Vått, grått och fredag

Drömmer mig tillbaka till sommaren och Frankrike. Shorts, T-shirt och sol. Vi satt utanför Mackan med var sin öl och hundarna låg i skuggan. Härliga dagar med massor av upplevelser.

Här går vi i mörkret och allt det gråa varje dag. Men visst har vi mysiga stunder inomhus och hundarna ger oss många skratt. Livet är rätt fint trots allt.

Idag har min högra hand mått rätt bra och vi undvek kattaland, så Turbo skötte sig superbra. Lilltösen börjar ta kontakt när vi går och det gör att hon inte drar lika mycket som tidigare.

Var till pappa och satte upp ljusstake och de ljus vi köpte förra året. Pratade en stund och hängde upp nya talgbollar utanför hans fönster. Väntar lite med att ta fram alla stakar hemma. Har andra ljus ändå.

Annonser

Bara grå himmel

Tur att apparaten piper till innan den börjar pumpa, annars hade jag hoppat till. Det känns som att min högra arm kommer att vara helt blå i morgon när manschetten tas av. Något jag är glad över , är att det inte är supervarmt ute idag. Att ha en plastslang runt axlar och invirad i bh-n hade varit jobbigt om man blir svettig. Blir nog jacka idag. Unkas sover i ute rummet just nu. Kuma ligger inne hos mig.

Blir nog inte så att den andra syrenbusken får sin klippning idag heller. Min högerarm är väldigt öm och att anstränga sig då är inte roligt. Det får bli de vanliga sysslorna och svängarna med hundarna.

Midsommar närmar sig och detta år blir annorlunda. Varken pappa eller farmor klarar av att vara borta hemifrån i flera timmar. Därför tänkte vi packa en kaffekorg med lite smått och gott. Sedan har vi en stunds fika i pappas rum. De får både sill och jordgubbar till middag, så det behöver vi inte ta med oss. Därför får vi fira midsommar ensamma detta år. Bara att vänja sig då det kommer att bli såhär i framtiden.

Igår när jag skulle skiva citron till citronvattnet, skar jag mig i fingret och det blödde som att jag hade världens största sår. Fick på ett plåster och på kvällen tog jag bort det. Vilket litet ytte pytte sår det är. När jag satte på mig mina nya kängor märkte jag att det droppade blod. Inget på kängorna som tur var. Hade inte tid att gå in och sätta på ett plåster, så jag virade papper runt fingret och traskade iväg. Distriktsköterskan gav mig något slags tejp och nu ska jag låta det sitta på resten av dagen.

Vårregn

Blev lite förvånad när jag såg att det regnade i morse. Förberedde mig på att bli våt och ha två våta sura hundar idag. De tycker inte om vatten uppifrån och har en tendens att gå fort när de är ute. Inte bra för mig.

Men så slutade det och jag beslöt att vänta lite längre så att de sista dropparna hunnit falla. Därför kunde vi gå våra hundpromenader utan att bli våta. Lite torka tassar, men det är överkomligt. Efter 9000 steg mår jag faktiskt rätt bra i både rygg och ben.

Tittade som vanligt in till pappa och farmor. Vi pratade lite medans farmor lyssnade på högläsningen. Sedan pratade jag lite med henne också. Så var denna dag till ända.

Men nu ropar hundarna på mig, för det är dags för deras middag.

Regnvåt dag

Drog upp rullgardinen i sovrummet och kunde konstatera att vi hade ännu en gråmulen dag. Stod och gjorde frukostmackorna och tittade ut. Snöflingor blöta som disktrasor fyllde luften. Blev orolig och befarade att jag skulle bli sittande inomhus idag. Men det är plusgrader och snön som föll smälte innan den kom till marken. Ingen halka med andra ord. Känner mig ganska trött i fötterna efter att ha släpat tunga kartonger i två dagar. Så idag blir det lättare packning på säckakärran.

Har sovit hela natten och känner mig utvilad. Det är första gången på flera dagar som jag inte vaknat på natten. Jag har nog haft mycket i huvudet inför pappas flytt. Nu är han här och jag kan slappna av. Mannen ringde farmor som kunde berätta att pappa troligtvis fått en eller två kompisar. Hon pratade om att en av gubbarna på boendet också tycker om sport och att spela på hästar. Pappa har ju saknat någon att umgås med för de han lärde känna i Oxie flyttade ju därifrån. Så är det ju på ett korttidsboende. På detta boendet stannar ju folk så länge det går och då är det lättare att umgås. Jag blev glad av att höra detta.

