Gympaläraren

Idag är allt nästan som vanligt, men ändå inte. Hundarna var väldigt konfunderade igår när husse var hemma. De trodde att det var helg och förstod inte att husse inte skulle med ut. Varför låg han och sov halva dagen? Idag är mannen på jobbet igen och för hundarna är det som vanligt. För mig blev det väldigt tomt och tyst. Precis som när någon av hundarna fått somna in. Det blir ett tomrum efter någon. Som ett hål i luften.

Tittar just nu på reprisen av Gympaläraren och blir riktigt mörkrädd. En pojke känner att han inte har någon livslust och skolkar från alla lektionerna. Ingen bryr sig och han menar att allt bara känns meningslöst. Hur många unga människor känner likadant och bara går runt på skolorna utan att någon tar tag i det? När jag gick i skolan hade vi en fritidsledare som gick runt i korridorerna och pratade med oss elever. Även då det var lektioner och var det någon som satt ensam någonstans fångade fritidsledaren upp den eleven. Finns det sådana idag? Kalle i programmet fångar upp en sådan elev och på slutet får han killen att gå in på lektionen. En stor seger ser jag det som.

Sen kan jag tycka att det är hål i huvudet att tvinga ut elever i störtregn. Det om något får dem att hata gymnastik. Varför måste det följa så strikta linjer att nu är det uteperiod så då ska det vara så. Varför inte vara mer flexibla? Om man nu ska ha x antal timmar ute så kan väl det fördelas på hela året. Känns riktigt sjukt att elever ska behöva klafsa omkring i regn och bli förkylda. Som här i byn då jag ofta möter ungar på landsvägen. De springer på fel sida av vägen och det är en riktigt trafikerad sträcka, med lastbilar och personbilar som sällan saktar ned. Hade jag barn som sprang där, så skulle jag absolut förbjuda det.

Det har kommit fram att barn och ungdomar rör på sig för lite och det beror säkert på att vi har så mycket elektronik som upptar deras tid. De skjutsas till olika träningar och när de är hemma är de stillasittande. Om gymnastiken i skolorna är så tråkig som den jag såg i tv-programmet förstår jag att eleverna inte är intresserade. Något är väldigt fel i skolorna idag.

Vård av sjuk man

Väcktes klockan sex i morse av mannen som var riktigt förkyld. Jag har lyckats smitta honom, så nu är det hans tur. Men alla som lever eller har levt tillsammans med en människa av motsatt kön vet att nu är det dags att ta fram stora sjukvårdslådan. En man som är förkyld är inte att leka med. Här är döden lurande bakom dörren och det gäller att man plockar fram sin psykologiska ådra. Nästan som att leva i en dramatisk teaterpjäs.

Jag har fått en paus i det hela, då mannen sover efter en nyttig frukost. Bara så ni vet så kan man dö av snor i halsen. Jag har haft det i två veckor nu och har inte förstått att det är så farligt. Funderar på vad som egentligen är värst att själv vara förkyld eller att mannen är det. Det lutar starkt åt det senare.

28e oktober 2014 011

Får ta ut hundarna på sina rundor, så jag får lite paus från vårdandet. Innan dess ska jag stoppa in mannen i bastun så han får svettas ut lite bakterier eller vad det nu är som drabbat oss. Mina förkylningsbakterier blåser nog bort i vinden.

Råttor,möss eller ingenting

Vi hörde oväsen från vinden och det lät som något stort rörde sig däruppe. Sen blev det tyst. Mannen klättrade upp och satte en fälla. Men om det är en stor råtta hjälper inte det särskilt mycket, då får vi ringa Anticimex. Jag har sett deras bil köra i vårat kvarter för någon vecka sedan så det är fler som har problem. Förra veckan tyckte jag att det smällde till och Kuma stod och tittade upp mot taket. Efter en kontroll på vinden kunde vi konstatera att det måste varit något annat för fällan är helt intakt.

Så nu undrar jag vad det var som klampade på vinden för ett par veckor sedan.

Pappa och jag är nästan av med förkylningen nu och jag ser ljuset i tunneln, men tyvärr har jag lyckats smitta mannen som fått rinnsnuva. Han kommer att få en jobbig vecka. I morse rusade han ur sängen och in i duschen när min klocka startade. Han hade försovit sig trodde han. Det visade sig att min klocka gick en timme före och vi plötsligt hade väldigt god tid på oss. Det grämer mig lite att jag fick sova en timme för lite, eftersom jag var supertrött. Inte bara jag som är trött idag.

wpid-dsc_0240.jpg

 

Inte bra för mig

Okej, jag kan köpa att det regnar ute. Men jag köper inte att det snöar och blir vitt på gräsmattan. Det är +2 men tydligen kallare uppe i det grå. Några håller på att flytta in i ett hus längre bort på gatan och de jublar nog inte heller över vädret.

Jag jublar inte åt att en norrman vann Vasaloppet. Tror alla norrmän är dopade med något. Så förbaskat bra kan de inte vara på att åka skidor. Sen blev stackars Britta två efter att några karlar inte kunde släppa förbi henne på upploppet. Förbannade egoister. De hade ju inget med någon slutspurt att göra alls. Men nu är loppet kört och för mig innebär det att nu ska det bli vår på riktigt.

Mannen har varit ute i en timme nu och satt upp lappar. Vi hjälper till att försöka fånga in en hund som är på rymmen. Stackarn måste vara hungrig och trött, då den varit på rymmen i fyra dagar. Då ska det börja snöa och vovven bli våt också.

Jag har varit inne på Fonus minnesrum och tänt ett ljus från pappa och mig för hans bror, min farbror som dog förra månaden. Det kändes bra att kunna göra det och mina kusiner kan läsa alla hälsningar där.

Nu ska jag strunta i att titta ut genom fönstret mer idag.

 

Dimgrå fredag

Första veckan i mars avverkad och vädret har inte varit speciellt vårlikt. Vi har ändå varit ute på våra turer runt byn och lyssnat till alla fåglar som kommit. Jag förstår inte hur en del kan gå runt med lurar i öronen, då de är ute och går. Ett tag försökte jag att ha musik och visst var det rätt mysigt, men då förlorade jag all kontakt med hundarna. Det kändes även lite farligt då man ska korsa vägar.

Jag har övergått till att lyssna på alla ljud som finns ute i byn och naturen. Igår hörde jag ormvråken som satt ute på fältet. Det är verkligen en stor fågel och när den flyger ovanför så känns det lite kusligt. Tänk, om den får för sig att vi är något som kan smaka gott till middag. Tur att våra hundar är stora så den inte törs dyka ned på oss.

Idag verkar hundarna väldigt trötta och Kuma har inte orkat komma in till mig i biblioteket, som han annars alltid brukar göra. De ligger på sängen i sovrummet båda två och andas tungt. Det kanske blev lite för jobbigt, när mannen åkte iväg igår kväll. Jag fick inlägg i min mobil om att en hund var på rymmen utanför byn. Är med i en grupp som hjälper till att leta efter hundar som rymt. Vi kunde inte lägga oss och sova innan någon av oss åkt ut och spanat. Tyvärr, såg mannen ingen hund. Jag vet att en av medlemmarna är ute och spanar nu på förmiddagen, men vet inte om det blivit napp. Håller koll i mobilen.

wp-1456996465663.jpg