Söndagsvila

Efter en dag ute i trädgården har vi bänkat oss inomhus i biblioteket. Hundarna har lekt och varit med hela tiden. De låg vid staketet och tittade på när jag rensade rabatten. Det blåste en del så nu är det skönt att vara inne. Jag ska kolla runt i datorn och hundarna sover. Mannen har gått loss på garaget och dammsuger där. Sedan ska han lacka allt trä som sedan ska vara i badrummet. Det kommer att bli fint när allt är på plats. Två veckor till sedan är allt klart.

Det känns roligt att ha kommit igång med trädgården. Snart blommar våra träd och jag älskar denna tid på året. Blir det fint väder denna vecka ska jag rensa alla rabatter och strö ut kaffesump vid häcken. Jag har samlat två burkar fulla och hoppas vi ska slippa plocka sniglar i år. Min lavendel har börjat komma upp och bli grön. Snart kommer en härlig doft sprida sig i trädgården. Tyvärr, är vår gamla trätunna som står under bigarråträdet slut och vi måste kasta den. Jag tänker ställa en kruka där istället och funderar på att köpa mer lavendel till den. Älskar lavendel. Både doften och färgen.

xperia 2015-11-05 463

Luftigare

image

Nu är buskarna är nersågade och ligger framför entrén. Mannen ska hyra ett släp och forsla bort dem.
Vi ställde en kruka som stått under fönstret vid husbilen. Den har nog inte mått så bra där, då det inte är så ljust. Nu får den stå på stubben som är kvar. Då ser det inte så tomt ut.

Vi får se om den tar sig, då köper vi en likadan till andra sidan entrén. Annars blir det något annat gräs.
Jag passade på att rensa rabatten på framsidan och klippa ner rosorna. Såg att björkarna fått musöron redan. Så då ska rosorna klippas.
Nu har jag rabatterna på baksidan kvar att rensa och klippa de rosorna.
Mannen har klippt gräsmattan och nu ser den trevligare ut. Det är faktiskt bara tre månader sedan han klippte den sist. I början av december närmare bestämt.

Jag ska hålla mig inomhus resten av dagen då min pollenallergi kräver det. Blir för jobbigt annars.

Jag hoppas

image

De här två mastodonterna står vid trappan och jag har tjatat om att vi ska ta ner dem. Idag blir det av.
Pojken har en kompis som har körkort för motorsåg och de är på väg hit nu.

Jag har kämpat med häcksax och försökt få buskarna snygga, men de brer ut sig och är inte fina.
Det blir luftigare vid trappan och kameran blir inte skymd lika mycket.
Vi har ju haft marodörer som förstört brevlådan och ringt på dörren om kvällarna.
När buskarna är borta blir det ljusare och vi får bättre bilder om det händer igen.

Jag har planterat två pelargoner i lerkrukor som får stå i uterummet någon vecka innan jag ställer dem vid trappan.
Sedan ska jag plantera prydnadsgräs i två stora krukor som ska stå där buskarna står nu.
Lite medelhavskänsla blir det hos oss. Tror att det blir snyggt.

Äntligen fredag

Jag vaknade tidigt i morse och trodde att det var lördag. Så därför vände jag mig om i sängen och somnade om. Det jag vaknade av sedan var mannen som kom in i sovrummet och hojtade att det inte var lördag utan fredag. Lustigt att han hade trott att det var lördag, precis som jag också gjorde. Han kastade sig in i duschen och sedan in i dressingroom. Jag steg upp och klädde mig. På tio minuter var vi utanför dörren med två väldigt förvånade hundar. De ville gå åt det hållet vi brukar gå när vi går långrundan med dem. Lördag i deras huvud också naturligtvis eftersom vi hade sovmorgon. Därför har mitt huvud inte riktigt ställt om sig ännu.

Semester 2015 Frankrike 281Men nu är det bara att fortsätta ta tag i fredagen. Den verkar arta sig bra för himlen är blå och solen lyser så fint. Hundarna har somnat om och det hjälper väl dem att landa i rätt dag. En kopp kaffe till och så känns huvudet snart klart. Tankar flödar och det är bra. Känner för att börja måla igen och då akvarell. Därför ska jag se efter hur det är på färg och penselfronten. Papper behöver jag och det får mannen köpa med sig hem. Jag börjar med akvarell för det är lite enklare att rätta till fel man gör och sedan ska jag sätta igång med oljan. Har en del idéer som ska bli roligt att sätta på papper. Kan kanske ta med mig block och färg när vi ger oss ut med husbilen.

Men idag har jag pappa att ta hand om. Jag ska handla och byta lakan i hans säng. Nya rena kläder ska han få och sedan ska jag diska hans porslin. När allt det är gjort och hundarna fått sina långturer, tar jag helg och i morgon är det faktiskt lördag.

 

Inte van

Visst är det bra med nya datorer, men jag är inte van att de ska uppdatera program stup i kvarten.
Så erbarmligt tråkigt att vänta på.
Åtta procent och jag är så less.

