Etikettarkiv: tider

Vi hade en del ärenden idag

Publicerat av
4

Vi kör inte i onödan då vi väntar på andra vaccinet och vill hålla oss lite isolerade. Men idag hade vi tre saker att utföra. Vi har märkt att om vi begränsar oss till tre olika saker så känns det inte så jobbigt. Därför tryckte vi ner jalusierna efter frukost och äntrade Mackan.

Inte mycket trafik på stora vägen mot Beziers. Vinbönderna hade fullt upp på fälten och himlen var lite grå när vi köre iväg.

Älskar vår fina allé som vi passerar var gång vi kör till eller från vår by. Där borta skymtar nästa by som vi passerar till stan som vi kallar Beziers. Cornelihan är en mycket fin liten vinodlarby.

Här parkerade vi först och det är utanför vår veterinär. Jag höll ställningarna i Mackan och såg till att vi hade luft och den hund som var hos mig mådde bra. Det var dags för lite underhåll.

Fina klor efter klippning blev det och hundarna nöjda med pedikyren. Kuma hatar själva klippningen men efteråt är han så glad. Därför kunde vi köra hemåt igen för nu hade vi annat att göra.

Ojdå, det regnar visst bland bergen! Oftast rör sig regnmolnen längs med Centralmassivet och nuddar inte ens vår by. Så jag är inte orolig när jag ser att molnen hänger över Pyrenéerna och sakta rör sig mot bergen bakom oss. Vi körde alltså hemåt efter veterinärbesöket. Det tog lite tid för vi fick vänta då det var en hel del djur som behövde vård. Men tillslut var vi på väg.

Inte någon speciell urtjusig vy fick jag inte där vi stod bakom tennis och paddelbanorna. Men vi behövde göra ett stopp här.

Här försvann JR in och hamnade i en korridor. Två damer satt i var sin stol och sedan var det bara dörrar utan namnskyltar. Efter att ha traskat fram och tillbaka en stund öppnades en dörr och JA! det satt en människa därinne som såg ut att vara en doktor. Så tillslut fick han boka en tid för oss hos vår doktor som tydligen inte var där idag. Detta är alltså vår nybyggda vårdcentral med en massa dörrar utan namnskyltar.

Utanför har de satt upp skyltar så vi visste att det var rätt ställe. Vår läkares namn fanns med. JR fick ett datum och tid så nu var ärende nr2 avklarad. Så dags för sista ärendet då. Jag hade nämligen slut på allergitabletter och JR glömde att köpa nya igår trots att han var till Pharmacian två gånger. Men det klarade vi av idag.

På andra sidan gatan där Pharmacian ligger finns monBrico med stora fina parkeringen och JR valde den. Som vanligt tänkte han på mig och att jag skulle ha en fin utsikt. Jag glömde tyvärr ta med mig en tidning för jag vet hur det brukar vara. Nu är det ju så att han har bättre ben än mig så efter mitt benbrott är han den som utför snabbärenden. Vi brukar sällan lämna Mackan obevakad.

Men det gäller att fokusera på det vackra som alltid finns bland det mindre vackra. Jag var ändå så glad över att ha fått mina allergitabletter så varför sura?

När vi kom hem blev det en lång skön stund ute på trädäcket och lite ost med rosévin. Inget regn och vi gick vår vattenrunda så trädgården också blev glad. I morgon har vi inga bestämda planer och det är så skönt. Jo förresten jag ska yoga som vanligt det är min första plan. Men det ingår i morgonrutinen så det räknas liksom inte.

Uppe med solen

Publicerat av
Svara

Vill bara för att beställa service på t.ex gaspannan en fredag. Efter många turer på Enios internetsida . Det är de som levererar elen åt oss.

Kunde Mr J få till ett serviceavtal på vår gaspanna. I onsdags fick han ett mail om att ringa dem för det var något fel med bokningen. Jaha, hur skulle det gå att prata i telefon med någon på franska? Fungerade galant för Mr J och det visade sig vara något med adressen och att han skrivit gatunummret på fel rad. Glad i hågen trodde han att nu skulle det komma en bekräftelse på att vi skulle få hit en serviceman idag på fredag mellan 12.00-17.00. Nehej då, det kom ingenting. Därför var vi spända på om det skulle komma någon eller inte. Nåja vi skulle ju kunna sova och stiga upp som vanligt, så det var väl bara att vänta då.

