Semesterdag

Efter denna natt blev det inte endast kompledigt utan även semesterdag för oss. Jag vaknade vid fem i morse och frös som en galning. Feber kände jag och tog en tablett. Missade JR som varit uppe och även tagit en tablett. Han vände sig i sängen och pang: ryggskott. Jag vaknade nästan varje timme och hade muskelsammandragningar i mitt opererade ben. Vid halv elva vaknade två vrak. Därav inget nämnvärt arbete idag alls.

Efter att ha hängt upp tvätten satte jag mig tillsammans med JR i skuggan. Kände mig hängig precis som tvätten efter dålig sömn. Kan förklara sendragen i benet med att det lutar en hel del på uppfarten och som sagt envisa jag körde på utan pausa långa stunder. Varför JR fick ryggskott behövs väl ingen längre förklaring? Jag säger trädäck och en envishet som kan jämföras med min.

Till råga på allt har jag fått en finne på näsan, nu vill jag inte läsa om att det är bättre än att ha en finne i r..en. Det är en invändig elak sak så jag tog min hämnd på flugorna idag. Dödade åtta stycken på raken och spolade ner dem i toalettstolen.

Vi hade ju tänkt att få en lugn dag i trädgården. Precis efter att jag duschat körde en skåbil upp utanför sydfranskan och sedan blev det ett djädra liv. Tydligen hade hon klagat på två hål i asfalten utanför garageuppfarten. Det dammade en del och jag blev lite orolig för min tvätt. Men sedan kom en liten grävmaskin och här skulle det bankas och asfalteras. Ett tag satt jag med händerna för öronen då det var liiiite jobbigt. Visst är det bra att de lagar gatorna men varför efter att vi haft en taskig natt och tänkt oss en lugn dag i trädgården?

Nåväl det blev lugnt senare och vi kunde koppla av ett bra tag. Mitt största problem är väl att hindra JR från att köra igång med något projekt. Tillslut var jag tvungen att låta honom vattna rosorna. Vi har haft det varmt idag men en härlig vind som svalkat av och till. Lite moln som skuggat oss.

Idag för ett år sedan skrev vi på de sista pappren hos notarien i Pezenas och fick nycklarna till vårat hus. Första natten sov vi utanför grindarna då vi inte hade någon säng. Den levererades den 18:e och då flyttade vi in. Om jag ska beskriva känslan då så är det frihet och lättnad. Äntligen var vi i mål och sedan hade vi ett jobb att få bort all guldfärg. Men utan möbler så gick det bra.

En natt

Något mer blir det nog inte här på campingen i Comlombiers.

Vi har alltid haft svårt för campingar och det är endast för att vi inte stå helt själva som det blir här inatt. Trodde det skulle vara större, men det är trångt och inklämt.

Vi var i Murviel och tittade på ställplatsen. Det var fint och helt öde. Sedan behöver man ett camping parc card och vi har aldrig brytt oss om att tanka över pengar på vårat. Så vi körde vidare hit.

Vi får se vad det blir i morgon.

Första veckan

Nu har vi avverkat den första veckan då Mr J är hemma. Vädret har inte varit det bästa alla dagar, men när jag nu inte behöver gå två gånger med hundarna gör det inte så mycket. Vi kan gå längre och sedan sitta inomhus i värmen. Hundarna är så glada över att vi går tillsammans. Turbo gör glädjeskutt när vi kommer ut från garaget. Hon är väldigt ivrig och drar en del, så Mr J ska gå någon runda extra med henne för att lära henne gå bättre i koppel. Efter ett par gånger brukar det bli bra.

Jag köpte hundgodis i onsdags och hundarna tycker verkligen om dessa leverbitar. Men vi har en Unkas som slukar vissa saker, utan att tugga på dem. Igår fick de var sin bit mitt på dagen och lite senare åt de sin middag. Efter att vi ätit vår middag satte vi oss i soffan för att se ett avsnitt av en serie vi köpt tidigare. Då hörde vi Unkas klöka och där låg middagen på golvet. Jag fick upp det snabbt och Mr J tog ut Unkas. En stund senare var det dags igen och nu kom en stor bit av levergodiset ut. Natten blev som ni förstår lite orolig för vovven. Mr J var den som höll sig vaken och tog ut Unkas nästan varannan timme.

I morse åt han lite och det har han behållit. Nosen är våt och kall. Hundarna har varit ute en stund i trädgården och nu sover de. Lugnet är återställt här hemma. Tänk, vad en leverbit kan ställa till med.

Orolig natt 

Jag somnade väl bra igår kväll och var helt slut i huvudet. Men så vaknade jag fyra på morgonen och alla som gjort det, vet att då snurrar det bra i batteriet. 

