Lite småplock

Vi fick klädskåpen igår. Ja, paketen förstås. Jag riktigt såg hur Mr J gnuggade händerna. Äntligen fick han något som jag inte kommer att protestera att han pysslar med. Jag försöker få honom att ta det lugnt mitt på dagen när det är som varmast. Nu kom paketen efter 16:00 så det var svalare.

Såhär ser det ut nu. Allt klart och nu kan vi plocka in de kläder som vi har just nu. Förövrigt är allt rentvättat och doftar gott. Var sin del får vi och det är faktiskt mer plats än vi hade i gamla huset.

Jag tar en paus i tvättandet idag. Men det är lite filtar och överdrag från husbilen som behöver tvättas. De ska jag ta när Mr J hämtar in dem. Men det är inte så bråttom.

Vi tänker köra till Capestang och campingen där för att tömma tankar och hälla såpa i toan. Vill inte ha bakterier och lukt nu när det är så varmt.

Men idag är vi hemma och tar det lugnt. Mr J har köpt en borrmaskin så han har lite att leka med. Finns säkert något som ska sättas upp misstänker jag.

Annonser

Dags för tvätt

Det blåser och solen värmer. Vi har grannar som håller sig inomhus idag. De är grisskära allihop. Behöver jag nämna att de är från England. Två dagar på stranden är inte bra när man är kritvit från start.

Jag solar aldrig och det är tillräckligt jobbigt att gå fram och tillbaka till tvättmaskinen.

Nu är våra lakan i torktumlaren och jag ska traska dit om en dryg timme. Funderar på att köra någon maskin i morgon också, men den tvätten får hänga på tork vid husbilen.

Här står vi och har gjort det i snart tre månader. Det har varit vår hemmabas och det har varit skönt att veta var vi ska bo på natten.

Men nu ska det bli skönt att byta plats. Vi har bestämt att köra på onsdag då torsdag är en röd dag och vi vill handla på vägen. Sedan vet man ju inte hur det är med öppettider på fredag. Det gäller att planera. Vi vet ju inte om vi får plats vid vingården. Men vi har en backup plan så det ordnar sig nog.

Stilla lördag

För oss blir det en stillastående lördag, men vädret vill annorlunda. Det blåser idag så dörren är stängd för hundarnas skull. De blir så stirriga när palmerna sveper med sina stora blad utanför husbilen. Sen har ju Mr J varit bort och tvättat upp ett par kalsonger, strumpor och tröjor som flaggar på tvättlinan. Farliga saker tycker hundarna. Kuma får man putta i baken för att han ska gå ned för trappan. Näe blåst är inget för den killen.

Så det får bli öppna takluckor och något fönster som får vara öppna idag. Lite moln har vi men när solen kommer fram blir det väldigt varmt. Jag tittar på några grannar och hur de tar av sig tröjorna för att i nästa stund ta på sig dem igen. Kan man säga växlande värme? Nåväl de håller sig sysselsatta med denna av och påklädningen.

Jag tittar på min app windy och ser att det ska avta mot kvällen och det är nog tur så inte Mr J blir sjösjuk i natt. Tror även att jag sagt ett flertal gånger hur skönt det är att inte behöva köra någonstans idag. Förstår inte varför jag blir så trött av att vara ute på vift. Men vi är mäkta stolta över att ha löst flera av de saker som vi behövt göra. Nu vet vi hur saker fungerar och var vi får tag i dem. Jag ska köpa nya behåar och det kommer att gå som en dans. Men det är inte akut så det kan vänta tills nästa gång vi kör för att göra ärenden.

Tillbaka i Bessan

Vi steg upp kl.07.00 och det var inte populärt hos hundarna. Sådana påhitt gillar de inte. Men vi visste inte hur lång tid det skulle ta att köra till mötesplatsen i St.Genies Fonterdit. Nu var vi där en timme innan så codrivern jag som hittade dit utan gps, lotsade oss ner till idrottsplatsen där vi stannade för tre år sedan. Snacka om elefantminne. Nå väl där intog vi en fashionabel frukost med mina färdigbredda smörgåsar och ett stort glas juice.

Därefter en snabb vaskning av oss tvåbenta, vi duschade igår så det fick duga. Sedan träffade vi mäklaren och körde till en fin liten by och kom fram till huset vi skulle titta på. Det var inte helt bra, men läget perfekt. Fick sedan ett bra samtal med mäklaren och nu hoppas vi på att få titta på några hus i slutet av veckan.