Klockan 09.00 plingade det på vår grind. Va? Vi flög upp som två pingpongbollar och hundarna sprang runt som yra höns. Jag slängde på mig en lång t-shirt och koppel på hundarna. Satte mig på sängen i sovrummet med dem kopplade. Mr J löpte ner till grinden och voilá där stod en servicetekniker! Vi hade beställt service på gaspannan?

Där satt vi i sovrummet tre individer som var kissnödiga till bristningsgränsen. I en timme varade pinan och Mr J gick runt och jagade flugor med flugsmällaren. Han kunde minsann slå en drill och ni vet vilken pina det är att lyssna till rinnande vatten när man är nödig. Inte kunde jag meditera heller när blåsan var i uppror. Det där med service mellan 12.00-17.00 funderade jag över och de kanske menade klockan tolv dagen innan till fem dagen efter? I så fall var det ju tur att mannen inte kom mitt i natten.

Jag tror att det är så att de får x antal uppdrag som de ska utföra under en dag och sedan är de lediga. Så på en fredag kör de på tidigt för att sedan kunna ta helg.

Vi är trötta nu och har skickat Mr J på en inköpsrunda till Lidel. Dags att fylla på förråden igen. Jag kör en maskin med nästan bara trosor. Det är tomt i lådan nu och snart kommer ett fint flaggspel med trosor vaja på klädstrecket.

Ha en fin fredag

 

Nya tider

Publicerat av
Svara

Snart har vi en ny regering och Löfvén får nog använda sig av sin förhandlingserfarenhet till fullo. Men det kanske blir riktigt bra när de måste kompromissa i allt de gör. Fast många väljare kommer säkert att anse dem svika sina vallöften. Det är ju en sak att ha egen majoritet och en annan att leda en regering tillsammans med ett annat parti, samt försöka få med sig oppositionen. En sak är säker och det är att jag absolut inte avundas Löfvén. Detta är absolut inte något glamoröst jobb och att sedan ha hela folkets ögon på sig vad man än gör måste vara enormt påfrestande.

Här i skåne har vi fortfarande nästan sommarvärme och hösten verkar dröja. Men i morgon är det faktiskt oktober och den andra höstmånaden. Det ska bli skönt att få vintertid igen då mitt huvud mår bättre av det. Jag är ingen morgontidig person, fast jag går upp vid sju varje morgon. Livet med hundar kräver en morgonpromenad och när jag väl kommit ut, är det riktigt skönt. Men före duschen är det ingen idé att diskutera allvarliga saker med mig.

Bra med mobil eller inte…..

Publicerat av
3

Nuförtiden när någon ringer, ser man direkt numret och lägger man in eniro som app kommer även namn och adress upp. När det gäller jobb ger det svar på många frågor direkt och underlättar så man inte skriver fel någonstans. En annan bra sak är att man kan blockera nummer, på så sätt har jag eliminerat antal telefonförsäljare som irriterande nog ofta ringer mitt under middagen, eller sent på kvällen när man bara vill ha lugn och ro. Jag har även programmerat in mina veteraner så jag kan se om det är någon av dem som ringer, vilket betyder att jag bör svara även om det är sent.

Innan mobiltelefonen kom hade alla fasta apparater. Där satt man på en stol och samtalen kändes som evinnerliga. Behövde man penna och papper, fanns de aldrig i närheten, vilket betydde att man fick sträcka sig någonstans varvid telefonen ofta for i golvet med ett brak. Ibland bröts samtalen på grund av det. Det första jag skaffade mig var förlängningssladdar och även några telefoner till utplacerade på lämpliga ställen. Så fri man kände sig då. Tänk; att kunna sitta bekvämt i soffan vid tvn och prata? Då missade man inte filmen man tittade på och kunde lyssna med ett öra på personer som var fruktansvärt långrandiga. Ett problem var då man inte var hemma. Ibland måste man ut, trots att man väntade på ett samtal.

