Det är takdropp och solen lyser, vilket är mycket vackert. Men snön ska inte vara här nu. Läser en krönika i Expressen av Cecilia Hagen, som får mig att le och nicka igenkännande. Alla över 60 år dras över en kam och de är bara gamla. Nu skrev jag de och borde väl ha skrivit vi, för jag är precis i den åldern. Nu ska jag inte rapa upp allt hon skriver i sin krönika utan rekommendera alla att läsa den.

Samtidigt ser jag en bybo gå förbi med sin hund. Hon tillhör också de över sextio och har förståndigt satt på sig dubbar på kängorna. Det klickar i asfalten när hon går förbi där asfalten tittar fram i snön. Tyvärr, är vår entré på norrsidan och det innebär att det är skugga och snön/isen ligger kvar. Så även om jag ser hur asfalten är framme där solen når fram så kommer jag antagligen ha problem att ta mig ut. På somrarna är det skönt med skugga just där och man slipper bli svettig när man rensar rabatten där.

Nu är det väl snart Vasalopp igen och för mig är det starten på våren. Den riktiga i min värld. Såg ju att det knoppas vid vårat vagnshjul och tänkte ta bort riset för att blommorna lättare skulle kunna titta fram. Idag är jag glad att jag sköt det på framtiden, för nu är de täckta av snö. Kumas klor är fortfarande lite sköra och han har börjat slicka på en tass. Troligtvis har han fått salt i den och det kanske svider. Nu har vi sprayat med neutox och han slickar inte mer. Desinfektion som dödar bakterier och läker sår bra.

Tror inte någon i vår familj är speciellt förtjusta i snö och vinter.