Vi somnade bra trots våra grannar som hade kört iväg när vi drog ifrån gardinerna vid åtta. Här traskar många omkring med sina småhundar lösa och det provocerar många andra hundar. Det skälls mycket och det verkar som att folk struntar i det. Vi gjorde oss klara för avfärd söderut och nya äventyr.
Färden har gått mellan böljande vinfält och höga berg. Jag hade inte tagit bort betalvägar och därför hamnade vi på en sådan. Sträckan kostade 11 euro totalt. När vi skulle köra av betalvägen så fungerade inte automaten. Vi vinkade till en av flera tullare som stod vid stationen. Han pratade med damen i högtalaren, så hon tryckte på någon knapp och voila! vi kunde betala. Sedan kunde vi fortsätta färden ned mot ställplatsen, Baume-Les-Dames. Det var jättefint med både gräs/grus och el ingår i priset på 8,80 euro/dygn. Vi hittade en plats med utsikt över kanalen Frésinet. Om bara gräsklipparna slutar så kan vi höra fåglarna också.
Jag gick ned till kanalen och fotade lite för att ha som minne av platsen.

När jag kom tillbaka till husbilen drack vi ett glas rött och började leta efter ställplatser söderut. Mannen ville köra ände ner till medelhavet direkt, men jag kände inte för att åka 50 mil på en dag. Jag vill njuta av landskapet och alla skiftningar när vi kör söderut. På vägen har vi pluggat lite franska och nu sitter veckodagarna i huvudet. Vill fräscha upp min skolfranska så jag hänger med i pratet.
Vi åt en lätt middag med korv och grönsaker. Man orkar inte äta så mycket när det är +29,5 ute. Skönare när solen gick ned och vi lade oss tidigt och läste efter en dag med många intryck och då vi kört 14 mil bland berg och dalar.


Det är +28 klockan halv åtta på kvällen, vilket säger mig att det blir en varm natt. Våra grannar är italienare och ja, de hörs om man säger så. Inte nog med det så har de med sig två stora papegojor, en hund, ett par mor eller farföräldrar samt en tös i sex års åldern. Tror papegojorna hörs högst och värst. Men vi är trötta så det ska nog gå bra att sova ändå.














