Vi gick som oroliga andar i huset och Unkas vägrade att lämna Kumas sida. Tillslut verkade han känna igen sig och andningen blev normal. Efter att ha varit en stund ute i gräset som nu börjat gro igen, somnade han i biblioteket.
När jag sedan kom hem från mitt besök hos pappa, kom han mot mig och hälsade som vanligt. Nu har han ätit lite mat och verkar vara sitt vanliga jag om än lite tröttare.
Denna fredag blev skakig och omvälvande. I morgon är det marknad i byn. Hoppas att det blir uppehåll då för nu seglar mörka moln över himlen och luften är fruktansvärt kvav.
The Queen of soul är död
Min absoluta idol och den bästa finaste rösten jag någonsin hört har tystnat idag. Aretha Franklin dog 76 år gammal eller ung vill jag nog säga. Jag sörjer och är inte ensam om att göra det. Den musik hon gjort ät odödlig och kommer att spelas i oändliga tider.
Tack, för allt .
Mitt i veckan
Det har känts som lördag, men det är ju faktiskt onsdag. Kanske var det vädret som fick oss att stanna i trädgården idag, eller att det var lördagskrysset med Gry som gjorde oss förvirrade?
Men eftersom det var tvätt att ta hand om och även ett besök hos pappa på agendan, kom jag i rätt takt rätt snart. Jag har köpt nya trekkingkängor och måste gå in dem innan jag kan ha dem på hundpromenaderna. Nu är de väldigt hårda och min vänstra ankel är fortfarande väldigt svullen. Men jag får på mig kängan och det gick bra att gå idag. Tror att det varit för varmt tidigare när jag försökt.
Hade en välkomstkommit’e som mötte upp vid staketet.
Mycket snack blev det och sedan rusade de runt till grovköket. De kanske var oroliga att jag skulle missa deras mattid. Nu var de nöjda när jag kom enligt deras matklocka.
Regnet drog förbi
Det regnade från igår eftermiddag till i morse. Gräsmattan verkar ta sig ordentligt och den växer. Men jag tror ändå att alla växter tror att det är september nu och håller på att gå i vintervila.
Vi slapp regnkläder då vi gick med hundarna i morse. Jag vaknade tidigt då Mr J skulle ring veterinären och boka tid för kloklippning på Kuma. De har haft semesterstängt och då trodde vi i vår enfald att det kanske skulle gå att få en tid redan idag på morgonen. Ack, vad vi bedrog oss. Fredag morgon blev det. Ringde faktiskt Evidencia i Trelleborg och de hade tid i morgon, men skulle ha ettusenkronor för en spruta lugnande och kloklippning. Hutlöst, säger jag. Kuma gillar nämligen inte när någon annan än vi tar på hans tassar. Men eftersom han är en sarloos, måste man vara väldigt försiktig med lugnande medel och vid nedsövning. Vi väntar till fredag då vår vanliga veterinär har tid.
Mr J var hos farmor och hon var som vanligt och lika snurrig i huvudet som hon brukar. Men eftersom hon har hjärtflimmer varje dag äter hon tabletter mot det. Nu kan vi vara lugna ett tag till (kanske).
Det slutade att regna och dörren till trädgården är öppen som vanligt. Turbo ligger vid staketet och håller koll på alla som gå förbi. Hon skäller aldrig så ingen blir störd .
Ja, det var måndag det och jag känner mig trött. Tur man inte behöver jobba också.
Inomhusdag
Promenadväder när vi steg upp i morse och hundarna var ivriga att komma ut på en långrunda. Vi velade ett tag om det skulle bli shorts och t-shirt eller jacka och långbyxor. Jag tog på mig det förstnämnda och öppnade dörren ut till trädgården. Ropade till Mr J att min klädsel fungerade och så traskade vi iväg. Det var riktigt skönt och kändes som en vanlig svensk sommardag.
Sedan kom regnet och vi känner oss lite frusna trots att fläktarna är avstängda och endast två fönster är öppna. Fick höstkänsla idag och tycker att det gick så fort. Precis som när det blev medelhavssommar i maj, så kom hösten över en natt. Nu hoppas jag att det får ligga på runt tjugo grader ett tag till och inte som idag sexton.
Hundarna har verkligen tyckt att söndagen ska vara en vilodag, för de har sovit hela tiden. Men eftersom regnet slutat för länge sedan blir det lite utgång efter deras middag.