Jag skaffade en telefonsvarare, vilket många andra gjorde. Folk gjorde allt för att spela in roliga svar och gissa om man fick många skratt. Tyvärr, vägrade en del att tala in ett meddelande och då stod man som ett fån vid svararen. Vem hade ringt och vad ville personen? Då kom nummerpresentatören och det underlättade massor. Tills en del skaffade hemliga nummer. Någon hade ringt, struntat i att tala in ett meddelande och man var lika undrande som tidigare.

Mobilerna blev smidigare och mindre med tiden, vilket gjorde att man kunde ha med sig dem överallt. Man kunde svara direkt någon ringde och riskerade inte att missa viktiga samtal. Sedan kom de med sms och allt annat. Lätt att strunta i att svara och skicka ett sms istället. Men det blev lite för bra. Sedan den fasta telefonen försvunnit från de flesta hemmen, är det inte bara vänner och bekanta som ringer, utan säljare och andra som borde veta att lämna folk ifred vissa tider.

Ringer mobilen vid åtta eller tio på kvällen, förväntar man sig att det är någon man känner. Inte någon säljare som babblar om vitaminer eller kosttillskott. Psykologiskt fel tid att ringa någon människa.

Många har gått över till att maila, då de flesta har även det i sin mobil, vilket jag föredrar. Då kan man svara när man har tid och lust. Är det inte så viktigt, kan det faktiskt vänta till nästa dag eller efter helgen.

Undrar vad som kommer härnäst?

Andra tider

Publicerat av
Svara

De som går i pension idag är människor som växte upp efter andra världskriget och möttes av framtidstro och framåtanda. I Sverige var det vår socialdemokratiska regering som skulle ta hand om dem. De litade fullt och fast på de styrande. En del sade inte ens du till sina föräldrar och andra äldre niade man. Flickor neg och pojkar bockade. Aga var inte förbjuden och många kan berätta om när en lärare eller förälder gav stryk då man var ohörsam eller olydig. En dask i baken var ingen ovanlighet. Själva säger våra nyblivna pensionärer att de fick lära sig veta hut. Många slutade skolan efter högstadiet och en del redan i sjunde klass. Det var inga problem att hitta ett arbete då det växte upp industrier och affärer överallt. Nu skulle Sverige byggas upp och bli en värlfärdsstat. När de väl hade arbete om så bara som springpojke, flyttade de hemifrån. Lägenheter var det gott om och hade man bara en inkomst så fick man ett hyreskontrakt. Såklart hade de lägre krav på standard än vad vi har idag, då många växt upp med torrdass på gården och badkar i källaren.

Dessa människor kunde börja som städare,springpojkar och sedan arbeta sig uppåt. Nu när de går i pension har de arbetat sedan skolan och kanske tidigare, med slutlig anställning som tjänstemän eller chefer. De har köpt hus och har en trygg ekonomi i många fall. Nu kan de med all rätt luta sig tillbaka och njuta av sin pension.

Idag ser samhället annorlunda ut och studier är ett måste. Helst högre studier än gymnasium om man ska lyckas få ett arbete. Konkurrensen är stenhård om de arbeten som finns lediga. Många ungdomar når inte upp till de krav som är idag och efter år av försök så resignerar de. Att få sommarjobb är som att vinna på lotto idag. De arbeten som våra pensionärer startade i finns inte idag. Ska man bli städerska krävs gymnasium och sedan utbildning på produkter och arbetssätt. Springpojkar existerar inte idag, det som närmast kan liknas vid det arbetet är kanske de som kör budbilar. Då ska man ha fyllt arton år och ha körkort, som kostar skjortan att ta idag. Det är inte möjligt för någon som inte har pengar och har man inte föräldrar som betalar, så måste man ha arbete.

Det är så tråkigt att läsa om hur politiker tjatar om utbildning och att alla måste studera mer. Ungdomarna idag utbildar sig till arbetslöshet senare i livet. Istället måste vi skapa arbeten som gör att de snabbare kommer ut i arbete och kan arbeta sig uppåt.

Visst är det andra tider idag, men varför ska det behöva bli sämre för våra ungdomar? Bygg mer bostäder och ta in lärlingar så de får en chans att bli något de senare kan vara stolta över. Vi blir inte bättre människor med utbildning, utan vi blir bättre när vi får göra erfarenheter av olika slag. Ge bättre förutsättningar till dem som vill starta företag och hjälp dem att anställa. Vi får inte fastna i hopplöshet och tänka att det inte blir bättre.

