Istider

Kylan håller i sig och jag är portad från alla promenader. Har haft lite ondare i benet och funderar på om det beror på metallgrejerna jag har inopererade? Som tur är kan jag traska runt i trädgården och busa med hundarna.

Idag när Mr J gick med Turbo, blev det så att de hamnade på var sin sida om en stolpe. Det blev tvärstopp en kort stund innan stolpen gick av. Tjong, så dråsade den i marken. Vilken tur att den inte föll på vare sig Turbo eller Mr J. Själv gick jag omkring i trädgården med killarna. Det var rätt skönt för solen värmde.

Stackars Mackan ser väldigt frusen ut där han står med pyjamasen täckt av snö. Vi längtar ut nu och hoppas att detta vintriga snart ska vara över.

Det är fler än jag som älskar solen och värmen. Därför var inte killarna så ivriga på att gå in och vänta på Mr J. De går nämligen andra gången, då lilla tösen får gå ensam först. Sedan är det hon och jag i trädgården.

Vi kastar och fångar tennisbollen, tills hon tycker att det är dags att gå in och förbereda frukosten. Då springer hon upp på trädäcket och släpper bollen vid dörren. Det är skönt att inte vara den som avslutar leken, utan att Turbo visar så tydligt att hon är nöjd.

Men jag börjar bli less på snön och halkan. Så plusgrader igen Tack! Tur att jag har min yoga som håller mig igång. Gjorde ingen igår men annars gör jag mina rörelser varje dag. Vi är på år sex i vårat tittande på White Wing. Nu ska en ny president väljas och vi får följa med på valkampanjen av både de republikanska och demokratiska kandidaterna. Väldigt intressant även om alla personer är påhittade. Tyvärr, är det lite svårt att sluta titta varje kväll så det blir lite väl sent. Men vi har endast ett år kvar sedan så snart blir det tidigare sänggång om kvällarna för oss.

 

Aj mina fötter

Jag har så ont i mina fötter idag och när jag tittar på stegmätaren så förstår jag varför. Det är så att jag gått femtontusensjuhundratjugoett steg idag vilket blir en mil. Tror att jag inte gått så långt sedan jag bröt benet förra året. Tre rundor med hundar och pappa har jag avverkat. Nu tycker jag att det är helt ok att bara sitta ner resten av kvällen. Men först ska hundarna få sin middag och en rastning i trädgården.

Faktiskt roligt när jag kom hem då Kuma och Turbo började leka. Har väntat på den islossningen och nu börjar den komma. Kanske är det vädret som gör att de blir glada och leker.

Stunder av glädje

image

Vi får många stunder av glädje på kvällarna. Pojkarna har börjat leka efter middagen och vi tittar mer på dem än tv:n.
Så hade vi det tidigare innan Nellie avbröt dem. Nu har de hittat tillbaka till leken och börjat bli väldigt tajta.
Jag njuter av att se dem prata med varandra och att de tycker om att vara nära.
En månad sedan vi var så ledsna och nu har vi börjat le igen. Saknaden kommer aldrig försvinna från mig, men glädjen är tillbaka.

Måndag avklarad

Fick glädjande besked idag att pappa får sin rullstol i morgon eftermiddag. Skönt att veta så det inte blir jobbigt inför jul och nyår. Planerar att ta med honom till minneslunden och tända ett ljus för mamma på hennes födelsedag. Tror han skulle bli glad att få komma dit eftersom han inte orkat gå på ett helt år. Blir ju inte samma sak när jag går själv och sedan berättar att jag varit där. Hon skulle fyllt 87 år denna december. Sedan ska vi till banken och ordna en ny legitimation åt pappa, då han inte behöver sitt körkort mer.

Det andra som gladde mig idag var att vi slapp regn på våra promenader. Det duggade lite ett tag men sedan var det uppehåll och blåsten gjorde att mina ögon tårades, men hundarna blev inte så smutsiga. Nu har de fått sina tuggben och Kuma vill leka. Han pockar på Unkas uppmärksamhet, men jag vet inte om han är så pigg på lek just nu.

Planerar lite inköp för att kunna baka kanelbullar.

wpid-imag0468.jpg

Skugga

image

Idag är det ännu en varm och solig dag, då det gäller att hålla sig i skuggan. Vi har snurrat runt ett helt varv, för att hundarna ska kunna ligga ute och ha det skönt. Precis som jag föreslog från början, men mannen inte höll med om. Jag är tyst och säger inget om vad var det jag sade.
Idag ska det bli ett dopp i böljan.
När vi skulle ut och se hur vi borde stå, smet Unkas ut ur kopplet. Han drog några repor i gräset, innan jag fick stopp på honom. Han förstod att matte inte ville leka jaga. För varmt för sådant idag. Sedan var det gott med frukost.
Nu en stunds arbete för mig.

