Coaching

Min fundering är om det ger något i slutänden. Det är ju så populärt med coaching nuförtiden. Man får en sådan om man blir arbetslös. Men är det en sådan man behöver? Jag pratade med en fd kollega som fått en sådan. Visst peppning behöver man alltid få när man hamnar i en sådan situation efter många år i arbete. Men till syvende och sist är det upp till en själv att skaffa nytt arbete. Det blir ju inga konkreta resultat av att bli coachad.

Jag känner att det kanske vore bättre att få kontakt med andra som tagit sig ett steg längre i processen. Någon som vet vad man går igenom. Att det sitter någon människa framför en som är så hurtig och tycker att detta klarar du, är inte det man vill höra just då. Istället vill man ha verktyg för att få ett nytt jobb. Prata ger inget sådant. En mall man kan gå efter och sedan någon att fråga om man kör fast. jag har en massa idéer om hur man skulle göra. Ska utveckla dom senare här.

Annonser

Skönhet kommer inifrån

Jag har bestämt mig, att jag är mot fettsugning och att man opererar sig för att bli vacker. Det blir bara plastigt och konstgjort. Brösten ser ut som bollar. Helt runda och konstiga. Jag tycker inte det är snyggt. Man ser ansikten som är helt stela utan ett enda ansiktsuttryck. Det är inte vackert.

Skönhet kommer inifrån och har inte med ålder att göra. En människa som mår bra blir automatiskt vacker. Så jag tror att alla dom som operar sig mm skulle behöva en inre lyftning istället, för en yttre. Varför skaffa sig en snygg fasad när det inre ser ut som geggamoja.? Tillslut syns det även på fasaden. Det läcker ut i porerna.

Kan man inte bära upp alla dyra kläder som man köpt, så spelar det ingen roll hur stora tuttar eller hur slät du hy man har. Har man ingen klädsmak så kan man kasta ut hur mycket pengar som helst, utan att betraktas som vacker. Stil kan man aldrig köpa sig, det har man eller så lär man sig det. Fast vissa kan inte lära sig.

Var är du?

Du befinner dig idag på den plats dit dina tankar har

fört dig, och i morgon kommer du att befinna dig på den

plats dit dina tankar leder dig.  – James Allen

Morgonsoffan i tv4

God morgon,

Jag tycker att det är beklämmande att någon förstorar upp sin arbetssituation, så man får sitta i tv och beklaga sig. En orförande i fackklubben från Botkyrka arbetsförmedling satt denna morgon och klagade.

Är inte detta något han ska ta upp med sin chef? De är såå stressade och har såå hög arbetsbelastning så att de mår dåligt. Hmmm….. Hur många gånger har jag inte hört att när någon bekant varit på arbetsförmedlingen, har allt gått i slowmotion. De har suttit och väntat långa stunder och där har förmedlare stått och pratat strunt med kollegor. Varje arbetssökande känner sig kränkt av den behandling de fått utstå. Attityden har varit att: de är arbetslösa och har all tid i världen, så nog kan de vänta.

Då funderar nog många, hur arbetsbelastningen kan vara hög och att förmedlarna är stressade. Förresten förmedlare ska de väl inte kallas längre för de har ju inga jobb att förmedla. Det får man ju ordna själv.

Många av oss har antagligen haft arbeten som varit väldigt stressiga, och anser nog inte att vad de sett på arbetsförmedlingarna verkar vara speciellt stressigt.

Att sitta i tv och klaga, ger ju inget mer än sympati. De vill att vi andra ska tycka synd om dom. Så patetiskt. Då finns det andra som är utförsäkrade som behöver vår sympati. Inte dom som trots allt har arbete att gå till.

Skärpning till alla er som klagar för att vi andra ska tycka synd om er. Gå till chefen och kräv förändring istället för att sitta i tv och klaga!!!