Vi körde tillbaka till ställplatsen vid motocrossbanan i Bessan. Nu blev det storstädning av husbilen och sedan samtal med våra gamlingar. Nu förstår de inte riktigt var vi är och det blir lite konstiga svar. Men det känns ändå bra att hålla kontakt med dem.

Hundarna sover och i morgon blir det sovmorgon. Unkas sår är nästan läkt nu och snart är kragen ett minne blott.

Sista dagen här

Tagit det lugnt hela dagen och nu känner vi oss redo att köra en sväng. Vi behöver handla lite mat och Mr J köpa nya skor. Vinterskorna är för varma nu och hans träskor helt utslitna. Kanske får jag ett par också.

Men hundarna har haft mycket att titta på här om dagarna och fått lite vila.

Turbo har varit intresserad av motorcykelåkarna. Hon har suttit och tittat på dem jättelänge. Kuma har mest spanat på grannarna.

Vi har läst och lyssnat på en del poddar. Det har varit skönt att återhämta sig. Vi ska titta på en annan ställplats efter att inköpen är klara. Det blir lättare när mars månad kommer, då flera campingar öppnar. Något vi behöver om någon vecka då det är dags att tvätta lite.

Sedan blir det ju varmare på nätterna och då är vi inte så beroende av el, utan klarar oss med solpanelen. Men är det fint på ställplatsen så stannar vi där ett tag.

En vecka

Vi har bott i Mackan en vecka nu och rutiner börjar sitta. Vi har aldrig bott i husbilen under de kalla årstiderna och undrade hur det skulle gå. Men det fungerar väldigt bra, trots att vi har tre hundar. De har redan börjat bli väldigt tajta och visar aldrig humör mot varandra. De kan ligga ihop på sängarna och titta ut genom fönstret.

Fast Turbo vill gärna vara nära mig och ligger ofta på lilla soffan, när jag sitter vid bordet.

Idag möttes vi av solsken när vi vaknade och långpromenaden var riktigt mysig. Trots att det blåser rätt hårt var det nästan varmt.

Mr J har tagit bilen för att göra en del inköp idag. Bland annat ska han köpa en bäddmadrass till sin säng. Jag har redan en i min då jag inte klarar av att sova på en hård dyna. Men Mr J har tyckt att det var onödigt. Nu har våra ryggar tagit en del stryk av flytten och han har ont i sin. Så nu ska det nog bli bättre.

Solen som sken har försvunnit ovan molnen igen och nu är det grått ute. Men vi är förskonade både från regn och snö.

Vi har väl inte landat riktigt än i att vi inte behöver tänka på huset. Men det kommer så småningom. Vi börjar känna oss hyfsat utvilade och efter att ha uträttat några måsten så kanske vi vill röra på oss. Turbo och Unkas ska till veterinären på torsdag och då ska vi köra förbi våra föräldrar. Men det tar emot att åka till byn. Hade aldrig gjort det om det inte varit för de våra.

Har aldrig varit mycket för att se bakåt, utan vill hellre se framåt och mot nya mål.

Sista natten

Trodde vi skulle kunna ha det lite lugnt nu när möblerna är i magasinet, men det har varit än det ena och än det andra varje dag. Idag körde Mr J till sophanteringen i Svedala med det sista skräpet vi hade. Sedan har vi besökt våra föräldrar i olika omgångar. Nu blir det snart pytt i panna som kvällsmat.

I morgon lättar vi på handbromsen och kör från byn. Ner till Trelleborg och lämna över alla nycklar. Sedan en del inköp innan vi kan köra till campingen och då hoppas vi på att H orkar köra Mr J tillbaka till byn och hämta Madame. Vi vill gärna ha jeepen att köra och handla med och lite andra ärenden. Ska även till våra föräldrar en sväng till innan vi styr söderut.

Lite trötta är vi fortfarande.

Tre dagar kvar

Vi plockar,packar, och bär ut en del saker i husbilen, men så stannar vi upp och säger nästan samtidigt att vi nog inte riktigt har fattat att vi snart inte bor här längre. Fast vi konstaterar också att vi borde flyttat för länge sedan. Arton år är alldeles för lång tid att bo på ett ställe. Man blir bekväm och vi har ju resonerat som så att om vi flyttar så skulle vi behöva flytta en gång till när vi väl blev fria från arbetets bördor. Det kändes lite meningslöst.

Men vi har drömt om att flytta i flera år och varit fast beslutna att göra det när vi kan ta ut pensionen. Ett tag tänkte vi bli flyttfåglar och bo i Spanien på vintern och i Sverige om sommaren. En marklägenhet eller kanske en kolonistuga skulle bli vårat hem då. Husbilen skulle vara vinterhemmet. För att lämna huset vi bor i nu under sex månader, är inte optimalt. Vad som helst kan hända. Sedan har vi känt att körsträckan blir för lång varje år.

