Lugn dag

Vi bestämde oss för att inte köra någonstans idag. Hundarna behöver vila och vi har tagit en långpromenad runt Sibbarp. Vädret har varit vårvarmt och det var en fin dag.

Lite städning har vi gjort och jag passade på att duscha och tvätta håret. Det är mycket fina duschar här så jag passade på att nyttja dem.

En fransos på vift

Vi bestllde pizza idag som levererades vid bommarna till campingen. Så gott det var. I morgon kör vi till Ystad och ett kort stopp I Trelleborg och Ica Maxi innan vi kör över Öresundsbron. Nu längtar vi hem.

Sovmorgon

Av någon anledning så sov vi allihop extra länge idag. Ingen av hundarna verkade särskilt intresserade av att gå ut.

Sedan har vi suttit under markisen hela dagen. Fast vissa tycker att den skuggan är för liten.

Det gäller att försäkra sig om att verkligen ha skugga hela dagen. Unkas vill gärna vara ifred och här har han hittat sin koja. Ibland blir Turbo lite för mycket för våra äldre pojkar och då drar de sig undan.

Jag har haft kontakt med pappas vårdboende, då han verkar ha fått sommarkräksjuka. Nu håller de honom isolerad för att inte smitta de andra. Men jag har bett personalen hälsa att jag ringt och jag ska ringa ikväll igen.

Stilla lördag

För oss blir det en stillastående lördag, men vädret vill annorlunda. Det blåser idag så dörren är stängd för hundarnas skull. De blir så stirriga när palmerna sveper med sina stora blad utanför husbilen. Sen har ju Mr J varit bort och tvättat upp ett par kalsonger, strumpor och tröjor som flaggar på tvättlinan. Farliga saker tycker hundarna. Kuma får man putta i baken för att han ska gå ned för trappan. Näe blåst är inget för den killen.

Så det får bli öppna takluckor och något fönster som får vara öppna idag. Lite moln har vi men när solen kommer fram blir det väldigt varmt. Jag tittar på några grannar och hur de tar av sig tröjorna för att i nästa stund ta på sig dem igen. Kan man säga växlande värme? Nåväl de håller sig sysselsatta med denna av och påklädningen.

Jag tittar på min app windy och ser att det ska avta mot kvällen och det är nog tur så inte Mr J blir sjösjuk i natt. Tror även att jag sagt ett flertal gånger hur skönt det är att inte behöva köra någonstans idag. Förstår inte varför jag blir så trött av att vara ute på vift. Men vi är mäkta stolta över att ha löst flera av de saker som vi behövt göra. Nu vet vi hur saker fungerar och var vi får tag i dem. Jag ska köpa nya behåar och det kommer att gå som en dans. Men det är inte akut så det kan vänta tills nästa gång vi kör för att göra ärenden.

Så stilla

Onsdag och allt är så lugnt. Pappa uppe och vinkade när vi gick förbi i morse. Solen har visat sig denna vecka och våra hundpromenader har varit riktigt trevliga. Det känns nästan som att naturen väntar på något. Kanske är det kylan? Inget jag ser fram mot. Med mörkret kommer tröttheten och det är så härligt att solen tittat fram på dagarna.

Jag kör tvättmaskinen och Mr J är i Trelleborg för veckans inköp. Kände inte för att följa med idag. Istället har jag borstat Turbo som äntligen är i slutfasen av fällningen och nu ser hon så mager och skranglig ut. Men hon har fått en så fin krage. Lilla tösen som är så kelen och go. Inte alls den lilla illbattingen som kom till oss för ett år sedan. Det tar ett tag innan en omplaceringshund funnit sig till rätta ordentligt och mår riktigt bra. När det börjar hända så blir jag så glad. Hon känner sig hemma och har hittat sin plats i flocken.

Annars händer det inte mycket i byn, mer än att vår blomsterhandel ska lägga ner igen. Ägaren stängde den för några år sedan och då fick vi en ny. Men när den stängde så öppnade vår gamla igen. Hoppas att någon ny hittar hit för jag kommer att sakna den. Tror att vi är många bybor som vill ha en blomsterhandel. Vi får se hur det blir med den saken.

Inte blått bara grått

När vi går runt byn på söndagarna slås vi alltid av att det är så tyst. Det just inga bilar som kör längs landsvägen och ytterst få människor. Jag tycker att det är skönt när man kan höra fåglarna och slippa allt brus från trafiken. Inte för att det är speciellt öronbedövande på vardagarna heller, men söndagarna är speciella. Såhär i slutet på februari och då sportlovsveckan startar, känns det som att allt står stilla en stund. Precis innan våren bryter ut och allt börjar bli grönt.

Mina lökar har klarat både snön som föll och kylan som var. Men de har inte växt utan bidar sin tid. Precis som vi gör. Idag tar vi det lugnt och hundarna tycker att det är skönt. Mr J har tvättat Madame som nu är vit och fin igen efter att ha haft en brun nyans i flera veckor.

