Kylan kryper närmare och jag har satt ut nya talgbollar till fåglarna. Skönt att vara inomhus idag.
Vi har inte fått någon snö än, även om molnen ser ut som snömoln.
Gustav Adolf:s dagen
Svara
Etikettarkiv: snö
Det är mycket höst nu
Dagen började med sol, sedan kom molnen och alldeles nyss kom en störtskur för att följas av en ännu värre. Så lite sol igen då. Jag tog mig fram till dörren och stängde till uterummet. Det drar efter golvet och Unkas ligger i våra sängar. Han har inte lika tjock päls på magen som Kuma har och är lite mer frusen. Kuma ligger gärna på någon av våra mjuka mattor så visst är golven kalla. Nu sveper molnen in över byn igen och snart kommer nästa regnskur. Det är verkligen höst och även sista september. Men denna sensommar har varit underbar och trots att jag inte fått gå ute så mycket, har jag njutit av den.
Snart är vi här, då den första snön faller och alla träd står kala i blåsten. Förra vintern var snöfattig för oss härnere och jag hoppas att det blir likadant nu. Det beror på att jag vill ha barmark att träna min fot på. När jag får stödja på den och svullnaden äntligen gått ner, vill jag kunna gå ute. Om det blir snö och halt, kan det bli lite vanskligt med den saken.
Skönt ändå att det är fredag, farmors lägenhet städad och tömd, så nu kan vi hålla på här hemma. Oj, där kom åskan och nästa störtskur. Det regnar på tvären och då blir man ordentligt blöt. Nu blev det väldigt mycket väder och höst här. Vemodet kommer och nu ska jag beställa hem doftljus, som jag kan tända för att må bra. Det brukar hjälpa.
Inte bra för mig
Okej, jag kan köpa att det regnar ute. Men jag köper inte att det snöar och blir vitt på gräsmattan. Det är +2 men tydligen kallare uppe i det grå. Några håller på att flytta in i ett hus längre bort på gatan och de jublar nog inte heller över vädret.
Jag jublar inte åt att en norrman vann Vasaloppet. Tror alla norrmän är dopade med något. Så förbaskat bra kan de inte vara på att åka skidor. Sen blev stackars Britta två efter att några karlar inte kunde släppa förbi henne på upploppet. Förbannade egoister. De hade ju inget med någon slutspurt att göra alls. Men nu är loppet kört och för mig innebär det att nu ska det bli vår på riktigt.
Mannen har varit ute i en timme nu och satt upp lappar. Vi hjälper till att försöka fånga in en hund som är på rymmen. Stackarn måste vara hungrig och trött, då den varit på rymmen i fyra dagar. Då ska det börja snöa och vovven bli våt också.
Jag har varit inne på Fonus minnesrum och tänt ett ljus från pappa och mig för hans bror, min farbror som dog förra månaden. Det kändes bra att kunna göra det och mina kusiner kan läsa alla hälsningar där.
Nu ska jag strunta i att titta ut genom fönstret mer idag.
Bakslag
Hoppas verkligen detta är sista bakslaget vi får i skåne. Snön låg vit på marken när vi vaknade i morse och mungiporna föll ned på oss människor, medan hundarna blev väldigt glada. Nosarna låg som väghyvlar mot marken. Knappt de hade tid för sina morgontoaletter. Vid tolv ligger det fortfarande kvar ett tunt snötäcke och det hade jag gärna varit utan. Men det är ju så livet är. Man kör på och tycker att nu minsann så ska det bli jättebra och så tjong åker man på en käftsmäll.
Det är säkert så för de flesta, även om man tycker att vissa kör omkring på en räkmacka i livet. Så är det minsann inte, utan en dag kommer bakslaget och ju högre man kommit, ju längre och djupare blir fallet. Därför är denna snö som kom inatt egentligen inget att deppa över. Men för säkerhets skull har jag tittat på väderprognosen och den visar bara plusgrader hela mars månad.
I morgon är en annan dag och då sjunger fåglarna igen. Gräset ligger bart och knopparna på buskarna fortsätter att växa.
När jag tänker på att falla djupt efter bakslag, känner jag ändå att det den som drabbas som själv orsakat fallet. Det går väl bra att segla runt på räkmackan tills man blir upptäckt med oegentligheter. Människans girighet är ofta det som sätter bollen i rullning. Tron på att pengar och makt gör någon till en bättre människa som är värd att vara priviligierad, är något jag föraktar.
Alla människor är lika värda och det är insidan som räknas. Jag är glad att ha flera fina människor som vänner och som har insidor som verkligen är fina.
Kallt ute
Vi fick en riktig vinterdag med sol och knappt någon vind. Så det blev en långpromenad ut på landet till hundarnas förtjusning.
Bilen som stod inkilad i snön var bärgad och den chauffören har förhoppningsvis lärt sig att inte köra på småvägar.
När vi nästan var hemma fick både Unkas och Kuma kramp i en tass. Vi skyndade oss hem till värmen.