Måndag och arbetsdag

Jag har suttit och arbetat nu på förmiddagen och det fungerar väldigt bra. Har ett uppdrag som jag vill bemanna och gör förfrågningar till mina veteraner. Skönt med uppehållsväder och +21, så vi har kunnat städa en del och kunnat vädra ut ordentligt. Nu ska husbilen bli ren utanpå innan vi ger oss iväg mot Borås.

Det har varit lugnt och tyst här mitt i skogen men lite enformigt i längden förstås. Hundarna gillar ju naturen och Kuma har skuttat som en lite kalv på promenaderna. Fick precis ett sms från en veteran så nu håller jag tummarna att han tar uppdraget. Han känner ju denna kund sedan ett tidigare uppdrag. Skönt när man kan ha kontoret med sig och arbeta.

Senare idag ska vi träffa Kumas syster och det ska bli spännande. Även våra vänner som vi inte träffat på länge. De har ordnat en paddock som är inhägnad där vi kan släppa hundarna. Roligt för Unkas och Kuma att leka lite. Nu ska jag avsluta mitt arbete för stunden och får fortsätta lite senare när vi står still igen.

Undrar vad vi väntar på?

Ett riktigt oväder eller bara regn och vind? Man undrar lite vad det blir av det hela som de varnar för ska komma ikväll. Nåväl jag tänker varken ge mig ut på vägarna eller stanna utomhus ikväll så mig gör det inget. Det har börjat blåsa rejält och ni kan ju tänka er hur det blir på slätten utan alltför många träd som stoppar upp det hela. Varje landskap i Sverige har sina specialiteter och det jag upplevt är att många klagar på blåst.

När jag var yngre kommer jag ihåg höststormarna som kunde blåsa av taken på husen och när det lugnat sig gick man ut och tittade på alla träd som låg här och var. Detta var i Västerås som ligger i mälardalen. När jag bodde i Uppsala kunde det blåsa rejält och man gick inte gärna ut om höstar och vintrarna. Jag var glad att ha fått ärva min mormors pannofixpäls som var från anno datsumal. Men den var väldigt skön att ha på sig när det var kyligt ute. För den som inte vet vad pannifix är, så är det fårpäls som blivit behandlad så den inte är krullig. Man ser inte att det är fårskinn. Det var för övrigt min enda och sista päls.

I Luleå blåste det också rejält och då gatorna i den staden är väldigt raka kunde blåsten verkligen ta andan ur en. Eftersom det kan bli rejält kallt däruppe frös man ordentligt. Jag kan säga att -32 är inte att leka med och då gör det ont att andas in luften. Man såg ut som en michelingubbe med alla lager av kläder.I Norrköping var det lättare att leva i på vintern och blåsten mer human. Jag bodde inte där särskilt länge så det kan ju finnas vintrar då det är annorlunda.

Göteborg är en stad vid havet och det medför blåst av olika slag i stort sett varje dag. Jag bodde på Hisingen och det är beläget mellan Göta älv och Nordsjön. En av Sveriges största öar vilket jag inte visste när jag flyttade dit. Jag skaffade mig en hund efter fyra år där och det innebar ju promenader i alla väder, så blåsten kände jag av. En höst fick jag verkligen hålla mig i stolparna för att inte blåsa ned i vattnet. Mina fönster var ofta fulla av salt som förts med av vinden från havet. Man kan säga att det var en saltstänkt stad, åtminstone där jag bodde.

Här i skåne på gränsen mot Österlen finns inte särskilt mycket skog, utan mest åkrar då jorden är den bördigaste som finns i vårat land. Tyvärr innebär det att när det blåser så finns det inget som stoppar vinden. På vintern när det blåser och snöar blir det stora drivor på vägarna och svårt att ta sig fram. Så nu undrar man om det är det vi ska vänta oss ikväll. Än så länge har vi -1 och kraftig blåst, men det har inte börjat snöa ännu. Så börjar det blir det stora våta flingor och då kan det bli problem att ta sig fram i morgon. Tur att det är helg och de flesta inte behöver ta sig till arbete. För bor man i en by så är de flesta pendlare till någon av de större orterna runtomkring.

Mycket väder det blev här då. Men jag är lite faschinerad av det och hur det påverkar våra liv.