Jag saknar denna fina hund något enormt och med lite mer sömn än två timmar, så känns det kanske uthärdligt i morgon. Nellie och Unkas har letat efter Ronja vid olika tillfällen. Vi har ju våra vanor och så även hundarna. De såg ju att vi tog med oss Ronja och kom hem utan henne, men de har väl inte riktigt fattat det ändå. Trötta har de varit eftersom de ju var med under natten.
Den som kommer med påståenden som att ”det är ju bara en hund”, har jag lust att slå på käften. Alla hundar jag haft har varit olika personligheter och lämnat tassavtryck i mitt hjärta. Detta är min sjätte hund under mitt liv som går vidare över regnbågsbron. Nackdelen med att ha hund och något jag är mycket medveten om. Men allt det fina jag fått under den tid jag haft dem, uppväger denna smärta. jag vet att de inte lever lika länge som oss. Jag tänker aldrig leva utan hund och just nu är det svåra att endast ha två hundar. När man har tre så är det alltid någon som pockar på uppmärksamhet och det är säkert ännu intensivare med fler hundar i familjen.
Det vi måste lära oss nu är att bli en tvåhundarsfamilj. Unkas och Nellie är så tajta att vi inte anser att det är rätt att ta in någon ny just nu. Vi börjar också bli lite till åren och det är enklare att gå med varsin i koppel än med två stycken. Vilket enhundsägare inte har begripit ett dugg. De anser att man ska ha samma pli på två som en. Inte riktigt så lätt. I alla fall inte med de raser vi valt.
Nu blir det tidig sänggång och förhoppning att morgondagen blir lite lättare.