Unkas är fortfarande lite zum och saknar nog Nellie. Hon har ju alltid varit här sedan han kom till oss. Men vi undviker att nämna hennes namn just nu. Livet går vidare och nu gäller det att ta hand om pojkarna.
Detta att förlora en kär livskamrat är något man alltid måste ta i beaktande när man skaffar hund. Klarar man inte av den förlusten, ska man aldrig ge sig in på det.
Jag har sju änglahundar och mannen har sex stycken. Alla älskade och saknade än idag. Vi kommer att ha många fler innan vi tagit sista andetaget.
Det är värt all sorg, när man får år av kärlek, skratt och upplevelser.
Så nu tänker jag pussa på mina två prinsar.
Dagvill
Vilken konstig vecka detta blev. Först var det vardag som vanligt i måndags och tisdag då mannen slutade tidigare. Rätt skönt att vi kunde gå bägge två med hundarna efter att det snöat på förmiddagen. Det var ju ingen snö på morgonen och på några timmar var världen alldeles vit. Sedan var det plötsligt helg en dag och jag kunde inte bestämma mig för om det var lördag eller söndag. Idag är det vardag igen och hundarna begriper ingenting.
Ingen ordning på någonting alls, verkar de tycka. Mina rutiner med pappa har blivit ruckade och hans inköp och duschning har jag fått göra innan jag kunnat bara vara. Tycker att jag sprungit hos honom varje dag. Så det ska bli skönt att det blir en normal vecka igen. Härligt med helger men jobbigt att inte kunna slappna av helt.
Det bästa av allt är att nu väntar våren, som med all säkerhet kommer. Jag ser fram mot den bästa tiden på hela året då allting börjar spira och bli grönt. Jag tittar med drömmande ögon ut på vägen där snön ligger som ett kallt täcke över allting. Det har börjat blåsa igen och vi får kyliga promenader idag.
Sedan ska jag sätta nya talgbollar i trädet till alla småfåglar. Jag har några rödhakar och blåmesar som brukar hälsa på och de behöver talg nu.
Mera snö
Det har kommit mer snö inatt och vi traskade ut med ivriga hundar. Tror det snöat hela dagen också.
Jag gick bort till pappa och hämtade hans dagens dubbel som jag lämnade in på tobak. Köpte en kvällsposten och det gjorde honom glad.
Efter frukost släppte jag ut hundarna i trädgården och passade på att ta fler bilder. Bäst att passa på nu när vi har lite snö.
Det var spännande tyckte de och nosarna plöjde genom snön. Roligare än att vara ute och gå verkar det som.
Jag vände mig om
Vi gick morgonpromenad i mörkret och allt var som vanligt.
När jag steg ur duschen några timmar senare kom Unkas och tittade uppfordrande på mig. Han hade suttit i burspråket och tittat ut.
Jag gick fram till fönstret och ser hur snön virvlar förbi.
Jag gjorde som han ville och öppnade dörren till trädgården. Hundarna sprang ut och blev så glada. Ett tunt snötäcke har lagt sig och så fick vi vinter på trettondagsafton.
Jag hade kameran med mig och det blev ett par fina bilder och några helt kassa.
Se framåt
Snart nytt år och kanske kommer det snö hit?
Hoppas, hoppas…
Snö blev regn
Inte för att jag trodde att marken skulle bli täckt av något vitt som kallas snö, men flingorna som föll övergick i duggregn. Jag behöver väl inte tala om att vi blev rejält våta allihop. För att inte tala om smutsiga hundar. Får troligtvis byta handdukar snart igen om det ska fortsätta såhär. Just nu tycks vi leva i ständig höst. Hallå däruppe, jag vill ha vår nu!
Min dag har annars bestått i att skicka mail till a-kassan. Inte alldeles lätt att avsluta ett företag. Hoppas allt ska lösa sig nu. Väntar bara svar på min sista fråga. Idag klarar man sig inte utan data och internet, för då hade jag aldrig kunnat skicka frågor och få svar så snabbt. För bara fem år sedan gick det bra med fax eller brev. Eller så fick man åka till deras kontor för att prata direkt med dem. Det gäller alla olika verk, instutioner och instanser. Blev riktigt förvånad då nyheterna i morse hade ett reportage om att sjukhusen skickar fax till varandra. Trodde inte någon använde den kommunikationen längre. Varför har man inte ett datasystem för alla sjukhus där man bara kan knappa in vissa data och få fram en journal eller ett recept? Trodde alla företag, även statliga, landsting och kommunala hade integrerat sina datasystem.
Men nu vet jag varför man alltid får upprepa sig när man kommer till en ny läkare. De kan inte se min journal utan måste begära den från där man var sist. Jag tycker det verkar vara livsfarligt. Då kan man få mediciner som gör en sämre istället för bättre. Rent av skrämmande.
Jag hade ingen aning om att det var så dåligt ställt med tillgängligheten av journaler i sjukvården. Verkar ju nästan livsfarligt att flytta. Hur många har dött på grund av att de har ett så uråldrigt system? Jag bara undrar.