Jag har tränat på att tömma huvudet på tankar och vid ett sådant tillfälle är det en bra kunskap. Men det tar ju alltid en tid innan det fungerar. Jag hade inte långt till tårarna, men intalade mig själv att inte oroa mig i förväg för saker som ännu inte inträffat. 

Idag är min ledsnad nere i magen och den lugnar sig när jag träffat pappa. Jag ska köra till Trelleborg idag med lite saker och se hur han mår. När jag sedan pratat med sjuksköterskan som har hand om honom, vet jag mer. Att inte veta har alltid varit det svåraste. 

Jag vet att pappa har en infektion i lungorna och de har satt in antibiotika. Det kan säkert ha orsakat att han blivit yr och ramlat. Han har feber och är svag i benen. För att inte ha ramlat på ett helt år och nu gjort det tre gånger på kort tid, tyder på att något är fel. Han är inte den som klagar i tid och otid, så denna infektion har han haft ett tag. 

Det regnar ute och det passar mitt humör idag. För glad är jag inte. 

Novembergrå måndag

Vi har inte sovit så bra inatt. Mannen vaknade av en fruktansvärd hostattack som verkade pågå i evighet. Slemhosta av värsta sort och jag kunde inte somna om förrens det lugnade ned sig och han lade sig igen. Sedan sov vi i en stund innan Unkas började tjafsa om att vi skulle knuffa ned Kuma så han kunde lägga sig i sängen. Vilket vi absolut inte gjorde. Jag makade på mig så att Unkas fick plats, men det dög inte åt honom. Så har det hållit på hela natten och tillslut somnade vi av ren utmattning. Tror Unkas lade sig i den stora biabädden inne i biblioteket och stannade där. Fem minuter innan mannen klocka skulle ringa blev det strömavbrott och min klocka började blinka i olika färger. Trodde jag skulle bli galen på blinkandet. Kunde inte få stopp på det men drog ned styrkan så jag kunde slumra en stund till. Sedan var det dags att ta ut hundarna innan frukost.

Jag är glad att slippa sitta på något kontor efter denna natt. Samma tur har inte mannen som börjar arbeta idag efter sin sjukdom. Men glädjande nog har jag kunnat göra min yoga och meditation i morse. Har saknat att göra det, då jag haft sådan hosta.

Känner mig kreativ idag med och vill börja med något. Ska jag sitta ned och vänta tills det lugnar ned sig eller fundera ut vad jag vill göra? Vi får se hur det blir med den saken. Nu ska jag i alla fall dricka kaffe.

blessings

Den timmen hjälpte inte

Å denna natt denna djävliga natt jag sjunger inte speciellt idag. Vi körde en lätt städning hemma igår och badade bubbel på det. Min hals blev bara värre hela tiden och det slutade med att jag satt i soffan som ett dött kolli. Jag hade så ont när jag svalde att jag inte ens kunde svälja min egen saliv. Funderade starkt på att använda kaffekoppen som spottkopp, men tjurig som jag är satt jag och tvingade ned saliven i strupen. Det gjorde så ont att tårarna kom varje gång. För att inte tala om när jag måste hosta. Hade jag kunnat riva ut bröstkorgen så hade jag gjort det då. Där skulle vi sitta och njuta framför tvn med kaffe och whiskey. Övervägde att hämta ett sugrör för att få i mig whiskeyn, men det är ju smaken jag vill ha så jag avstod. Hade väl blivit dretfull också och legat som ett kolli på golvet och tjutit när hostattackerna kom.

Men jag sippade mig genom kvällen och när jag fått i mig de fyra-fem centilitrarna, gick vi och lade oss. Sedan har jag sovit en timme i stöten hela natten. Hostat, gråtit tyst och ätit tabletter och medicin. Det var nästan en plåga att behöva ligga en timme extra i morse. Mannen var lagom glad att inte få sova längre, men å andra sidan så räcker timmarna aldrig till för honom. Han kan sova han. En tur förbi ica och med hjälp av vicks blå kan jag äntligen dricka vatten igen. Så förbaskat härligt. Jag kan svälja utan att det gör så fruktansvärt ont. Blir jag sedan av med hostan, så leker livet igen. Rösten kommer väl tillbaka så småningom och det är faktiskt rätt skönt att vara tyst.

Första målet nått

Nu är jag vid mitt första mål för företaget. Jag har fem veteraner i min kunskapsbank och hör och häpna en man har sälloat sig till dem. Mycket glädjande tycker jag. Nästa mål är att ha tio stycken veteraner och då några fler män. Jag ska också introducera min verksamma veteran i fler jobb. Hon ska knytas an till minst ett uppdrag till och blev jätteglad när jag ringde och berättade om det. På torsdag ska jag följa med henne till nästa uppdragsgivare så de får komma överens om tid mm.

