Vårhimmel
Bild
Svara
månadsarkiv: mars 2016
Min fredag
Idag skulle det bli en ganska vanlig fredag, trodde jag. Skyndade mig att duscha och klä mig innan jag skulle köra till vårdcentralen. Det fungerade bra och jag satte mig ned och väntade på att få komma in. Nio var det sagt, men som vanligt blev det först kvart över innan läkaren kom. Men här kommer det som gjorde denna fredag till annorlunda. Mannen ringde mig och undrade när jag skulle till VC. Sitter och väntar här redan var mitt svar. Hemtjänsten hade ringt honom och nu var farmor på väg dit. Kunde jag hjälpa till när hon kom?
Jag kikade ut genom fönstret och efter en stund såg jag sjuktransporten. Farmor var på väg in. Min läkare kom och jag sade till henne att nu fick hon vänta för min svärmor var på väg in. Lite skönt var det att få ge igen för den tid jag fått vänta. Sedan gjorde jag mitt läkarbesök kort och skyndade mig ut. Farmor skulle ta prover och allt gick bra förutom urinprovet som kammade noll. Ibland går det bara inte att kissa på befallning. Läkaren gjorde det säkra och skrev ut antibiotika för infektion.
Jag blev sittande en timme med farmor och väntade på sjuktransporten hem för henne. Då märkte jag hur illa det står till med vår älskade farmor. Hon svamlade och var inte riktigt klar i huvudet .
När jag sedan kom hem och gick ut på mina turer med hundarna, snurrade tankarna ordentligt. Vad gör vi nu och vad blir rätt för farmor. Hon älskar sin lägenhet och sina grannar, men klarar hon verkligen av att bo kvar där? Jag vill inte att hon ska må dåligt den tid hon har kvar, men var någonstans mår hon bäst?
Detta blev inte någon vanlig fredag, det blev en dag då vi fick se verkligheten i vitögat. Något måste ske, men vad?
Livets slut
Var på min årliga besiktning av kroppen och jag får köra vidare ett år till.Lite högt blodtryck tyckte läkaren. Men det kan ha berott på att mannen ringde om att farmor var på väg dit. Jag måste hjälpa till med henne. Hon yrade och hade sett syner igen så det var med all säkerhet en infektion på gång. Efter all provtagning fick vi sitta och vänta på sjuktransporten och farmor var helt borta ibland. Känns inte roligt att se henne sådan. Hon som pinnade på med sin rullator för bara ett år sedan. Nu sitter hon mest som ett kolli i sin rullstol.
Det hände en olycka för henne på vårdcentralen och jag fick kalla på hjälp. Det är verkligen inte alls roligt att bli gammal och inte ha kontroll över alla sina kroppsdelar. En sak jag har bestämt mig för är att aldrig kämpa mig kvar i mitt hem alltför länge. Bättre att bo på ett äldreboende där man får hjälp så fort man behöver det. Som tur är har pappa helt klart för sig att när han inte klarar av att bo hemma själv så flyttar han. Det känns skönt att veta.
Livet är inte lätt och att bli gammal är ännu svårare.
Lugn morgon
Jag har ingen större support när jag gör min yoga. Det sovs tungt och Unkas snarkar på husses kudde.
Ingen idé att försöka med någon aktivitet ännu på ett tag.
Jag sätter mig i biblioteket och skriver en stund.
Titta på ”Breaking: SeaWorld to End Breeding of Orcas” på YouTube
Tycker om att det blir skugga
Dagar då jag ser vår skugga när vi är ute, är magiska.
När hundarna kan vara ute i trädgården en stund efter de fått sin mat.
Solen är stark i ögonen och halsen svullen av pollen.
Nu är de dagarna här. Bara det blir lite varmare på nätterna så allt kan slå ut. Jag blir glad av våren.
Ljusnande framtid
Är man student så börjar en kamp om att få arbete och bostad. Det är inte lätt i vårat land. När man sedan lyckats få ordning på sitt boende och arbetar varje dag, så kommer nästa hinder. Naturligtvis vill man bilda familj i någon slags konstellation. För man vill ju inte leva hela sitt liv helt ensam. När man hittat sin partner så blir bostaden kanske lite trång och man börjar leta något större, kanske ett hus med trädgård. Det blir förbaskat pirrigt då det gäller stora summor och beräkningar om man ska klara månadskostnaden.
