Första ljuset tänt

I helgen satte vi upp alla adventsstakar och stjärnor. Men vårat fina ljusnät, som vi hade över vagnshjulet är puts väck. Nytt ska inhandlas vid nästa inköpsrunda. Det finns på Harald Nyborg och någon sådan affär har vi inte i byn.

Alla morgonrutiner är avklarade och tid för kloklippning är beställd. Unkas behöver klippa sina. Det brukar bli en hund var månad, med något uppehåll. Nu är dagens datajobb klara och jag tänker läsa lite bloggar.Men först tänkte jag fortsätta min summering av året.

April: Kuma fyllde 8 år. En lastbil körde in i Åhlens i Sthlm och gärningsmannen greps dagen efter. Tyvärr blev fyra människor dödade och ca femton skadades. Blåsigt och regnigt ute hela månaden. Kom igång ordentligt med att gå, trots att det gjorde ont i benet.

Maj: Jag fyllde år. Kunde vara ute i trädgården och rensa rabatter,klippa rosor och andra buskar. Min mobil strulade och det tog tre dagar innan jag fick igång den igen. Allt började med en systemuppdatering som gick fel. Äntligen blev det lite värme och jag kunde ha öppet till trädgården. Hundarna blev så glada. Tömde pappas gamla lägenhet.

Juni: Gick omkring med en blodtrycksmätare ett dygn. Det var mycket trädgårdsjobb och hundarna var ute nästan hela dagarna. Lämnade pappas nycklar efter besiktning av lägenheten.

Det var inte några större händelser för oss, men det är skönt ibland att allt bara rullar på.

Annonser

Bara grå himmel

Tur att apparaten piper till innan den börjar pumpa, annars hade jag hoppat till. Det känns som att min högra arm kommer att vara helt blå i morgon när manschetten tas av. Något jag är glad över , är att det inte är supervarmt ute idag. Att ha en plastslang runt axlar och invirad i bh-n hade varit jobbigt om man blir svettig. Blir nog jacka idag. Unkas sover i ute rummet just nu. Kuma ligger inne hos mig.

Blir nog inte så att den andra syrenbusken får sin klippning idag heller. Min högerarm är väldigt öm och att anstränga sig då är inte roligt. Det får bli de vanliga sysslorna och svängarna med hundarna.

Midsommar närmar sig och detta år blir annorlunda. Varken pappa eller farmor klarar av att vara borta hemifrån i flera timmar. Därför tänkte vi packa en kaffekorg med lite smått och gott. Sedan har vi en stunds fika i pappas rum. De får både sill och jordgubbar till middag, så det behöver vi inte ta med oss. Därför får vi fira midsommar ensamma detta år. Bara att vänja sig då det kommer att bli såhär i framtiden.

Igår när jag skulle skiva citron till citronvattnet, skar jag mig i fingret och det blödde som att jag hade världens största sår. Fick på ett plåster och på kvällen tog jag bort det. Vilket litet ytte pytte sår det är. När jag satte på mig mina nya kängor märkte jag att det droppade blod. Inget på kängorna som tur var. Hade inte tid att gå in och sätta på ett plåster, så jag virade papper runt fingret och traskade iväg. Distriktsköterskan gav mig något slags tejp och nu ska jag låta det sitta på resten av dagen.

Kliar mig i huvudet

Jag kan skatta mig lycklig att mannen åtagit sig att göra både min och företagets deklarationer. Själv håller jag mig tyst och försöker störa så lite som möjligt. Vissa kommentarer och utrop från honom har fått mig att förstå att det är bäst så. Jag yttrar mig bara om han frågar mig om något och vet inte om jag tillför speciellt mycket i detta. Detta årliga gissel hänger alltid över en som en tung våt handduk och man drar sig alltid för att börja. Om datan inte krånglar så är vi snart klara. En nackdel med att bo på landet är att internet kan vara hopplöst ibland, åtminstone om man har telia. Jag har telenor i min data och den verkar fungera bättre.

Idag hoppar jag över trädgårdsarbete då min axel verkar öm. Det är så ovana rörelser man gör när man krattar och klipper buskar. Jag klippte ned snöbollsbusken igår och glädjande nog såg jag små gröna skott komma fram under allt det vissna. Den blir säkert lika stor och fin som alla andra år. Den blommar på sen sommaren och det med stora vita runda blommor. Jag har även sett att syrenbuskarna kommer att få blommor i år och det är jag glad över. Tydligen klippte jag ned dem i rätt tid förra året. Klipper man på våren så blir det inga blommor och även för sent på hösten kan vara dumt.

Nu spanar jag på alla björkar, för att se när bladen får musöron. Då ska rosorna klippas ned. Jag älskar rosor och har några gula och röda, en rosa klängros som får små blommor som är så söta. På gaveln har jag två röda klängrosor som verkligen är vackra då de blommar. Framför huset har jag röda och vita små rosor som är så söta. Men det dröjer innan de börjar blomma. Flera år i rad har jag köpt orange tagetes till blomlådorna och de lyser verkligen upp. Sen är de väldigt tåliga och behöver inte så mycket omsorg. Ja, då vet ni vilka blommor jag kommer att ha i trädgården. Sedan är det bara gräsmatta eftersom vi har hundar som älskar att ligga ute och bara vara.

Ett vitt landskap

Det har inte kommit så mycket snö hos oss ännu och min förhoppning är att det inte ska komma mer. Men det blåser väldigt hårt och från mitt fönster hör jag vinden vina utanför. Just nu är det uppehåll och eftersom snön föll från sidan och inte uppifrån så ligger den i drivor lite här och var. Jag tycker synd om fåglarna som bara för någon dag sedan kvittrade glatt när vi kom ut på morgonen. Vi skulle besiktiga vår husbil på fredag, men eftersom det blåser så kunde vi inte ta av pyjamasen. Då den inte heller har vinterdäck är det inte så bra att vara ute på vägarna just nu. Hoppas vi kan flytta på dagen ett par veckor. Tror inte det blir någon tur till påsk när det är såhär kallt.

Jag hade tänkt åka ner till kustbyarna och sätta upp rivlappar i morgon, men det får tyvärr vänta någon vecka. Vädrets makter vill inte att jag ska ge mig ut på vägarna och jag tror inte att så många andra tänker på trädgårdsarbete när snön är här igen. Istället får jag adressera kuvert för utskick och det är nog så viktigt. De ska ut fler denna vecka då mannen inte ska upp till Göteborg. Han skulle åkt idag men skjuter på den resan till senare, då vägarna är mer farbara.

Varken igår eller idag är det särskilt många ute och går. Vanligtvis brukar jag se rätt många hundägare och barn. Men nu går man korta sträckor och det är nästan bara jag som går de vanliga sträckorna. Men det är bara att klä på sig och bita ihop. Jag har ju fördelen att slippa försöka klä mig fint för att sitta på jobbet efteråt. Nu kan jag bara skala av mig alla kläder och sätta på mig något varmt och bekvämt. Nu är det dags för kaffe och arbete igen.