Blev lite oroliga då Mr J skulle hälsa på farmor och hon fått hjärtflimmer igår och åkt till sjukhuset. Förbaskade vikarier som inte ringer och berättar sådant. De påstod att de ringt men Mr J har inget missat samtal och de vet att de kan ringa mig också. Nu hittade vi farmor i Trelleborg och efter behandling så mår hon bra och kommer hem idag. Så det slutade bra i allafall.
Höst redan
Efter åskvädret blev det kyligare ute. Fast morgonen var ganska varm och vi valde bänken. Hundarna var piggare och Turbo ville leka med bollen.
Så det blev lite lek och kel innan frukost.
Pojkarna traskade mest runt och nosade. Gräsmattan blev lite grön efter ovädret. Men den ser väldigt luggsliten ut. Värmen har tagit hårt på växterna i år.
Men vi är glada över att ha en trädgård så hundarna kunnat vara ute om dagarna.
Idag var det golven som fick sig en rengöring och nu luktar det gott i hela huset. Jag har stängt fläktarna och det känns så konstigt. Det är så tyst. De har gått för fullt sedan i maj. Undrar om hösten är på väg. Inte så konstigt då det är mitt i augusti redan.
Byn är stendöd denna helg. Malmö festivalen har dragit igång och många har åkt dit.
Bara +16 nu och det känns kyligt. Men ännu har jag inte tagit på mig sockorna. Däremot sköljde jag upp min kaftan. Tror inte att jag kommer använda den mer detta år.
Nu väntar ett skönt bubbelbad och goda räksmörgåsar efteråt. En bra film på det skulle inte sitta helt fel.
Åska och blixtar
Det var hög luftfuktighet igår och vi var som urkramade disktrasor på kvällen. Sent på kvällen, närmare midnatt ser jag ett ljussken i ögonvrån och säger till Mr J att han ska ta ut hundarna på nattkiss innan det brakar loss. Vi stängde ner allt och hundarna hann göra sitt innan himlen lystes upp som mitt på dagen. Ovädret snurrade runt ett tag innan regnet kom. Vi fick en rejäl skur under en timme och sedan blev det tyst.
Man får vara glad för det lilla som de vise brukar säga. Lite lättare att andas idag och blåsten gjorde att det var riktigt skönt. Hundarna har varit lite piggare idag och ville gärna gå en runda. Sedan var det kö till vattenskålen. Solen värmer fortfarande ordentligt och vi var glada att vi inte gick någon längre sträcka med dem.
Molnen seglar som stora skepp över himlen och träden bugar så fint. Jag har varit till pappa och fyllt på hans förråd av frukt och dricka. Nya trisslotter blev det också, så nu har han lite att göra i helgen. Han har inte så mycket att roa sig med nuförtiden och känner att livet börjar gå mot sitt slut. Tråkigt att han känner så, men det är bara att acceptera för mig och försöka muntra upp honom. Vi pratar mycket om hans barndom och hur han hade det och då tycker han att det är roligt.
Jag har övergett min kaftan och det blev shorts och t-shirt idag. Lite kyligt ju , haha. Men så skönt ändå. Mr J tjatar om att det är lördag idag, men det är det ju inte.
Flitens dag
Gjorde ett ryck idag och tog ett stadigt tag i disktrasan. Hällde i Yes i diskhon och sedan våttorkade jag överallt i huset. Döda flugor, damm och annat skräp som flyger in genom öppna fönster skulle bort. Mr J greppade inköpslistan och styrde Madame ner till Trelleborg. Jag kunde inte fått ett bättre betyg, för när han kom hem med sina kassar, utbrast han:” Åh, vad det luktar rent i huset”.
Värmen består men den fuktiga luften är borta och nu kan vi andas igen. Därför gick jag ut och gav mina pelargoner lite omvårdnad. Rosorna blev av med utblommade knoppar och allt under överseende av hundarna. När allt var klart var det skönt att sitta ned med ett glas rosé och nog känner jag mig nöjd över mitt flit.
Mitt favoritvin som inte är speciellt dyrt och räcker väldigt länge. För annars blir det ju mest vatten man dricker när det är varmt ute.
Det känns lite som att naturen förbereder sig inför hösten och det är inte så konstigt då snart halva augusti är avverkad. Klass 2 varning är utfärdad för hårda vindar på västkusten och det är ju en stor kontrast till vädret som varit denne sommar. Undrar just när det ska komma regn här nere?
Men jag orkar inte fundera över vädret när solen skiner som idag och luften är lätt att andas. Än är det inte dags att tvätta min sköna aprikosa dröm och hänga in den i garderoben. Min första sommar som friherinna har varit över förväntan och klaga är det sista jag vill göra.