En sak i taget

På nätterna drömmer jag om att jag säljer både det ena och det andra på blocket. Saken är att Mr J säljer av saker nästan varje dag. Ok, nu överdriver jag lite, men vi tar en sak i taget som ska bort. Rensning på går och allt som vi inte behöver ska avyttras. Garaget börjar bli riktigt luftigt och när jag rensat mina hyllor på gamla krukor, blir det ännu bättre. Krukor som jag aldrig kommer att använda. De som jag vill ha kvar kommer att stå ute på planteringsbordet.

Vi hade tänkt ta av pyjamasen på Mackan idag men blåsten fick oss att ändra de planerna. Det får vänta tills vinden mojnat. Det kliar i fingrarna på mig att börja trädgårdsarbetet, men inte idag. Köpte några påsar med luktärtor igår och de måste ner i jorden rätt fort. Mina planer är att de ska växa runt hjulet på framsidan. Vill ha en liten otuktad sommaräng där. Mina pelargoner har klarat sig fint i uterummet och de ska också ställas ut vid trappan. 

Till min stora glädje såg jag att de små påskliljorna som täcktes av snön, kommer att blomma vilken dag som helst. Blir så glad när jag lyckas driva fram växter.

Sakta men säkert närmar vi oss våran dröm och tar ett litet steg i taget.

Härligt väder

Massor av plusgrader och sol idag. Vi passade på att ta en promenad ut på landet och sedan blev det brunch.

På två dagar har mina krokusar kommit såhär långt. Det är knoppar på varenda buske och träd nu. Jag har köpt allergimedicin, så jag är förberedd på pollenattacken som startar vilken dag som helst.

Hundarna har fått vara ute i trädgården hela dagen och denna lilla nyckelpiga 🐞 hade vågat sig fram. Vår bänk står på sin plats och jag misstänker att det blir en öl därute i veckan.

Cykeln blev såld idag och det känns bra. Det gick väldigt fort. I veckan ska vi städa uterummet och snart kan vi inta våra frukostar där.

Äntligen trädgårdsdag

Idag har hundarna kunnat vara ute i trädgården en lång stund. Tror att de kommer att sova gott inatt. Mr J har tvättat bilen och gjort i ordning en cykel 🚲 som vi tänker sälja. Hampus vill inte ha den och vi behöver inte den. Men Kuma ville in före de andra.

Gräsmattan ser bedrövlig ut och nu hoppas vi att den ska ta sig då värmen kommit. Första dagen med tvåsiffrigt och det är så skönt.

Jag hör ljudet av glassbilen för första gången i år. Nu är det vår på riktigt. Fortsätter det i samma takt blir det många dagar ute.

Adrenalinhöjande

Man behöver minsann inte ut och motionera för att höja sitt adrenalin. Det är bara att ringa någon myndighet eller något av våra företag som tillhandahåller media av något slag.

Vi körde med canal digital idag och fick en hög adrenalinkick, innan vi var klara med dem. Javisst, var det wokpannan vi ringde om. Den är uppsatt och en box installerad. Men vi blev lovade att få installation i alla våra apparater. Men wokpannegubben dröp av och försvann i fjärran. Han skulle höra av sig nästa dag påstod han. Vet inte om det var språksvårigheter, då han inte pratade svenska och engelska väldigt lite.

Mr J ringde idag till leverantören, då wokpannegubben inte svarat på mobilen. Efter att ha blivit kopplad fyra gånger, fick han äntligen tag i en person som kunde reda ut alltihop. Då hade Mr J redan förklarat sitt ärende vid varje omkoppling. Han var rätt hes då han kunde avsluta samtalet. Resultatet blev att en svensktalande wokpannegubbe kommer nästa vecka och installerar några fler boxar. Tror det tog en halv timme att få ordning på alltihop.

Jag noterar att det tog ca fem minuter att beställa wokpannan. Hupp..

Det var skönt att komma ut i vårvädret idag. Men det blåste västliga vindar som verkligen var friska.

Vår i sikte

Äntligen försvann snön och vi fick tvåsiffrigt plus ute. Humöret steg också flera grader.

Men det är mycket att lukta på nu. Det som göms i snö, ni vet. Vi passar på att gå långa promenader nu. Wokpannegubben kom igår och nu sitter pannan uppe. Den stör inte speciellt mycket och vi är nöjda. Men för att få mottagning på alla tv-apparater, behövs någon slags omvandlare som naturligtvis inte var med igår. Så nu väntar vi på att Wokpannegubben ska höra av sig igen.

Än så länge har vi inte fått någon kontakt.

Jag var och tog prover i morse. Ska på min årliga besiktning nästa vecka. Hoppas att jag går igenom utan anmärkning.

Vi kör deklarationer för fullt här hemma. Våra föräldrar klarar inte det själva nu. Tycker att man borde vara befriad både från skatt och deklaration när man fyllt nittio.

I morgon hoppas vi på kontakt med wokpannegubben och så kör vi våra egna deklarationer.

Bara tråkigheter

Vaknade till att det snöade ute. Visserligen varnade vädernissarna för det igår, men man lever ändå på hoppet att de ska ha fel. Vi hann inte ens stiga ur sängen förrens mobilen ringde. Det var wokpannemannen som inte ville komma idag utan tyckte att det var bättre i morgon. Då fick vi göra en ändring av våra planer. Att vi inte får alla kanaler på tv, spelar mindre roll. Det är jobbigare att behöva planera om dagen.