Vi sitter i biblioteket och pratar om framtiden och historien. Allt förändras och vi med. Men när man tänker tillbaka inser man hur fort förändringen gått med både kommunikation och levnadssätt. Jag kommer ihåg när den första pizzerian öppnade i staden och hur vi köade för att komma in. Nu kan du beställa pizza på telefonen och få den hemkörd. Det måste kännas ännu mer konstigt för våra föräldrar som kommer ihåg de första bilarna och när de fick telefon installerad i sina hem.

Själv väntar jag bara på våren och att allt ska bli grönt igen.

 

Svisch så var morgonen borta

Idag började jag dagen med att göra medicinsk yoga, då min rygg har orsakat en hel del smärta de senaste dagarna. Att dra en rullstol i uppförsbacke och motvind, med en människa som väger hundra kilo, gör inte ryggen bättre. Kände mig lika gammal som min pappa efteråt nittio år gammal. Att sedan gå med gummistövlar i spöregn är inte att rekommendera. Därför var yogan nödvändig idag.

Eftersom det är en väldigt långsam yoga där man ska sitta i de olika ställningarna minst tre minuter, känner man av det ordentligt. Det gör ont och ska göra ont. Alla rörelser avslutas med att man ligger på rygg med armar och ben utsträckta. Efter fem minuter ska man då försöka röra sig. Nej, det går inte. Jag brukar sakta böja benen mot kroppen och sedan rulla på sidan. Sedan kravlar jag mig upp till knästående. Väl där klarar jag mig att resa mig upp. Några minuter och plötsligt blir jag varm i hela kroppen och värken är borta. Helt suverän yoga tycker jag.

Bara jag slipper regn idag så kommer min dag vara underbar.

regn

Febermorgon

Vi steg upp tidigt och gick vår runda med hundarna i mörkret. Jag frös hela tiden trots varma kläder och noll vind. När mannen åkt iväg till arbetet, lade jag mig en timme i sängen med hundarna. Efter det kändes allt lite bättre och febern hade gått ned en del. Detta var inte vad jag hade tänkt göra i dag utan morgonen var vikt för yoga och meditation. Nu blev det inte så tyvärr. Jag är sällan sjuk, men när jag väl blir det så är det oftast riktigt rejält. Ingen lite snuva några dager, nähä det blir hela kittet av åkommor. Bara att försöka genomleva alla stadier tills jag blir frisk igen.

Därför ska jag tillbringa denna dag med att skriva och försöka hålla mig stilla. Jag har plockat fram en bok att läsa nu då jag läst ut min gamla. ”Män som stirrar på getter” var riktigt ruskig och jag vet att de gjort en film av den. Men inte en bok jag rekommenderar att läsa innan man ska sova. Nu ska jag grotta ned mig i andra världskriget och läsa ”Härskarplanen” av Heather Pringle. Den handlar om Himmlers jakt på det ariska ursprunget. Kanske får jag veta mer om hur dessa nazister var/är funtade. Man måste läsa historia för att förstå nutiden.

 

Regn någon????

Skulle behöva ett litet regnmoln idag. Istället blir det en ananas smoothie och full fart på fläktarna, efter rastningen av hundarna. Har bytt kläder och duschat i kallt vatten. Hundarna har fått kallt vatten att dricka och jag har svalkat dem med svampar på tassarna. Nu sitter jag och de ligger utslagna på kontoret som vetter mot norr. Svalaste rummet har +26, så det gäller att röra sig väldigt långsamt.

Lade förresten märke till en sak när vi var ute. Pensionärslängan som är framför vårat hus, har uteplatser och de flesta har både möbler och tak över den. Den är i söder och har en rätt hög häck framför gatan, så att det ska vara lugnt och fridfullt. De flesta sitter på sina uteplatser, men har tidigare haft ett litet cafébord vid ytterdörren som vetter mot norr och cykelbanan. Där satt de och pratade om ditt och datt när de ville ha sällskap. Idag är det endast de grälsjuka gamlingarna som har bord på den sidan och sitter där. Det säger mig att fler undviker deras sällskap och efter i söndags förstår jag varför. Nu kan de sitta där ensamma och reta upp sig på resten av världen. Det är faktiskt lite synd om dem. Men det man sänder ut kommer tillbaka.

Jag föredrar att sitta i vår trädgård där häcken reser sig minst tre meter hög. Skulle kunna traska omkring helt näck om jag ville. Igår satt jag faktiskt utan tröja där på kvällen. Vi satte igång bevattningen för att få lite svalka och fick faktiskt ned temperaturen till +22 innan vi lade oss vid tolvsnåret. Blir säkert likadant ikväll då värmen är oerhört tryckande.

wpid-IMAG0228.jpg

Min fina lilla fläkt vid datan. Ovärderlig i detta vädret. Känner mig riktigt sval nu, bara jag sitter still.