Hinner inte göra det jag skulle göra ikväll innan middagen. Ja, vi äter så sent varje dag. Mannen kommer hem efter klockan sex om vi har tur. Sedan blir det ju en stunds hundtid och prat.
Nu går fläkten i köket och maten är strax klar. Måste hinna fixa dessa uppdateringar innan allt är klart.

Less, var ordet idag.

Gråt

Jag gråter ibland, men inte för att jag är ledsen. Oftast kommer tårarna när jag blir rörd av något som sker. Det kan vara musik eller en händelse som jag ser på tv. Men jag gråter sällan när jag är ledsen. Inte ens när min mamma dog, grät jag. Min förklaring har alltid varit att jag var tvungen att vara stark för att hjälpa pappa. Det var så mycket att ordna med och vardagen hade sina måsten. Efter det har vi fått släppa taget om fyra älskade hundar och jag har inte gråtit då heller. Trots att jag varit ledsen så det gjort ont i mig, har tårarna inte kommit. Har funderat på om jag är konstig på något sätt.

En morgon kom jag på att jag vet när jag slutade gråta. Det var när min första bordercollie Ragnar blev påkörd och dog. Jag såg hur han flög i luften och rusade fram för att hålla om honom. Han var i chock och de människor som var med rusade runt som sjuka hönor. Jag placerade en av dem vid Ragnar och sade till honom att värma hunden. Sedan rusade jag hem efter bilnyckeln och körde bilen till platsen. Vi lyfte in Ragnar i den och jag körde till Blå Stjärnan. Efter en evighets väntan då veterinären tog han om honom och han fick vård, kom beskedet att han levde och låg under värmelampa. Jag gick in till honom, men tordes knappt röra vid honom då han hade fruktansvärt ont. Med min hand vid hans huvud sade jag till honom att vad som än händer kommer jag alltid att älska honom. Det var ju han och jag som levde tillsammans. När jag gick vände jag mig om och Ragnar tittade på mig med ögon som sade att han älskade mig också. De ögonen kommer jag aldrig att glömma.

Hemma satte jag igång med att diska efter den middag vi ätit. Då ringde telefonen och Ragnar hade avlidit av de skador han fått. Tror jag hamnade i ett chocktillstånd för jag kommer inte ihåg så mycket mer av den kvällen. Jag skrek rakt ut och satte mig på köksgolvet. Där satt jag nog rätt länge utan att säga ett ljud. Sedan grät jag i tre dagar. Efter den gången har jag inte gråtit när jag varit ledsen. Vilket känns konstigt ibland. Jag saknar min mamma oerhört mycket, inuti gråter jag ibland men tårarna uteblir. Smärtan finns inuti mig och tårarna med.

Kan en döende hund titta på mig med ögon som lyser av kärlek, ska mitt liv innehålla just det. Det jag hedrar de som inte finns på jorden mer med, är att aldrig glömma det fina de gett mig. Därför känns det inte så konstigt längre att jag inte gråter av ledsnad.

Vårbudget

Regeringen har lagt fram sin vårbudget idag och många kanske är glada, medan andra mindre glada. Men en budget är inget vi ska hänga upp oss på. Pengar fördelas till olika instanser och tas från andra, men om det kommer att fungera vet ingen. Det är ett försök att få en ekonomi i statens affärer.

Hur många har gjort en budget hemma? Så mycket ska man spara, så mycket ska maten kosta och så vidare. Tänk er skuldfällan och den tavla de brukar ha där. Det förhandlas om att sätta ihop skulder för att få ned räntan och sälja av sådant man inte har råd med. Kolumnen med övrigt brukar vara ett sorgligt kapitel. Den har en tendens att fara iväg då det plötsligt uppstår oförutsedda utgifter. När så programledarna hjälpt till att få ordning på alla kolumner åker de hem och då har den skuldsatte att följa budgeten som satts upp. Ett kontrakt har skrivits, som i slutet av programmet rivs. Då ska man klara sig helt själv.

Men livet går inte att förutsäga så precist. Man kan bli uppsagd, sjuk, eller skiljer sig. Skorstenen rasar på huset eller bilen går sönder. När man då sitter mitt skiten, är inte en budget det första man tänker på. Samma sak är det med den budget regeringen lägger fram. Plötsligt strömmar det in flyktingar i mängder, som måste tas om hand på olika sätt. Industrier lägger ned och arbetslösheten stiger. Ekonomer granskar ofta statens finanser och konstaterar då att den budget som finns inte håller.

Alltså en budget är ofta ett önsketänkande, som man i början absolut försöker följa. När sedan blickarna riktas åt ett annat håll, följer det första avsteget på det andra. Något inträffar och pengar måste omfördelas, förlorar några det de lovats och människor får stryka på foten. Det regeringen säger är att vi vill att det ska bli såhär, men tyvärr klarar man sällan att få genom alla punkter. Vid något tillfälle måste man alltid kompromissa med någon part som tycker annorlunda.

Därför ser jag endast en budget som en fingervisning om vad regeringen vill. Men verkligheten är helt annorlunda.