Har man kommit så långt och har det boende man vill ha, gäller det att inte bli uppsagd. Hur man nu ska kunna hindra det? Har man tur så har man valt ett yrke där det är lätt att få nytt om man blir arbetslös. Annars sitter man riktigt i klistret. Livet som vuxen är en kamp hela tiden, en kamp att få alla pusselbitar på plats. När våra föräldrar och mor/farföräldrar kom ut i arbetslivet så hade de samma arbete hela sitt liv fram till pensionen. Så är det sällan idag, utan man får vara beredd att söka nytt minst ett par gånger i karriären.
När man sedan närmar sig pensionen, får man börja räkna på när man ska kunna sluta. Kroppen säger vila och politikerna säger jobba längre. Alla läkare säger lyssna på din kropp. Men vad ska man göra när pengarna inte räcker till? Politikerna kunde lika gärna säga dö på din post, som en soldat. Arbetsgivarna säger att du borde tänka på refrängen och lämna plats till någon yngre. Klart att du vill det, men hur ska det gå till om pensionen inte kommer att räcka till.
Läser de skrämmande siffrorna att antalet fattigpensionärer ökar för varje år och det är ofta kvinnor som drabbas. Vi lever fortfarande längre än männen, fast de kommer ikapp. Livet är inte alls så guldkantat för alla pensionärer. Råkar det vara så att man fortfarande lever med sin partner, får man inget bostadsbidrag och kanske måste flytta från sin älskade bostad.
Tycker att alla Sveriges pensionärer borde stämma staten för att de stal pengarna de tjänat in i hela sitt liv. Det gjorde väl sossarna bra eller hur? Fast de hade god hjälp av alla de andra partierna som gick med på försämringen.
Skäms att behandla människor på detta sätt.
Vårväder
Dagen blev riktigt lyckad med härliga promenader.
Unkas och jag gick runt byn och hem till pappa. Där lämnade vi tidningen och posten. Unkas fick sin pepparkaka och var nöjd.
Sedan gick Kuma och jag ut på landet. Man blir så rofylld av fåglarna som kvittrar.
Nu är vi hemma igen och hundarna sover. När de fått sin mat ska jag låta dem vara i trädgården en stund.
Full fart i dag
Nu är hundarna trötta efter att jag hållit på hela morgonen.
Jag började lite lugnt med yoga och meditation, sedan var det dags att ta hand om tvätten. Vika de torra lakanen och stoppa kulörtvätten i torktumlaren. Nu är handdukarna i maskinen.
Sedan har jag kokat ägg till i morgon.
Solen skiner idag och snart ska jag purra hundarna så vi kan ge oss ut. Ser fram mot våra promenader. Unkas och jag ska köpa tidningen till pappa och han älskar att följa med in i tobaksaffären. Jag binder aldrig någon hund utanför och det accepterar säljaren i tobak.
Skåne dörren till kontinenten
Fler och fler människor inser att skåne och skåningarna är kontinentala i sitt leverne. Redan när man kör över Hallandsåsen och över gränsen till skåne märker man skillnaden i landskapet. Plötsligt blir det så lätt att andas och man ser flera mil utan att någon skog skymmer sikten. Vägen är rak och bred, husen ser annorlunda ut. Faluröda trähus har bytts ut mot vitrappade stenhus. När man närmar sig Helsingborg och ser skyltarna till färjan mot Danmark och Helsingör, kittlar det av spänning. Det är faktiskt endast en halvtimme till vårat grannland med båt.
En skylt till Ramlösa och då tänker man på det välkända mineralvattnet. En kort stund senare ser man havet och Landskrona. Färja till Ven som ligger som en pärla mitt i Öresund. Stora fartyg kör på leden och nu är man väl på kontinenten? Det känns verkligen som så. Inte underligt att skåningarna känner sig så närbesläktade med danskarna, även om skånskan är ett helt eget språk. Stannar man till vid Glumslövs backar och går in på macken eller restaurangen, möts man av ett helt nytt tungmål. Stockholmare har väldigt svårt för att förstå vad en skåning säger. Inte konstigt när man är på kontinenten och det är något helt annat än övriga Sverige.
Fortsätter man längre söderut syns Turning Torso och Öresundsbron. Att det är så nära? Något som skåningarna är vana med. De har turat till Köpenhamn i många år och nu har man brobizz eller åker tåg över bron. Det folk som bor längre upp inte har insett är att vi skåningar har allting här nere och behöver egentligen inte något annat. Vill vi shoppa så åker vi över bron, handla billigt tar vi färjan till Polen från Trelleborg eller Ystad. Om vi inte orkar köra genom Danmark så är det bara att ta någon av färjorna från Trelleborg eller Malmö till Tyskland.
Inte undra på att skåningar är glada och tillfreds med livet. Inte alltid kanske men för det mesta och i det stora hela. Ja, det var ju så sant: ”Himlen är närmare Österlen”.