Mitt skrivande har fått stå tillbaka ett tag, då jag inte kunnat tänka på annat än pappas flytt. Nu känner jag att om han börjar trivas och få kompisar, så kan jag släppa min oro. Ägna mig åt att bli ännu mer rörlig. Ibland känner jag mig som ett kassaskåp som vaggar omkring. Jag har inte kunnat gjort min yoga fullt ut, då jag inte känt att det är så mycket annat som måste göras. Nu håller jag på att sätta ihop ett lätt program som jag kan börja med. Mår ju så bra när jag gör min yoga och behöver bli lika smidig igen som jag var innan olyckan. wpid-IMG_265423180336392.jpeg

Första vårtecknet 

Tusen steg till idag och nu är jag uppe i hälften av mitt mål. Det är riktigt tråkväder ute, med femtio elva nyanser av grått och duggregn. Men så fick jag se dessa fina vårblommor i en rabatt. Då blir man glad. 

Mötte även en liten Nellie på fyra månader som fortfarande hade bäbispälsen kvar. Ett kolsvart charmtroll med tre raser i sig. Blev glad av den valpen också. 

Äntligen februari

Sista vintermånaden är här och den är kort, fast eftersom jag alltid längtar efter våren så känns den ibland fruktansvärt lång. Men vi har inlett den så smått med tulpaner inomhus. Något vi absolut har lärt oss här nere i södern är att grått kan komma i flera olika nyanser. Tror vi har betat av de flesta som finns i år.

Hundarna har nästan varit i ide under denna vinter. När det är kladdigt som en blöt disktrasa i luften och vått underlag, vill de inte vara ute. Ibland när jag suttit på min stol på trädäcket och manat dem att gå ut, så har de motvilligt masat sig ut för att sedan snabbt smita förbi mig. Där har jag suttit med mobilen i högsta hugg för att ta något foto på dem och när jag sedan tittat på fotot har det varit som något futuristiskt djur. Att det är hundar har man fått lista sig till.

Jag går min runda varje dag och nu börjar jag få upp tempo i stegen. Men de sista hundra metrarna gör ont. Jag blir ändå peppad av att orken och styrkan börjat komma tillbaka. De senaste två dagarna har jag börjat få konstiga drömmar igen. Typ hoppande hajar och jag har fullt sjå med att försöka få bort folk från flotten så att hajarna inte kan hugga dem. Men alla vill se dessa hoppande hajar och väller ner på flotten från en stor båt. Nu skulle väl en del tyda dessa drömmar som allt möjligt, men jag tror mig veta att det är nervtrådar i benet och foten som utlöser dessa drömmar. Hade ju så ett tag tidigare när jag fick börja stödja på foten. Att jag tror det beror på att varje kväll när jag lägger mig börjar det komma elektriska stötar i foten och benet.

Därför har jag gärna dessa drömmar, för det tyder på läkning. Känner mig också starkare i foten. Fortfarande svullen kring ankeln, men vänta bara. Plötsligt en dag bara händer det och foten påminner om den högra friska. Förresten så har forskare kommit fram till att de flesta hundar tycker om reggae och mjuk hårdrocksmusik.  Så denna är till alla er som har hundar. Passar väldigt bra tycker jag.

Grått 

Med några få dagar av sol, har januari varit en grå månad. Hundarna är måttligt förtjusta i att vara ute. Däremot är sovmorgnar bättre och den hobbyn delar killarna. 

De är ju inte några ungdomar längre och då behöver man vila mycket. För mig är det tur, eftersom jag inte har varit speciellt rörlig den senaste tiden. Men nu startar den sista vintermånaden och jag går min runda varje dag. Snart kommer våren och då ska jag klara av att gå med hundarna. 

Igår klarade jag att gå hela rundan utan att ta en enda paus. Det gör ont i både benet och foten, men jag låtsas inte om det. Efter en stunds vila känns det bättre och jag tar inte värktabletter idag. Det starkaste jag tar är alvedon ibland. Så det går framåt, sakta men ändock.