Mr J skyndade sig att köra och handla. Det var något han skulle göra i morgon. Men som sagt det blev idag istället. Jag höll ställningarna här hemma och när jag läste nyheterna, såg att Lillbabs dött. Min första tanke var att det får hon ju inte, hon har ju alltid funnits så länge jag kommer ihåg. Var tvungen att läsa om artikeln flera gånger. Igår såg jag minnesprogrammet om Jerry Williams och nu detta.

Därför har denna dag blivit väldigt tråkig, trots att det slutade att snöa och snön nästan är borta igen. Jag har två olika ledstjärnor som alltid varit viktiga för mig. Det ena är: ”Våga vinn”. Med mening att aldrig vara rädd för förändringar, utan ge dig hän. Det andra är en sång som hjälpt mig flera gånger då mitt hjärta blivit brutet och jag känt mig sviken av andra människor. Texten kan jag utantill ,sedan jag var liten och sjöng den när jag satt i gungan i lekparken. För full hals vrålade vi barn sången som ekade runt husen. Så Tack Lillbabs för sången och att du en gång gått här på jorden.

 

Första april

Jag känner mig lurad. Lite mulet ute men torrt , när vi närmar oss hem efter en lång promenad börjar det att snöa. Ett skämt? Nej, det fortsätter och nu vräker det ner igen blöt snö i mängder. Hela mars månad är ett stort skämt. Förra året blommade krokusen i mina rabatter. Vi var ute i trädgården och klippte buskar. Det enda vi kan göra idag är att skotta snö.

Skämtet i Sydsvenskan var att man skulle göra pågatågen genusneutrala. De skulle döpas om till skånetågen och målas om. Några skulle få blå färg, andra rosa och regnbågsfärger. Jag gick nästan på det, men hejdade mig snabbt för den kostnad som skulle bli med att måla om tågen, skulle bli för hög. Men det var ett bra försök.

Efter att ha haft någon slags påhälsning när vi varit ute med hundarna, har vi kommit fram till att hädanefter slår vi på både larm och kameror så fort vi går bägge två. Det känns bättre att göra så. Men vi har ju bra grannsamverkan och det är sällan alla grannar är borta samtidigt. Sedan har vi ju pensionärslängan framför huset och de har full koll på allt som händer utanför deras fönster. Om bara våren kommer så är det fler som håller på i sina trädgårdar och mer liv och rörelse.

Hoppas mina fina blommor klarar sig och snart kan blomma. Jag tittar på dem varje dag och än så länge kämpar de på.

 

Lite orolig

Jag berättade ju om skåpbilen med karlar som stannade vid vår gata. De som gick fram till ytterdörren och efter en lång stund ringde på. Unkas skall skrämde ju iväg dem. Igår kom ett inlägg på byns facebooksida att bankomaten var riggad. Två personer blev av med både kort och pengar.

Igår snöade det ju ordentligt och idag blev vi så glada över att det töat. Därför gick vi en lång runda med hundarna nu på eftermiddagen. När vi kom tillbaka var det fotspår i snön på vår entré och trappan upp. Det känns verkligen olustigt. Tidigare idag var det någon som ringde på Mr J:s mobil och det var ett utländskt nummer. Han svarade inte och så nu fotspår precis när vi inte är hemma.

Vi har ju varit förskonade från tjuvar och sådant här i byn. Visserligen har banken och Ica blivit utsatta, samt enstaka villor. Men det var länge sedan och man glömmer så lätt. Närheten till färjor gör att de utländska ligorna har lätt att smita iväg med sina byten.

Som ni märker så snurrar tankarna och snart vet jag inte om jag bara inbillar mig saker. Men just nu känns det lite som att byn är under attack från någon liga som söker byten nu i påsk. De flesta av våra grannar är bortresta och det är tomt på garageuppfarterna.

Behöver lite goda råd nu. Vi har larm, som vi sätter på då vi reser bort, men inte då vi endast går långrundor. Nu i påsk ska vi gå var för sig. Jag först med Turbo och när vi kommer hem går Mr J med Unkas och Kuma. Men hur roligt är det i längden?

Skärtorsdag 2018

Idag skulle vi få vår parabol uppsatt och när vi steg förstod vi att det inte skulle bli så. Det snöar och har snöat hela natten, stark blåst gör att det är hopplöst att vara ute. Mannen som skulle sätta upp parabolen ringde och ville boka om dag. Så nu blir det på tisdag istället, vilket är klokt. Jag kan se framför mig hur den stackars mannen står med en parabol i armarna som är på väg att flyga iväg med både honom och Mr J som assistent.

När jag tog denna bild var det rätt lugnt. Men nu vräker snön ner och vår H sitter fast i trafiken på väg 65 mot Ystad. En lastbil har kört av och det är lång kö. Han har stått där i snart en timme och han berättar att eftersom det blåser börjar det bildas drivor mellan bilarna. 

Hundarna rusade ut i trädgården för nu hade ju någon öst ut mer snö. Just här på baksidan är det lite lä och blåser inte alltför hårt.

Kuma böjer ned huvudet och skyndar sig ut för att göra toalett. Snabbt in och snabbt ut är det som gäller för honom.

Tog ett foto från burspråket och vinden kommer från öst, så det gick knappt att se något.

Just nu vill varken hundar eller människor vara ute. Vädernisse säger att det kommer bara att bli värre och inte sluta förrens ikväll någon gång. Vi är rätt oroliga för H som ju sitter fast med sin kranbil på vägen. Det är ju inte han som kört av men nu är det kö och eftersom det är vajerräcke, kan inte någon plogbil köra förbi heller. Vilket elände.