Efter regn kommer sol

Publicerat av
Svara

Man kan alltid vara säker på att efter en dipp i livet, så kommer en uppgång. Precis som i ekonomin. Det är aldrig helt svart genom hela livet om man nu inte vill ha det så. Alla har väl haft tuffa tider på olika plan och sedan har det plötsligt vänt en dag. Många har tyckt att jag alltid varit så stark och målmedveten. Sanningen är att den sida jag visar utåt inte alltid överensstämmer med insidan. Inte för att jag vill visa upp någon slags fasad, utan mer för att jag själv skulle orka har jag bitit ihop och fortsatt med livet. Det finns ingen stålman eller kvinna i verkliga livet som går helt oberörd av livets svängningar. Frågan är väl mer om hur man går vidare under en dipp.

När så kallade vänner sviker och de närmaste visar sig tänka på sig själva. Då känner man sig väldigt ensam och utlämnad. Kändisar väljer ofta att berätta för journalister hur illa behandlade de blivit. Inte sällan lämnar de ut dessa personer, kanske som hämnd eller endast för att de måste berätta för att kunna gå vidare. Jag vet inte hur många dagböcker jag skrivit och sedan rivit sönder. Mitt sätt att gå vidare efter en tuff tid. En dag kommer dessa människor finnas i någon av mina böcker, om än omskrivna till andra personer. Men visst vill jag att de ska känna igen sig och få sig en tankeställare. Jag vill inte hämnas utan vissa av dem kommer att passa så bra i alla historier jag vill berätta.

Man brukar säga att alla har en ryggsäck att bära. Jag har alltid varit noga med att rensa ur den och sedan fylla den med annat. Så min ryggsäck är bara tung under en viss tid. Vissa minnen finns alltid kvar om jag väljer att plocka fram dem. Men jag försöker oftast att välja de fina i det hemska. Som när min älskade bordercollie Ragnar blev påkörd och inte klarade sig. Mitt sista minne av honom är att han ligger under värmelampor och tittar på mig med ögon som säger att han älskar mig. Det är dessa ögon jag sparat i mitt minne av honom. På samma sätt gör jag med andra minnen som kanske inte var så trevliga. Min mammas bortgång på sjukhuset och hur jag höll hennes lilla hand i min. Så svag och liten var hon att hon inte orkade längre. Hur hon kramade min hand innan hon försvann. Det är hennes skratt jag minns och alla fina stunder vi fick ha.

Jag tycker att alla har rätt att välja vad man vill minnas och hur man vill spara dem.

Rolig förmiddag

Publicerat av
Svara

Trodde det skulle bli en rätt tråkig dag men det vände ganska fort. Fick klart med ett uppdrag som vi gjort och kan nu fakturera det. Det har hängt över mig ett tag nu och det känns bra att ha det klart. Sedan ringde en veteran och det hade blivit rena snurren med två kunder. Hon pratade om en och jag om en annan, så det blev hur tokigt som helst. men ordnade upp sig med tider och dagar. Kunderna blev inte lidande och får uppdragen gjorda på rätt dagar. Men vi fick oss ett gott skratt när det uppdagades och det var skönt. För en stund sedan ringde en man och vill bli veteran hos mig och han dyker upp om någon halvtimme. Roligt att något händer och att kunskapsbanken växer. Ännu roligare är att han sett min annons och ringt. Annonsen syns tydligen och gör någon nytta för mitt företag. Fick fakturan igår så nu kan jag betala den med större tillfredställelse. Det är någon mening med att ha en annons i lokaltidningen.

Tålamod måste man ha och ibland har jag det i överflöd, medan andra dagar är väldigt jobbiga. Nu kan jag ändra annonsen till nästa år och bara söka efter uppdrag. Jag har en bra kunskapsbank och nu gäller det att få igång så många som möjligt. Idag har den stora lokaltidningen intervjuat en veteran och den artikeln ska komma i press i början av nästa år. Passar mig väldigt bra då det alltid ger något och med ett nytt år framför sig är det en väldigt bra början. Gratisreklam säger man absolut inte nej tack till.

www.veterankraft.se