Som jag trodde kommer allt att lossna nu när hösten börjat närma sig. Det känns lite konstigt eftersom vi hade +24 här nere igår och alla träd fortfarande är väldigt gröna. Så t o m prästkragar blomma igår. Men det är bara skönt att kylan dröjer och jag har ingen längtan efter den. En annan glädjande sak är att svärmor kommit hem från sjukhuset och mår lite bättre än tidigare. Visserligen äter hon en massa tabletter, men hon är inte sängliggande så förhoppningsvis är hon på bättringsvägen.

Larmgubben var här i morse och han bad faktiskt om ursäkt för igår, så jag gick inte alltför hårt åt honom. Får jag bara en ursäkt för något så förlåter jag snabbt och lägger min ilska åt sidan. Men jag var redigt arg igår. Nu fungerar larmet som det ska igen och vi kan känna oss trygga. Det kostar ju en del att ha det och då vill man att det ska fungera fullt ut. Tisdagen har börjat väldigt bra tycker jag.

www.veterankraft.se

Molnig himmel idag

Precis som jag känner mig i huvudet efter en hopplös natt. Trodde jag skulle sova bra då det var svalare ute och med fönstret öppet så borde man sova gott. Att somna var absolut inga problem men sedan har jag vaknat sjuttioelva gånger, drypande av svett. Efter tredje gången satte jag igång fläkten så luften från fönstret skulle spridas bättre. Det fungerade och sedan har jag sovit bättre. Men då var klockan fyra på morgonen och eftersom mannen alltid börjar tidigare på måndagarna så var det endast ett par timmar kvar att sova.

Jag stiger alltid upp och går ut med hundarna tillsammans med honom och visst hade jag kunnat lägga mig en stund efter det, men för att vi ska vara jämspelta ikväll stannar jag uppe. För att piggna till brukar jag yoga och meditera en stund innan duschen. Om jag inte gjorde det hade jag inte kunnat hålla mig vaken. Jag har börjat köra medicinsk yoga sedan ett halvår tillbaka och mår bättre av det. Egentligen är det inga konstigheter utan innebär att man andas på ett speciellt sätt när man intar vissa rörelser. Det finns ett par enkla sådana man kan göra vid skrivbordet om man känner sig trött under dagen. Det ger energi och man blir piggare.

Man greppar tag i händerna framför sig som att man krokar i fingrarna. Armbågarna hålls utsträckta och så drar man utåt, samtidigt som man andas genom näsan med stängd mun. Dra djupa andetag och håll andan en liten stund innan man andas ut. Efter några sådana växlar man grepp och krokar i händerna åt andra hållet. Gör om samma andning och efetr detta fungerar hjärnan bättre igen. Prova gärna när du känner dig trött.

Det finns bra instruktioner på internet om någon vill se bilder på hur en del rörelser ser ut. Googla bara på medicinsk yoga så kommer de upp.

Vi är lite trötta idag

Hela gårdagen och kvällen gick bra för Ronja. Men när vi sovit en stund inatt vaknade jag av att hon flåsade högt och slickade sig på bröstet. Eftersom hon är 13 år om några dagar blir det en stor ansträngning för henne att försöka nå dit. Jag steg upp och tittade efter om hon hade fått något sår eller så, men som tur var såg det bra ut. Jag baddade med allosollösning och det verkade lindra en hel del. Då jag suttit en stund hos henne lugnade hon sig och somnade igen.

Vid tretiden var det dags igen och jag gjorde om samma procedur, med samma resultat som tidigare. Sedan sov hon till morgonen då hon visade att hon behövde gå ut. Mannen som alltid stiger upp först såg till att hon fick rasa av sig. Efter vår morgonpromenad lite senare, åt hon som vanligt och verkade lugn. Jag baddade bröstet och hon somnade. Nu sover hon och efter denna natt är det verkligen välbehövligt. Jag misstänker att knölen skaver av och till och det är därför hon vill slicka. Men jag håller koll på henne och vid minsta tecken på att hon mår sämre, får vi nog låta henne somna in. Jag har känt efter om det skulle finnas fler knölar, men det verkar inte så. Vi hade en golden retriver som också fick juvertumörer, som också växte inåt och vet hur jag ska känna efter var de är.

Vi har en tid hos veterinären för de vanliga sprutorna på torsdag kväll. Om det är värre så använder vi den tiden till Ronja, annars blir det en av de andra som får sina sprutor. Jag har just nu en ledsenklump i magen och den kommer att finnas där tills det antingen vänder för Ronja eller hon fått somna in.