Sakta men säkert har vårat beslut vuxit fram. Vi ska bosätta oss i ett annat land med bättre vinterklimat. Men vart? Vi har semestrat i Frankrike med husbilen i flera år och alltid blivit vänligt bemötta, trots våra tre stora hundar. För även om några trogna vänner somnat in genom åren, har vi tagit till oss någon ny vilsen individ som behövt nytt hem. Så tre hundar har det blivit och är fortfarande. Frankrike är ett hundvänligt land och där ska vi bo.

Men först mellanlandar vi på en campingplats ett par veckor. Där ska vi samla krafter och göra planer för resan söderut. Det gäller att ha koll på vädret under denna årstid så vi inte hamnar mitt i snöoväder.

Sådär då har jag avslöjat våra planer. Ett hus i södra Frankrike ska det bli för oss tillslut. Men det ska bli skönt att vara huslös ett tag. Fundera mer på vart åker vi idag? Inte nu måste vi dammsuga eller torka golven eller damma. Att hålla rent i Mackan är så lätt och hundarna älskar att ha oss nära hela tiden. De behöver bara öppna ena ögat så ser de var vi är.

Vårat slott.

Tre veckor kvar

Nu har vi tre veckor kvar att bo i detta hus och i stort sett är det bara köket som ska packas ned nu. Därför har mitt fokus varit på Mackan idag. När jag kliver in i husbilen sänker sig ett lugn över mig och jag vill bara köra iväg. Men idag har jag bäddat sängarna och plockat in våra handdukar och fler lakan på sina platser. Lade en tjock pälspläd på hundsoffan så Unkas får det varmt och gott när han sover där. Det kan bli kallt på golven och jag ska lägga extra plädar över mattan också.

Mr J ska köra ett lass till återvinningen också och nu har vi snart kört bort allt, tror vi. Men efter att vi har plockat ur köket blir det säkert ett lass till, misstänker jag. Vi trodde att det skulle bli jobbigt att flytta, men det är mer än jobbigt. Sortera,slänga och spara gör att huvudet jobbar för fullt och efter en dag säger kroppen att nu räcker det. Men nu ser vi ett slut och då går det lättare.

Mr J hojtade i morse att:”det står en gubbe och mäter våran dörr”. När han öppnade och gick ut fick han se köparen till huset och han har anlitat en smed som ska smida ett räcke vid trappan. Hjärtat hamnade på rätt ställe igen och vi fortsatte med vårat arbete. Ett räcke blir säkert bra och det har jag pratat om i många år.

Vädret är som ett vanligt vinterväder i skåne. Det är grått och duggregnar. För oss är det bättre än snö och vi klagar absolut inte. 

Snart får jag en helt annan utsikt än denna.

 

Nervöst

Tycker att det är mer nervpirrande att besikta bilar än att gå till tandläkaren. Resultatet kan bli så dyrt, men idag är vi glada. Vår älskade Mackan gick genom alla kontroller utan anmärkning. Så nu kan vi tryggt köra ut på vägarna igen, mot nya spännande mål. Kanske till en plats vid något vattendrag eller havet?

För ovanlighetens skull mulnar det till ute och kanske blir det lite regn ikväll. Nog för att det behövs lite vatten på grödor och växter, bara det inte blir resten av sommaren.

Unkas har spanat vid staketet hela förmiddagen och när Mr J kom med Mackan blev han så glad. De andra två blev också glada och nu tycker de att ordningen är återställd.

I dessa dagar är vi glada över att vi för många år sedan investerade i en sodastreemer. Nu är vi inne på vår tredje och den är flitigt använd. Mr J blev trött på att släpa hem vattenflaskor för både H och jag tycker om bubblor. Nu har H flyttat för en del år sedan, men vi tycker att det är gott med bubbelvatten. Nyttigt också och den bästa törstsläckaren när det är varmt.

Jag tycker att dagarna rusar iväg på sommaren. Visst gör vi en del och hundarna tar en del tid, men det gör de på vintern också. Det kanske är för att man går och längtar efter sommaren hela året. Åtminstone gör jag det. Livet blir lättare när det är plusgrader och ljust ute. För mig har det blivit tuffare och tuffare att genomleva den mörka årstiden. Inte bara för halkan utan även just mörkret får mitt humör att dala.

Därför mår jag så mycket bättre nu, trots all pollen.